Frågor och svar om mässling, påssjuka och röda hund (MPR)
Sjukdomarna
Vad orsakar mässling, påssjuka och röda hund?
De tre sjukdomarna orsakas av tre olika virus. Mässling orsakas av morbillivirus, påssjuka av parotitvirus och röda hund av rubellavirus. Det finns ännu inga antivirala medel som har effekt mot dessa sjukdomar och virussjukdomar kan inte behandlas med antibiotika
Är sjukdomarna farliga?
Inte för det stora flertalet, men för den som har otur. I Fakta om smittsamma sjukdomar redovisas vad sjukdomarna innebär inklusive de vanligaste komplikationerna.
Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar och kan spridas snabbt i ovaccinerade grupper. Sjukdomen är en av de största dödsorsakerna för små barn i utvecklingsländer. De senaste årens mässlingsutbrott i Europa visar att sjukdomarna fortfarande är farliga i områden med dålig vaccinationstäckning. I Holland rapporterades 3 300 mässlingsfall under 1999-2000. Tre tidigare väsentligen friska barn avled och sju fick hjärninflammation. Året efter rapporterades från Irland cirka 1 200 fall, varav två barn avled. 2002 drabbade en större epidemi Italien. Man beräknar att uppemot 24 000 personer insjuknade enbart i Campania-området under januari-maj. Tre barn avled och 368 personer sjukhusvårdades på grund av mässling, varav 13 för hjärninflammation (samtliga var under 20 år). I Schweiz har över 4 000 fall rapporterats sedan 2007. Femton procent (en av åtta) av de insjuknade har fått komplikationer och en tolvårig flicka har dött till följd av mässling. Även i Storbritannien har mässling ökat de senaste åren, detta till följd av en nedgång i vaccinationstäckningen.
Så länge vi har fungerande vaccinationsprogram löper man mindre risk att insjukna, eftersom sjukdomarna hålls borta. Slutar vi vaccinera så kommer sjukdomarna tillbaka och då blir även risken att insjukna densamma som förr. Se även fråga 19, Vad händer om färre barn blir MPR-vaccinerade i vårt land?
Är mässling, påssjuka och röda hund fortfarande ett problem i Sverige?
Fram tills att det kombinerade mässling-, påssjuke- och röda hundvaccinet (MPR) introducerades 1982 var sjukdomarna vanliga. Därefter sjönk andelen rapporterade fall inom loppet av några år. Idag, över 20 år efter att MPR-vaccinationen infördes, är alla tre sjukdomarna ovanliga men sjukdomsutbrott förekommer fortfarande bland ovaccinerade individer i alla åldrar.
Om vi minskar eller upphör med vaccinerandet kommer sjukdomarna att återkomma i allt större omfattning. Att upprätthålla vaccinationsprogrammet fast sjukdomarna just nu inte är aktuella är nog den största utmaningen idag.
Föds det fortfarande barn med medfödd röda hund?
Sedan mitten av 1980-talet har det inte fötts något barn med skador av röda hund, men fortfarande erbjuds de flesta svenska gravida kvinnor provtagning för bestämning av antikroppar mot röda hundvirus. Syftet är att fånga upp dem som inte haft sjukdomen och inte blivit vaccinerade, och dem som trots vaccination saknar antikroppar. Ungefär 2-5 procent saknar antikroppar och erbjuds vaccination efter graviditet.
Medan epidemierna fortfarande förekom ledde en säkerställd röda hundinfektion under graviditet till att många familjer valde att avsluta graviditeten med abort. I den senaste svenska epidemin 1978-80, då totalt 496 gravida smittades, valde 176 av kvinnorna att avsluta sin graviditet. Övriga 320 fullföljde sin graviditet och födde totalt 19 skadade barn.
Hur mycket mässling, påssjuka och röda hund finns det idag i Europa och i resten av världen?
Alla tre sjukdomarna förekommer fortfarande såväl i Europa som i resten av världen. Omfattningen varierar. Enligt WHO:s statistik dog 164 000 i en mässlingsinfektion under 2008. De flesta av dessa barn som drabbas bor i utvecklingsländer. Hur mycket mässling som finns i länder där vaccin ingår i vaccinationsprogrammet beror på hur hög anslutningen till vaccination är. Länder med låg vaccinationstäckning drabbas av större epidemier.
