Frågor och svar om säsongsinfluensa
Vad är influensa?
Influensa är sjukdom som orsakas av att influensavirus infekterat luftvägarna.
Vad är ett virus? Är inte det samma sak som en bakterie?
Nej, virus är mycket mindre än bakterier och kan inte behandlas med antibiotika. Ett virus är bara en liten mängd genetisk information, förpackad så att den kan tas upp av en cell. Informationen är tillräcklig för att virus ska kunna förökas och spridas, men till skillnad från bakterier kan virus inte förökas utanför en cell. Virus styr om cellens funktioner så att virusäggviteämnen och virusgener bildas istället för det som cellen normalt skulle producera. Detta leder nästan alltid till att cellen dör. Eftersom virus fungerar som våra egna gener och finns i våra celler har det varit svårt att hitta medicin som hindrar virusförökning, och som inte samtidigt skadar oss. Numera finns det sådana mediciner, bland annat mot influensa.
Vilka symtom får man av influensa?
Typisk influensa börjar plötsligt. Man fryser och känner sig febrig och allmänt riktigt dålig efter att ha varit alldeles pigg någon timme innan. Det värker i alla muskler och gör till och med ont när man rör ögonen. Man får torr hosta som förvärras genom att slemhinnan i luftvägarna angrips. Ibland kan man tro att man har fått en hjärtinfarkt, eftersom den delen av luftstrupen som ligger bakom bröstbenet kan göra ordentligt ont. Det som bäst skiljer influensa från andra virusinfektioner är kanske det plötsliga insjuknandet, och att man känner sig så förskräckligt sjuk. Men alla blir inte lika sjuka, en del får bara snuva, och andra får inga symtom alls. Äldre människor, som har sämre förmåga att bekämpa virus kan ibland först enbart få snuva som sedan utvecklar sig till allvarlig influensasjukdom. Små barn får ofta symtom från magen, och de kan få mer av svullna tonsiller och ont i halsen när de sväljer än vuxna.
Är det för att influensavirus förstör cellerna som vi blir så sjuka?
Bara delvis. Influensa infekterar bara luftvägarna, och där förstör virus cellerna, men immunförsvaret hjälper till. Immunförsvaret känner genast att de virusäggviteämnen som bildas i cellen är främmande för kroppen, och både immunceller och antikroppar går till attack mot de infekterade cellerna. I samband med att immuncellerna börjar reagera produceras en mängd signalsubstanser som sprids i hela kroppen för att ytterligare aktivera immunförsvaret. Dessa gör att vi känner oss sjuka i hela kroppen, fastän infektionen bara finns i luftvägarna.
Kan febernedsättande medel ha någon negativ effekt?
Febernedsättande medel kan eventuellt förlänga sjukdomen något men det är inte vetenskapligt bevisat. Däremot ger mycket hög feber en belastning på kroppen så att den i sig kan bli farlig för personer som är sköra. När man har influensa har man dessutom så ont och mår så dåligt att man knappt står ut och vill varken äta eller dricka. Dricka måste man, och sängtillvaron måste vara åtminstone någorlunda uthärdlig. En liten mängd febernedsättande är inte farligt, och ibland nödvändigt. Däremot är det mycket olämpligt att proppa i sig en massa febernedsättande för att kunna gå till jobbet när man är som sjukast. Symtomen är ett tecken på att man bör vila. Man är som mest smittsam när man är som sjukast, och riskerar verkligen att smitta ner alla man träffar.
Hur vet jag att det är just influensa och inte något annat jag har?
Det kan man inte helt säkert veta om man inte tar ett prov och ett laboratorium visar att det finns influensavirus i det. Men, om man vet att det går influensa i samhället brukar en erfaren doktor med ganska stor säkerhet kunna avgöra om en patient som tror sig ha influensa också har det. Om man känner sig osäker ska man kontakta sjukvårdsupplysningen eller en läkare. Det finns risk att man tror att det är influensa man fått när det i själva verket är någon annan infektion som ska behandlas på annat sätt.
