Frågor och svar om polio
- 1. Är polio fortfarande ett problem i Sverige?
- 2. Hur är det med polio i andra delar av världen?
- 3. Varför kan vi inte sluta vaccinera mot polio i Sverige, om sjukdomen inte finns i Europa?
- 4. Hur sprider sig polio?
- 5. Vad är det för skillnad mellan aktivt och inaktiverat poliovaccin?
- 6. Hur ofta förekommer förlamning i samband med aktivt poliovaccin?
- 7. Vid vilka tillstånd skall poliovaccin inte ges?
1. Är polio fortfarande ett problem i Sverige?
Inte sedan 1977 har någon insjuknat i polio i Sverige. Polio är alltså inte längre något problem i Sverige, men vi måste ändå fortsätta vaccinera så länge som polio finns kvar någonstans i världen och därefter ytterligare flera år, tills världen har förklarats poliofri. I Sverige har vi sedan 1957 använt inaktiverat poliovaccin (IPV), vilket sen 1986 ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder samt vid 5-6 års ålder enligt vaccinationsprogrammet. Polioepidemier upphörde redan 1962 när cirka 80% av Sveriges befolkning hade skydd mot sjukdomen.
2. Hur är det med polio i andra delar av världen?
Europa är numera förklarat poliofritt (2002), men så sent som år 2001 rapporterades något fall från Östeuropa. Sjukdomen håller på att utrotas med hjälp av vaccin, men förekommer fortfarande i en del länder i Afrika och Asien. I Syd- och Nordamerika, där polio är utrotat, förekommer dock förlamningar orsakade av det levande försvagade poliovaccin som används där. I USA rekommenderar man därför numera endast vaccination med inaktiverat vaccin.
3. Varför kan vi inte sluta vaccinera mot polio i Sverige, om sjukdomen inte finns i Europa?
Om vi slutade att vaccinera mot polio i Sverige skulle det efter ett par år finnas flera hundra tusen barn som är oskyddade mot polio och då kan en polioepidemi bryta ut bland de oskyddade barnen. Antalet poliofall har under de senaste åren visserligen minskat drastiskt i världen i samband med WHO:s vaccinationskampanj för att utrota polio, men det är fortfarande möjligt att en person med polio kan ta med sig smittan till Sverige. Ytterligare ett orosmoment är att poliovirus skulle kunna användas som biologiskt stridsmedel.
4. Hur sprider sig polio?
Polio är en tarminfektion som sprids med avföring. Det betyder att virus sprids från avföring till mun via händer, via förorenat vatten och i mindre utsträckning via förorenade livsmedel.
5. Vad är det för skillnad mellan aktivt och inaktiverat poliovaccin?
Inaktiverat poliovaccin (IPV) består av döda viruspartiklar (polio typ 1, 2 och 3), och ges i injektion. Vad gäller eventuella andra tillsatser se Frågor och svar om vacciner och säkerhet (fråga 4. Vilka tillsatser finns i vaccinerna?) Aktivt vaccin (Oral Polio Vaccine, OPV) utgörs av försvagade poliovirusstammar och ges som droppar i munnen. Båda vaccinerna gör att det bildas skyddande antikroppar mot de tre poliotyperna. OPV utsöndras med avföringen under upp till sex veckor. Detta innebär att det vaccinet 1) kan "vaccinera" personer i omgivningen, 2) ge upphov till (mycket sällsynta) fall av förlamning i omgivningen. Man skyddar sig mot denna risk genom att tvätta händerna i samband med blöjbyte - blöjorna slängs i hopknutna plastpåsar. I Sverige finns det inget skäl att använda det aktiva vaccinet.
6. Hur ofta förekommer förlamning i samband med aktivt poliovaccin?
Sådana förlamningar är sällsynta. I USA där man vaccinerat med aktivt vaccin sedan 1963 inträffar årligen fem till tio förlamningsfall efter aktivt poliovaccin, motsvarande ett fall per 2,5 miljoner doser. Risken är störst efter första dosen (ett fall på 1,6 miljoner doser) då barnet inte har något skydd mot infektion.
7. Vid vilka tillstånd skall poliovaccin inte ges?
Vid allergi mot någon av de i vaccinet ingående beståndsdelarna.
Obs! Om ett barn reagerar kraftigt efter poliovaccination, vilket är mycket sällsynt, så bör allergolog kontaktas för utredning och bedömning. Alternativet - att avstå från alla vacciner som innehåller något av det som finns i poliovaccin (det finns fler vacciner som kan innehålla spår t.ex. av formaldehyd eller antibiotika) - vore olyckligt. Därutöver ska anmälan om läkemedelsreaktion skickas in till Läkemedelsverket.