Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin

Frågorna nedan gäller i första hand vanlig säsongsinfluensa. För frågor om influensa A(H1N1) även kallad svininfluensan, se myndighetsgemensam information på krisinformation.se.

1. Vilka barn bör vaccineras mot säsongsinfluensa?

Socialstyrelsen har i allmänna råd (SOSFS 1997:21) angivit de speciella riskgrupper som bör erbjudas vaccination mot säsongsinfluensa. Vaccination anges vara av värde för personer - oavsett ålder – med svår astma eller kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom. Patienter med andra kroniska sjukdomar som instabil diabetes eller gravt nedsatt infektionsförsvar (på grund av sjukdom eller medicinering) kan rekommenderas vaccination mot säsongsinfluensa. Värdet av vaccination är dock inte lika väl dokumenterat för dessa grupper. Även barn med andra svåra metabola sjukdomar kan erbjudas vaccination, liksom barn med allvarliga medfödda missbildningar och med behov av upprepad kirurgi, barn med flerfunktionshinder och barn med grav neuromuskulär sjukdom.

2. Behöver barn med nedsatt infektionsförsvar vaccineras?

Det beror helt på barnets sjukdom och det är barnets behandlande läkare som bedömer om vaccination bör rekommenderas eller inte. Skyddseffekten hos barn med nedsatt immunologisk kompetens är dock osäker. Barn som kontinuerligt medicinerar med hög steroiddos (som motsvarar mer än 2 mg/kg av prednisolon per dag, eller mer än 20 mg per dygn) eller med biologiska immunhämmare och barn med HIV-infektion brukar vanligen erhålla säsongsinfluensavaccin årligen från sex månaders ålder. Barn med andra immunbristsjukdomar kan vara aktuella, liksom barn som genomgått transplantation eller cytostatikabehandling (men först viss tid efter sådan åtgärd). Det kan vara aktuellt att också – eller istället – erbjuda barnets familjemedlemmar och vårdare vaccination samt att ge tidig antiviral behandling till barnet om det insjuknar i influensaliknande sjukdom. Antiviralprofylax efter familjeexposition bör övervägas vid svår immunbrist hos barnet även om det vaccinerats.

3. Hur är det med barn med Downs syndrom?

Barn med Downs syndrom är infektionskänsliga. De bör få alla vaccinationer i vaccinationsprogrammet som vanligt. Dessutom kan man överväga årlig influensavaccination från sex månaders

4. Varför rekommenderar man inte vaccin till alla barn?

Även om influensainfektion är jobbig för många barn är risken för mycket svår sjukdom hos för övrigt friska mycket liten. En naturlig infektion ger ett mer bestående grundskydd mot influensa än det vaccin som finns idag. Barn som riskerar allvarlig sjukdom eller död kan naturligtvis inte ta den risk det innebär att få influensa för att uppnå detta skydd, men till dess att vi fått fram förbättrade influensavacciner är det långsiktigt fördelaktigt för barn som inte hör till riskgrupp att inte årligen vaccineras mot influensa.

5. Är det fel att vaccinera ett friskt barn, som inte tillhör någon riskgrupp?

Det finns i dagsläget ingen vetenskaplig forskning som tyder på att tillgängliga influensavacciner på den svenska marknaden skulle vara farliga. Ur ett vaccinsäkerhetsperspektiv finns det därför ingen anledning att avråda en förälder som önskar vaccinera sitt barn. Om det inte finns någon kontraindikation (det vill säga absolut medicinsk anledning att avstå, t.ex. på grund av allvarlig allergisk reaktion mot ägg) så är det möjligt att vaccinera barn över sex månaders ålder. Precis som för vuxna gäller att man bör starta vaccinationen i god tid före influensasäsongen.