Hur länge varar sjukdomen?
En influensainfektion varar ungefär mellan tre dagar och en vecka. Det är lite olika beroende på vilket influensavirus man drabbats av och hur känslig man är. Sen är det vanligt att vara tröttare än normalt ett par veckor, och hostan kan också bli kvar ganska länge. Man ska ge akt på om febern först går ner och sedan börjar gå upp igen. Då kan man ha fått en bakterieinfektion i de förstörda slemhinnorna och behöva antibiotika. Man bör i så fall kontakta sjukvården.
Kan man avlida av influensa?
Ja det är vanligt, men inte om man är ung, frisk och stark då man insjuknar. Det är i första hand gamla människor och människor med andra svåra sjukdomar som dör.
Influensa är en av våra vanligaste dödsorsaker, fast de flesta inte riktigt förstår det. När en människa avlider i samband med en influensa inser man ofta inte att personen haft influensa. Det beror på att det är komplikationer till influensa och inte influensainfektionen i sig som de flesta dör av. Influensainsjuknandet kan ju hos den äldre vara milt och ganska atypiskt från början och inte märkas. Det vanligaste som man avlider av är bakteriell lunginflammation, men hjärtinfarkt eller ett svagt hjärta som inte orkar med i samband med influensa är också vanligt. Det händer att tidigare friska barn och unga vuxna dör av influensa, men det är mycket, mycket ovanligt.
Personer med svår hjärt- och lungsjukdom har störst risk att avlida av influensa, därnäst kommer de som antingen har hjärt- eller lungsjukdom. Om man har någon annan svår sjukdom ökar också risken, och ju äldre man blir desto större blir risken att dö i influensa. Vi säger att de som har ökad risk att få svår sjukdom i samband med influensa hör till de medicinska riskgrupperna. Socialstyrelsen rekommenderar att personer som tillhör någon av riskgrupperna vaccinerar sig mot säsongsinfluensa varje år.
Finns det någon bra behandling?
Det finns numera mediciner mot influensa, Relenza® och Tamiflu®. Relenza är ett pulver som man inhalerar, och Tamiflu finns som kapslar och mixtur. Båda verkar på samma sätt och förhindrar att virus kommer loss från de celler som blivit infekterad. Virus kan alltså inte spridas, men man hinner ofta få ett immunsvar mot influensa och behöver då inte bli sjuk en gång till med just det viruset.
Medicinerna förkortar influensasjukdomen med i genomsnitt 1-1,5 dagar, om de tas inom 48 timmar efter det att man insjuknat. Ju tidigare man börjar medicineringen, desto bättre. Influensan i sig är en självbegränsande sjukdom och vinsten med behandling är inte så stor. Läkemedelsverket och referensgruppen för antiviral terapi rekommenderar att endast de som är mycket sjuka i influensa eller hör till riskgrupp för svår sjukdom bör erbjudas behandling. Förebyggande medicinering bör ges till dem som har hög risk för svår sjukdom om de smittas på nära håll t.ex. om maken eller makan insjuknat. Eftersom vaccinet inte tar så bra när riktigt gamla vaccineras bör man ge förebyggande medicin till dem efter smitta i familjen även om man är vaccinerad.
Under influensasäsongen 2007/2008 blev en av de tre influensastammar som cirkulerade resistent mot Tamiflu och det är den fortfarande. Det är viktigt att vi undersöker influensastammar varje säsong, för att kontrollera att inte resistensen sprider sig, så att man inte medicinerar i onödan.
Har naturläkemedel någon effekt?
Det finns inga studier där man på ett korrekt sätt har jämfört grupper som fått naturläkemedel med grupper som inte fått det. De positiva effekter som beskrivits av naturläkemedel kan vara orsakade av det naturliga tillfrisknandet och av tron på ett läkemedel (den s.k. placeboeffekten).
Vad ska man göra när man blir sjuk?
