Frågor och svar om djurförsök

SMI får många frågor om djurförsök. Här är nedan är några av de vanligaste frågorna och svaren. Mer detaljerad information finns i vänster meny under rubriken ämnesområden och vidare på djurförsök. Se även genväg i länksamlingen till höger.

Vilka försök utförs?

Vi utför främst olika studier av skydd mot smittsamma sjukdomar, t.ex. utveckling av nya vacciner, nya behandlingsmetoder och grundläggande studier av kroppens egna skyddsmekanismer. Ett viktigt område är att utveckla ett vaccin mot hiv/aids. Det globala behovet av ett sådant vaccin och effektiva medel mot virusinfektioner är mycket stort.

Vilka djur används vid SMI?

Under år 2003 användes vid SMI:s djuravdelning c:a 5700 djur, och då främst möss (c:a 3500 st). Övriga djurslag som användes var råtta, sork, marsvin, kanin och apa (24 st). Det är framförallt aporna som tilldrar sig allmänhetens intresse. Därför har vi valt att fokusera vår information extra mycket på just detta djurslag. De apor som SMI importerar är, precis som andra försöksdjur, födda och uppväxta i fångenskap. Det är inte tillåtet att använda viltfångade apor till försök. Framförallt används apor av arten krabbmakak (Macaca fascicularis), som är mycket vanlig i Sydostasien.

Varför måste man använda apor i försök?

Apor används endast när andra djurarter inte kan användas. De används huvudsakligen i forskningen för att få fram ett vaccin mot hiv/aids. Apor är nödvändiga för detta arbete genom sitt nära släktskap med människan. De makaker som används är nämligen känsliga för både människans hiv och ett liknande virus, SIV, som finns naturligt hos vilda schimpanser. I dessa försök vaccineras aporna med olika vacciner för att sedan infekteras med ett hiv-liknande virus. Man tar blodprover på dem och följer även sjukdomsutvecklingen. Genom att studera virusmängden i blodet kan man avgöra vaccinets effektivitet, och man behöver inte låta sjukdomen utvecklas till fullo innan man avbryter försöket. Forskarna vid SMI har kommit mycket långt inom detta forskningsområde. Efter tester av flera olika vacciner på apa har ett vaccin nu valts ut för kliniska studier på människa. Detta hade inte varit möjligt utan djurförsök. Andra exempel där apor används som försöksdjur är studier av hjärnans fysiologi, grundforskning inom BSE (galna ko-sjukan), och forskning som vi hoppas ska leda fram till vacciner mot allvarliga infektioner med Hantavirus.

Varför sitter aporna i bur? Varför kan de inte få bo i en zoologisk trädgård?

1) Forskningsresultaten måste bli tillförlitliga. För att få så säkra resultat som möjligt måste vi minimera de faktorer som kan påverka försöket. Mikroorganismer finns överallt runt oss, vissa märker vi aldrig av medan andra kan göra människor och djur sjuka. Dessa smittämnen kan påverka försöket, särskilt hos oss som gör just infektionsförsök. Burhållningen ger oss bättre möjlighet att hålla rent och på så sätt minska antalet mikroorganismer och vi får också möjlighet att ge varje apa den individuella tillsyn den behöver. På så sätt hålls djuren friskare. Vi vill att de djur som vi måste använda i försök skall ge oss så mycket och så säker information som möjligt. På så sätt krävs färre djur för att få svar på våra frågor.

2) För att förhindra smittspridning. Levande djur är inte maskiner och deras beteende går inte alltid att förutse. Att hålla djuren i burar är därför ett sätt att skydda personalen från djuren och deras sjukdomar, men också för att skydda djuren mot människans sjukdomar. Sjukdomar kan spridas mellan djur och människor och det är inte ovanligt att sjukdomen blir värre när den byter värd. Till exempel kan människans mässlingvirus vara dödligt för våra makaker och deras herpesvirus kan vara dödligt för oss, även om det bara ger munsår hos aporna.

Hur sköts djuren?

Att handskas med djur på ett riktigt sätt fordrar kunskap. Det räcker inte bara med att ha en allmänt djurvänlig attityd, vilket i sig är en förutsättning, utan det krävs dessutom betydande och ingående kunskaper om djurens behov och reaktioner. Detta är ett absolut krav när djuren ska användas inom biomedicinsk forskning. Djuren måste behandlas väl, skötas av utbildad personal och bara användas i noga planerade försök. Alla som deltar i verksamhet med försöksdjur måste vara utbildade för uppgiften.

SMI lägger stor vikt vid att tillgodose både forskningens krav och kraven på djurskydd och arbetarskydd. Djurens och forskningens intressen går hand i hand. Djuren måste må bra för att man ska få fram tillförlitliga forskningsresultat. SMI har satsat stort på att förbättra för försöksdjuren, framför allt aporna. Det nya djurhuset, Astrid Fagræus Laboratorium, har byggts för maximal säkerhet och god djurmiljö på en nivå som saknar motsvarigheter internationellt. Här lever aporna i social samvaro med varandra, får utlopp för sina naturliga beteenden, har tillgång till dagsljus i alla rum och kan vistas i en inhägnad utomhusrastgård.

Vid SMI finns en etolog, expert på djurens beteende, som ser till att aporna lever i en så väl berikad miljö som möjligt. Etologen lägger också upp träningsprogram för aporna så att de med hjälp av enbart belöningar ska kunna delta frivilligt i behandlingar och provtagningar.

Vilka etiska bedömningar görs inför djurförsöken?

Alla djurförsök i Sverige måste godkännas av etiska nämnder med forskare och lekmän, däribland djurskyddsorganisationer. Forskarna måste beskriva vad de vill göra och motivera varför. De djurförsöksetiska nämnderna har betytt mycket för försöksdjurens välfärd och SMI deltar aktivt i detta arbete. För en djupare analys och diskussion kring de etiska frågorna i anslutning till djurförsök rekommenderar vi ett besök på Life Astrazenecas hemsida.

Vart vänder jag mig om jag vill veta mer om djurförsök?

Djurförsök har alltid berört många människor och gjort att samhället engagerat sig. De allra flesta har åsikter om djurförsök, men åsikterna baserar sig ibland på bristande kunskaper om vad djurförsöken innebär för djuren och vilka framsteg man kan göra i den biomedicinska forskningen med hjälp av djurförsök. På de medicinska fakulteternas gemensamma hemsida om djurförsök, ges en grundläggande presentation av begreppet djurförsök, exempel på forskningsresultat, etik, alternativa metoder och lagstiftning.

Vanliga frågor

• Djurförsök
• Fågelinfluensa
• Influensa
• Ordlista
• Vaccinationer