Frågor och svar om vaccination mot pneumokockinfektion

1. Vad är pneumokocker?
Pneumokocker är bakterier som kan orsaka lindrigare infektioner som öron- och bihåleinflammation, men de kan också orsaka mycket allvarliga och ibland livshotande sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Ofta fungerar det bra med antibiotikabehandling, men det finns en risk för komplikationer som hörselskada eller olika former av hjärnskada. Det finns 91 kända typer av pneumokocker. Det finns vacciner som ger skydd mot 10 och 13 av de pneumokocktyper som är vanligast bland små barn. Pneumokockinfektioner beräknas orsaka långt över en miljon dödsfall per år i världen.

2. Vem riskerar att få pneumokockinfektion?
Det är mycket vanligare att små barn får infektion orsakad av pneumokocker än större barn. Barn under två år, barn som går på förskola och barn med vissa sjukdomar (till exempel sickelcellanemi, HIV infektion, kronisk hjärt- eller lungsjukdom) löper större risk än andra barn att drabbas av pneumokockinfektion.
Även äldre personer löper större risk att drabbas av allvarlig sjukdom och vaccinering av personer över 65 kan övervägas. De får då ett annat vaccin än det som ges till spädbarn.

3. Vilka symtom ger pneumokockinfektion?
Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner såsom lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Dessa är sjukdomar som förekommer i alla åldrar, även om pneumokockinfektioner främst drabbar de yngsta och äldsta individerna.

Bakterien är också en av de vanligaste orsakerna till hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis). När en bakteriell infektion uppträder som komplikation till en virusinfektion i de övre luftvägarna (t.ex. i anslutning till en influensa) är det oftast pneumokocker som är orsaken. Pneumockinfektioner är i regel lätta att behandla med antibiotika och det är ovanligt att i övrigt friska personer dör av infektionen.

4. Hur allvarlig är pneumokockinfektion?
Pneumokockinfektion kan vara en mycket allvarlig sjukdom bland små barn och äldre människor. Infektion med pneumokocker kan leda till lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Hjärnhinneinflammation är den allvarligaste typen av pneumokockinfektion.
De senaste åren har pencillinresistenta pneumokocker (PRP) ökat och detta har gjort att behandling blir svårare. Vaccination är därför viktigt för att förebygga sjukdomsfall.

5. Hur sprids sjukdomen?
Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) ingår i den normala bakteriefloran i näs-svalgrummet (nasopharynx) hos små barn, och vanligast är att bakterierna koloniserar slemhinnan utan att ge några symtom. Uppskattningsvis hälften av alla barn som vistas i förskolan är bärare av pneumokocker.
Eftersom bärarskap av pneumokocker är vanligast förekommande hos småbarn och dessa ofta är snuviga och infekterade också med andra bakterier och virus sker den mesta smittspridningen av pneumokocker mellan och från barn i förskoleåldern. Framför allt sker detta i dagismiljöer. Individer som nyligen ätit antibiotika smittas lättare av penicillinresistenta pneumokocker (PRP) och smittspridning är vanligare i förskola och på orter med hög antibiotikaförbrukning bland småbarn.

6. Hur behandlas sjukdomen?
Pneumokockinfektion behandlas med antibiotika. Under senare år har flera typer av pneumokocker blivit resistenta mot antibiotika.

7. Vem ska vaccineras?
Barn erbjuds gratis vaccination i hela landet sedan 1 januari 2009. Ännu ej vaccinerade barn som riskerar att bli svårt sjuka av pneumokocker rekommenderas vaccination oavsett ålder. Det gäller t.ex. barn med kronisk hjärt-, lung- eller njursjukdom, medfödd immunbristsjukdom, cochleaimplantat i örat eller barn som är mycket för tidigt födda. Vaccination av barn inom riskgrupper sker enligt separat schema. Vaccinerna ger ett gott skydd mot de pneumokocktyper som ingår i respektive vaccin.

Även vuxna i riskgrupper rekommenderas vaccination. Dessa inkluderar:

  • Patienter med svåra kroniska sjukdomar som erfarenhetsmässigt medför ökad risk att insjukna i pneumokockinfektioner med bakteriemi, t.ex. personer med kroniska hjärt-, lung- och njursjukdomar, diabetes, alkoholism, levercirros och Downs syndrom.
  • Patienter med nedsatt immunförsvar genom anatomisk eller funktionell aspleni (avsaknad av mjälte eller nedsatt funktion i mjälten).
  • Patienter med nedsatt immunförsvar på grund av HIV-infektion, lymfom, Hodgkins sjukdom m. fl. och patienter med immunosuppressiv behandling, som erfarenhetsmässigt leder till ökad risk för pneumokockinfektioner.
  • Patienter med skallfraktur eller likvorläckage.
  • För personer över 65 år kan vaccination mot pneumokocker övervägas eftersom denna åldersgrupp har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner, särskilt gäller det dem som redan tidigare har haft en pneumokockinfektion, t.ex. pneumoni. I dessa fall är risken för ett återinsjuknande i allvarlig pneumokocksjukdom betydande.
    Läs mer i Socialstyrelsens allmänna råd för vaccination mot pneumokocker SOSFS 1994:26 (M)

8. Vem ska inte vaccineras?
Vissa barn ska inte vaccineras mot pneumokocker eller bör vänta med vaccination. Det ytterst fåtal barn som hade en allvarlig (livshotande) reaktion mot en föregående dos eller som har en svår allergi mot en vaccinkomponent ska inte vaccineras.

Barn som är lindrigt sjuka, till exempel förkylda, kan vaccineras. Om barnet har feber och försämrat allmäntillstånd är det oftast bäst att vänta med vaccinering tills barnet tillfrisknat.

9. Kan man undvika pneumokockinfektion?
Genom att vaccinera kan man reducera risken att drabbas av pneumokockinfektion. Det finns två typer av pneumokockvaccin: konjugatvaccin för barn mellan två månader och fem år och polysackaridvaccin för barn från två års ålder och vuxna.

10. Kan vaccinet ge biverkningar?
Efter vaccinationen kan det bli rött, ömt och svullet där sprutan stacks in. Några barn kan få lätt feber, diarré eller kräkning. Andra reaktioner är sällsynta.

Tipsa en vän

Skapad 2009-10-12 10:11

Uppdaterad 2010-11-29 13:35

Fakta & fördjupning

Pneumokockinfektion