Är man så sjuk så att man absolut inte står ut ska man naturligtvis kontakta läkare som får undersöka om det är influensa och eventuellt ge antiviralt medel. Om man inte tycker att man behöver läkarstöd kan man ta febernedsättande, smärtstillande och hostmedicin i sådan mängd att tillvaron blir uthärdlig och se till att dricka mycket. För övrigt ska man lära sig att lyssna på kroppen och göra som den vill. Först är man antagligen så matt att man bara kan ligga i sängen, och då ska man göra det. Sen brukar man känna att det är obehagligt att bara ligga, och då är det dags att vara uppe så länge man orkar. Snart orkar man allt längre tid, och efter några dagar börjar man kunna ta upp sina vanliga aktiviteter. Efter ungefär en vecka brukar man kunna arbeta igen. En del orkar naturligtvis börja tidigare och andra behöver längre tids vila. Ibland kan det vara bra att arbeta lite mindre den första tiden efter en ordentlig influensa. Man bör inte fortsätta att jobba om man blir onaturligt trött. Man känner bäst själv vad man klarar.
Hur smittar influensa?
Influensavirus sprids när vi hostar och nyser och virus kan sväva länge i luften på små, små partiklar. Vi kan bli smittade genom att andas in virus, och det är mycket svårt att skydda sig mot den typen av smitta. Om virus finns i lite tyngre droppar kan det hamna på olika ytor. Om man först vidrör dessa och sedan gnider sig i ögonen eller petar näsan kan man föra in virus och infekteras. Därför ska man alltid vara noga med handhygien, och att man försöker undvika att vidröra ögonen, munnen eller peta näsan med smutsiga fingrar.
Under säsongsinfluensatider har många en kortvarig virusutsöndring utan att få symtom. Smittan kan alltså finnas hos nästan vem som helst, men man utsöndrar som mest virus strax innan symtomen börjar, och när man är som sjukast. Små barn som har influensa för första gången och inte har något tidigare skydd mot infektionen utsöndrar också mycket virus. Risken för att bli sjuk om man blir smittad ökar ju mer virus man utsätts för.
Tänk på att:
- Den som tillhör riskgruppen för svår influensa inte bör ta hand om en influensasjuk person.
- Lämna inte influensasjuka småbarn till äldre anhöriga.
- Försök om möjligt att sova i skilda sovrum om en partner får influensa.
Man kan ha som tumregel att man är smittsam så länge man har feber. De komplicerande bakteriella infektionerna som kan ge ny feber kan i sig också vara smittsamma, men ofta i betydligt mindre utsträckning än själva influensan.
Kan jag undvika att bli smittad av influensa?
Eftersom i stort sett vem som helst kan vara smittsam och virus smittar mycket lätt är det svårt att undvika influensasmitta. Sina egna sjuka barn måste man vara nära och ta hand om, och deras smitta får man ta. Men man kan minska risken om man tänker på att virusdosen och handhygien är viktigt. Man bör undvika att vara längre i samma rum som en influensasjuk än nödvändigt. Man bör hålla sig på så långt avstånd som det går och inte kela och pussas och kramas i onödan. Undvik gärna att hälsa med kindkyssar eller handslag i influensatider.
Vilka är det som bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa?
De personer som har ökad risk att få svår sjukdom eller avlida om de får influensa bör vaccineras. Den som inte hör till en riskgrupp, men vill undvika att få säsongsinfluensa kan också vaccinera sig. Det är inte farligt. I andra länder rekommenderas vaccination till fler grupper än i Sverige, bland annat sjukhuspersonal och småbarn. Sjukhuspersonal vaccineras för att man ska undvika att de smittar personer i riskgrupperna. Det finns studier som visar att det kan vara effektivare att vaccinera personal än intagna inom äldrevården. Hittills har det varit så små undersökningar att man inte kan dra några säkra slutsatser om att det verkligen är effektivt. I Sverige bestämmer varje landsting om man vill ge vaccin till personalen eller inte, men ingen kan någonsin tvinga någon i Sverige att vaccinera sig mot influensa.