6. Bör man vaccinera barn i riskgrupp om familjen ska resa till ett land med pågående influensaepidemi?

Säsongsinfluensa förekommer vid olika tidpunkter i olika delar av världen. Man kan därför smittas när det inte är säsong i Sverige. Om ett barn tillhör en riskgrupp för svår sjukdom bör det vara vaccinerat om man åker till land med pågående influensaepidemier. Det kan dock vara svårt att få tag på rätt vaccin i Sverige när det gäller säsongsinfluensa på södra halvklotet. Om barn som tillhör riskgrupp insjuknar utomlands i influensaliknande sjukdom bör man vända sig till den lokala sjukvården för bedömning och eventuell behandling med antivirala läkemedel.

6. Vad är för- och nackdelarna med att vaccinera?

Fördelar: Efter vaccination minskar risken för att barnet ska ådra sig svår influensa och då minskar även risken för komplikationer och att barnet kan behöva sjukhusvård.
Nackdelar: Stämmer vaccinet sämre överens med virus, så blir skyddet sämre. Jämfört med det skydd man får genom vaccination så ger en naturlig infektion ett bredare skydd och kan dessutom skydda mot förändrade stammar av samma subtyp. Det naturliga skyddet varar också i många år medan skyddet från vaccin bara varar ett år. Vill man minska risken för att smittas av den årliga säsongsinfluensan så måste man också vaccinera sig varje år.

7. Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper?

Följande riktlinjer har tagits fram för säsongsinfluensavaccination av barn i riskgrupp*:

Barn 6-35 månader:

• Grundvaccination: Två doser 0.25 ml (halv dos) med minst fyra veckors intervall
• Efter grundvaccination: En dos 0.25 ml (halv dos) årligen
  

Barn 3-12 år:

• Grundvaccination: Två doser 0.5 ml (hel dos) med minst fyra veckors intervall
• Efter grundvaccination: En dos 0.5 ml årligen
  

Grundvaccination med två doser, med fyra veckors mellanrum, rekommenderas till alla under 12 år som inte tidigare grundvaccinerats mot säsongsinfluensa. Detta gäller oavsett om de vid tidigare års influensavaccination erhållit endast en dos.

Obs! Ovanstående dosering gäller oavsett eventuell tidigare vaccination med Pandemrix år 2009 för barn som ej fyllt 13 år.

8. Vilka typer av säsongsinfluensavacciner finns för barn?

Alla vacciner består av sönderdelade viruspariklar i en vävnadsvänlig vätska. Viruset har för alla vacciner utom ett odlats i befruktade hönsägg. Ett vaccin innehåller virus som odlats i celler. Det kan äggallergiker använda, men vaccinet är ännu bara godkänt för personer över 20 år och kan därför inte ges till barn. Alla vacciner är f.ö. likvärdiga avseende effekt och biverkningar. Inget vaccin innehåller de immunstimulerande substanser (adjuvans) som fanns i pandemivaccinet Pandemrix®.

9. Innehåller några vacciner kvicksilver som konserveringsmedel?

Inget av de vacciner mot säsongsinfluensa som saluförs på den svenska marknaden innehåller kvicksilver.

10. Vilka biverkningar riskerar barn?

Lokalreaktioner efter säsongsinfluensavaccination har i olika studier rapporterats hos 0 - 25% av barn i åldrarna 6 månader till 18 år. Lokalreaktioner är mindre vanliga hos barn yngre än 13 år. Feberreaktion har rapporterats hos cirka 10 % av yngre barn 1-5 år och hos cirka 5 % av skolbarn 6-15 år. Febern inträffar vanligen inom 6-24 timmar och varar i 1-2 dygn.

* Doseringsriktlinjerna för barn har tagits fram i samråd mellan Ingrid Uhnoo, Annika Linde och Eva Netterlid, Smittskyddsinstitutet, Margareta Blennow, Barnläkarföreningen, Marta Granström, Karolinska Institutet & Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm och Inger Andersson von Rosen, Socialstyrelsen

Vanliga frågor

• Fågelinfluensa
• Influensa
  • Barn och influensavaccin
  • Den nya influensan A(H1N1)
  • Influensa
• Ordlista
• Vaccinationer