Enligt Socialstyrelsens allmänna råd avseende säsongsinfluensavaccination kan vaccination vara av värde för följande grupper:
De som rekommenderas att vaccinera sig mot influensa eftersom de har störst nytta av det är:
- Alla personer över 65 års ålder.
- Personer, oavsett ålder, med:
– kronisk hjärt- eller lungsjukdom
– svårbehandlad diabetes mellitus
– nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller behandling)
– kronisk lever- eller njursvikt
– extrem fetma (BMI över 40) eller någon neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen. - Barn med flerfunktionshinder.
- Gravida (som inte vaccinerades mot svininfluensan A(H1N1) under 2009 eller 2010).
Källa: Socialstyrelsen SOSFS 1997:21.
Varför ska man börja vaccinera just vid 65 års ålder?
Eftersom vi med säkerhet vet att det är effektivt att börja vaccinera vid 65 år har vi i Sverige den gränsen.
Kan det vara farligt att vaccinera sig mot säsongsinfluensa?
Om man inte kan äta äggrätter på grund av allergi bör man inte vaccinera sig mot säsongsinfluensa. Det influensavirus som man gör vaccinet på odlas fram i befruktade hönsägg, och trots att vaccinet renas oerhört väl kan små mänger äggproteiner finnas kvar som den allergiske kan reagera mot. Det gäller alltså bara dem som är så allergiska att de inte kan äta ägg. Den som nyser och blir svullen i näsan av dunkuddar kan mycket väl vaccineras. Det finns nu ett vaccin som odlas fram på celler på den svenska marknaden och som kan ges till äggallergiker som är över 20 år. Om någon under 20 år är i stort behov av skydd p.g.a mycket stor risk för svår sjukdom kan Tamiflu® eller Relenza® ges om man utsatts för influensa.
Många får lokal rodnad och svullnad vid injektionsstället efter vaccinationen. Det kan kännas obehagligt men är inte farligt. Många gamla avstår från att vaccinera sig därför att de tycker att de blivit sjuka av sprutan, eller därför att de hört att någon annan blivit sjuk. Ofta är det inte vaccinet man reagerat på. Det kan exempelvis vara så att man fått någon annan sjukdom ungefär samtidigt. Man vaccinerar ju under en tid då en hel del andra infektioner brukar cirkulera.
Ibland kan man också få lite allmänna besvär av vaccinet, men det är inte vanligt. När man gjort studier där man sprutat en grupp åldringar med koksalt och en med säsongsinfluensavaccin har man fått huvudvärk, allmänna symtom och feber hos enstaka personer i båda grupperna. Det har varit lite mer hos dem som fått vaccin än hos dem som fått koksalt, men man har inte kunnat påvisa någon så kallad signifikant skillnad med statistiska metoder. Svåra biverkningar verkar vara mycket ovanligt efter influensavaccination. Vinsten med vaccinet om man tillhör en riskgrupp gör att man nog bör vara beredd på att stå ut med lite smärta i armen och kanske lite allmänna symtom. Alternativet kan vara sjukhusvistelse eller död om man är skör och får influensa.
Om man är gravid är det inte farligt att vaccinera sig då?
Man har inte sett någon skadlig effekt av influensvaccin på foster. I USA rekommenderas säsongsinfluensavaccin till gravida, eftersom de har en viss ökad risk att få lunginflammation om de får influensa. En nyligen gjord studie har också visat att barn till influensvaccinerade mödrar får influensa mindre ofta än barn till ovaccinerade om de föds under influensasäsongen. Vi har i Sverige ingen rekommendation avseende influensavaccination av gravida, men det finns inget som talar för att man inte ska vaccinera sig. Gravida har ungefär fyra gånger så stor risk som icke-gravida i samma ålder att hamna på sjukhus om de får säsongsinfluensa, men större risk för allvarlig sjukdom om de får den postpandemiska influensan (svininfluensa). Gravida bör ha skydd mot denna infektion och rekommenderas vaccination om de inte fick Pandemivaccinet 2009. Det är jobbigt att få influensa mot slutet av graviditeten i samband med förlossningen. Om man vill undvika detta kan man vaccinera sig utan risk för sin egen eller fostrets hälsa. Om mamman har bra antikroppsmängder mot säsongens influensa får barnet ett visst skydd mot influensa genom moderkakan. Antikroppar i bröstmjölk har däremot inte visats ge barnet något skydd mot influensa.
Om man har någon sjukdom är det inte farligt att vaccinera sig då?
Man har ibland trott att influensavaccination skulle kunna försämra reumatiska och andra inflammationssjukdomar, men man har inte kunnat visa att det är så i de studier som gjorts. Tvärtom fick MS-sjuka som vaccinerats i en studie färre skov av MS än icke-vaccinerade, eftersom de inte fick influensa. Infektionssjukdomar kan ju i sig provocera fram inflammationssjukdomar i minst lika hög grad som en vaccination. Om man däremot har en pågående inflammation eller äter stora doser av inflammationshämmande medel brukar vaccinet ha dålig effekt. Då kan det vara bortkastat (men inte farligt), att vaccinera sig.
Kan man vara säker på att inte få säsongsinfluensa om man vaccinerat sig?
Kan man vara säker på att inte få säsongsinfluensa om man vaccinerat sig?
Nej. Man brukar räkna med att skyddseffekten mot att insjukna i säsongsinfluensa om man blir smittad är mellan 50 och 80 procent (mellan 5 och 8 av 10 smittade blir inte sjuka) om man är ung och har ett intakt immunsystem. Det är svårare att få det åldrande immunsystemet att reagera, och hos äldre är skyddseffekten mot att överhuvudtaget insjukna i säsongsinfluensa högst 50 procent. Det betyder att hälften eller fler av de äldre kan bli sjuka i säsongsinfluensa trots att de vaccineras. Dessutom blir skyddseffekten sämre ju längre tid det går från det att man vaccinerats till dess att man exponeras för influensavirus.
Det är därför viktigt att Socialstyrelsens rekommendation för behandling och profylax med antivirala medel till svåra fall och personer i riskgrupper följs.
Hur tar man fram säsongsinfluensavaccin?
Först måste man välja vilka virus som ska ingå i influensavaccinet. Detta gör man sex månader innan epidemin börjar för att hinna producera vaccinet. Beslutet fattas vid stora expertmöten vid WHO, men trots ansträngningar kommer det ibland fram ett nytt virus efter det att man valt, och då blir vaccinationseffekten sämre. Inför en säsong av tio har man vid WHO valt ett felaktigt influensavirus. Numera, när man kan komplettera vaccinskyddet med antivirala medel, är det extra viktigt att hålla reda på om säsongens vaccin verkligen skyddar.
Vad är det för skillnad på säsongsvaccin och pandemivaccin?
Säsongsvaccinet består av renat sönderdelat influensavirus som odlats i befruktade hönsägg och lösts upp i en vävnadsvänlig vätska. Det finns också ett vaccin som odlats i celler. Alla vaccin på den svenska marknaden har likvärdig effekt och säkerhet, men bara det cellodlade vaccinet kan användas vid svår äggallergi. Det är godkänt för personer över 20 år. Den typ av säsongsvaccin som vi använder prövades första gången 1942. Det har givits i miljontals doser årligen de senaste 50 åren. 1976 producerade man mycket hastigt ett vaccin i USA mot ett nytt influensavirus som man trodde kunde ge pandemi. Det vaccinet gav en oftast övergående men allvarlig förlamningssjukdom hos ett litet antal individer. För övrigt har man inte haft några problem med allvarliga biverkningar av säsongsvaccin mot influensa trots den mångåriga, omfattande användningen.
Det pandemivaccin vi använde i Sverige mot Influensa A(H1N1)2009, Pandemrix®, bestod också av sönderdelat äggvirus men för att förstärka skyddseffekten hade man tillsatt två s.k. adjuvans. Det gjorde att man kunde använda mindre virus i vaccinet, så att det man odlade fram räckte till flera doser. Vaccinet måste ju tas fram mycket fort, och virusodlingen var det begränsande steget. Adjuvanserna gav också ett effektivare vaccin med långvarigare effekt. Vaccinet var prövat enligt de regler som finns för godkännande. Det hade visats ge lite mer feberreaktioner och lokala biverkningar än säsongsvaccinet, men inga allvarliga biverkningar hade noterats. Efter de omfattande pandemivaccinationerna har i Sverige, Finland och Norge konstaterats att barn och unga som vaccinerats med pandemivaccinet fått en ökad risk att insjukna i den mycket ovanliga och allvarliga sjukdomen narkolepsi. Den exakta orsaken till detta är inte känd, men bl. a. samband med tillsatsen av adjuvans utreds.
Varför måste man vaccinera sig varje år?
Dels därför att det nästan alltid kommer en ny virustyp varje säsong som föregående års vaccin inte innehållit, dels därför att vaccinets effekt inte kvarstår mer än över en säsong.
Är det farligt att vaccinera sig varje år?
Det finns inga vetenskapliga belägg för att årlig vaccination har några negativa effekter. Studier har däremot visat att man vid årlig vaccinering av äldre får bättre skyddseffekt än om man bara vaccinerar sporadiskt.
Varför vaccinerar man inte alla mot säsongsinfluensa?
Man vaccinerar inte alla eftersom man måste göra det årligen, och det är osäkert om det är kostnadseffektivt. Om man räknar med att fem procent av befolkningen i medeltal insjuknar och att vaccinet har en skyddseffekt på 80 procent så skyddar man fyra personer från att insjukna i säsongsinfluensa genom att vaccinera 100. Det har gjorts ganska många studier på om det är lönsamt. I somliga har det lönat sig lite, i andra inte. Om man ser det från personens synvinkel måste han eller hon vaccinera sig mot säsongsinfluensa 20 gånger för att skydda sig mot ett insjuknade. Alla tycker inte att det är värt besväret. Effekten är alltså inte så övertygande att man kan rekommendera allmän vaccination, men var och en som av någon anledning inte vill ha säsongsinfluensa kan gå till en vaccinationscentral och få en spruta. Det är inte farligt.
Små barn som får influensa första gången blir ofta rejält sjuka. Varje år avlider ungefär ett barn i Sverige till följd av säsongsinfluensa. Att vaccinera alla barn årligen är trots detta ett mycket stort åtagande, såväl ekonomiskt som logistiskt och kräver grundlig utredning. Det rekommenderas bland annat i USA och Finland. Om någon enskild vill vaccinera sitt barn finns det inget som talar för att det på något sätt är skadligt.
När ska man vaccinera sig?
På hösten, innan säsongen börjar, bör man ta sprutan. Det tar en till två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet, och effekten varar ungefär nio månader. Säsongsinfluensan brukar sätta igång på allvar i slutet av november. Oktober eller första hälften november är bästa tiden för vaccination. Det går även att vaccinera sig under pågående influensaepidemi, men då finns risken att insjukna i influensa innan vaccinet verkar. Man blir inte svårare sjuk om det skulle inträffa, men risken är att man tror att vaccinet orsakade sjukdomen.
Varför kostar vaccinet olika mycket i olika landsting?
Den här frågan gäller främst vaccination av riskgrupperna. Det är för vaccination av dem som olika landsting infört olika rabatter. Det är beslutsfattarna i landstingen som bestämmer kostnaden.
Varför kommer säsongsinfluensa bara på vintern?
Vi vet faktisk inte det med säkerhet. Influensa kommer under vintersäsongen på norra och södra halvkloten. Vid ekvatorn finns det ofta lite influensa hela tiden, men aktiviteten ökar där under höst och vår. En anledning till att vi får influensa under vintern är att vi vistas oftare inomhus tillsammans med andra människor och det ökar risken för smitta. Torr och kall luft underlättar också virusspridningen i mycket hög grad. Bland annat blir influensans fettrika ytterhölje hårdare och mera stabilt i kall jämfört med varm luft. I varm och fuktig luft sprids influensa genom nära droppkontakt och förorenade händer, och den spridningen är mycket mindre effektiv än den luftburna spridningen i torrt och kallt klimat.
Varför kan man få säsongsinfluensa så många gånger under livet?
Det är inte troligt att man någonsin blir sjuk på nytt av exakt den storts influensa man haft en gång, men det finns tyvärr många olika influensavirus. Det finns två helt olika typer som kan ge typisk influensasjukdom, influensa A och B. Av influensa A finns det över 80 olika undertyper (subtyper). De flesta finns bara i fåglar, men tre är vanliga hos människor och också hos grisar. Det finns två äggviteämnen på ytan av ett influensavirus, H och N, som bestämmer om immunsystemet ska känna igen just detta virus eller inte. Kombinationen av H och N bestämmer subtypen. Om en ny subtyp kommer in i den mänskliga befolkningen kan man få en jätteepidemi som drar över hela världen. Detta kallas pandemi. Vi hade tre svåra pandemier under 1900-talet, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957 och Hongkong 1968, och två mindre svåra. Den värsta influensapandemin, kanske genom alla tider, var Spanska sjukan. Man tror att upp till 50 miljoner människor dog av den influensan och det var fler unga än gamla som dog.
Vilda havsfåglar är influensans naturliga värdar. Virus förökas i fåglarnas tarm utan att de får symtom, och det finns massor av virus i träcket. Normalt kan fågelvirus inte smitta människor, men via tama fåglar (t.ex. ankor) kan andra djurarter som grisar smitta människor något lättare. Om en gris som smittats av en människa är i samma damm som en virusutsöndrande and kan den infekteras med två virus samtidigt. Då kan dessa blanda sig. Har man otur uppkommer det ett virus som har en ny yta och som immunsystemet inte känner igen, men som också har egenskaper från det mänskliga viruset, som gör att det kan föröka sig i människa. Om detta virus sen smittar en människa som sköter den hostande grisen kan pandemin starta. Många pandemier har börjat i Kina och det beror på att man där har mycket grisar och änder i samma dammar. Virus får också lätt fäste i de tättbefolkade områdena.
Just nu cirkulerar två sorters säsongsinfluensa av typ A, H3N2 och H1N1, och influensa B i världen. Under säsongen 2001/2002 hittade man också H1N2 som var en blandning av H3N2 och H1N1. Alla sorterna måste finnas i vaccinet mot influensa. En ytterligare komplikation är att de ständigt förändrar sin yta (se ordlista antigen drift och antigent skifte), och lyckas förklä sig så att immunsystemet inte känner igen dem. Därför kan vi insjukna gång på gång även när det inte kommer ett pandemivirus. Vi vet ännu inte om den pandemiska influensan 2009 kommer att cirkulera årligen som säsongsinfluensa.
Varför heter olika influensor ofta samma sak, Hongkong eller Beijing till exempel?
En ny stam av influensavirus får ofta namn efter den plats som det isolerats på. Det fullständiga namnet innehåller också ett nummer för just den virusstammen, och vilket år det isolerades. Exempelvis är A/Moskva/10/99 (H3N2) det tionde influensa A-virus som hittades i Moskva 1999, och det är subtyp H3N2. Eftersom man i allmänhet bara använder namnet på platsen, och många virus kommer från samma plats, kan det vara svårt att förstå att det är olika virus man talar om.
Skapad 2006-05-10 09:34
Uppdaterad 2013-03-28 10:41