I Sverige och andra länder med förhållandevis hög vaccinationstäckning kan mässlingsutbrott uppstå kring någon som bär hem smittan från en utlandsresa. Detta har blivit vanligare de senaste åren då flera utbrott skett i europeiska länder.
Mindre epidemier av påssjuka har setts under de senaste tre åren då främst hos skolbarn i Storbritannien. Sedan 2004 har över 70 000 personer insjuknat i påssjuka i Storbritannien. Många av de insjuknade är unga vuxna i högskoleålder. Även i USA har påssjuka ökat under senare år.
Hur smittsamma är sjukdomarna?
Av de tre sjukdomarna är mässling mest smittsam. Viruset sprids via luften, redan innan den sjuka hunnit få symtom.
En dansk 9-åring som för ett par år sedan fick med sig mässling hem från en semesterresa smittade 12 andra danskar. Man har beräknat att varje mässlingssjuk i genomsnitt smittar 15-18 andra, förutsatt att alla som den sjuke träffar på är mottagliga och inte har haft sjukdomen förut eller är vaccinerade. Ett fall av påssjuka eller röda hund orsakar under samma förutsättningar 10-12 respektive 7-8 nya fall.
För att ta reda på hur många som blev smittade med mässling, påssjuka och röda hund på den tiden sjukdomarna förekom allmänt har man studerat antikroppar i blodet hos svenskar som är över 65 år. Studien visar att 99 procent hade antikroppar mot mässling, ett tecken på en tidigare genomgången mässlingsinfektion, medan 95 procent hade antikroppar mot röda hund och 90 procent mot påssjuka.
Vaccinationsprogrammet
När ges MPR-vaccinet?
I Sverige ges MPR-vaccinet två gånger, första gången vid 18 månaders ålder och andra gången i skolan. Hittills har den andra dosen givits vid 12 års ålder, men en omläggning av tidpunkten för denna dos pågår för närvarande. Barn födda till och med 2001 följer det gamla schemat och vaccineras i årskurs 6, medan barn födda från 2002 vaccineras i förskoleklassen eller årskurs 1-2.
I en del andra länder ges första dosen mellan 12-15 månaders ålder och andra dosen mellan 3-6 års ålder. I länder där mässling fortfarande är en vanlig sjukdom ges den första MPR-dosen vid 9-12 månaders ålder, vilket ger ett tidigare, men inte lika säkert, skydd. Idag erbjuder över 100 av världens länder åtminstone en dos av kombinationsvaccinet MPR till alla barn.
Varför ges första dosen av MPR-vaccinet först vid 18 månaders ålder i Sverige?
De flesta svenska mödrar har antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund i sitt blod. Antikroppar förs över till barnet via moderkakan och ger ett visst skydd mot infektion under spädbarnsåret. Om vaccinet ges för tidigt slås de försvagade viruspartiklarna i vaccinet ut av antikropparna och vaccinet får därmed sämre effekt.
Att just 18 månader valdes istället för till exempel 14 eller 16 månader berodde mycket på verksamheten vid landets barnavårdscentraler. Vid 12 månaders ålder ges sista dosen av spädbarnsårets vacciner, och sen ville man vänta till nästa lämpliga besökstillfälle, som när MPR infördes var schemalagt till 18 månaders ålder. Det är möjligt att vi framöver kommer att rekommendera att vaccinationen ges lite tidigare.
Om ett barn har fått en MPR-vaccination vid 12-16 månaders ålder i ett annat land – behöver man då ge en dos vid 18 månaders ålder?
Nej, MPR-vaccin som givits från 12 månaders ålder ger ett godtagbart skydd.
Behöver man tidigarelägga vaccinationen om man ska resa utomlands?
Ja, om man reser utomlands före 18 månaders ålder så är det klokt. Man kan vaccinera från nio månaders ålder men hos barn under tolv månader finns risk för sämre effekt och man bör därför efter resan ge den ordinarie dosen, det vill säga vid 18 månaders ålder.
Kan man skjuta upp den första MPR-vaccinationen tills barnen är lite äldre?
En senarelagd vaccination innebär att det enskilda barnet är mottagligt för mässling, påssjuka och röda hund under en längre del av sitt liv. Det riskerar då att insjukna i samband med en utlandsresa eller om det uppstår en epidemi i Sverige. Att senarelägga MPR-vaccinationen innebär också att en större del av befolkningen är mottaglig och kan fungera som en reservoar för dessa virus, vilket möjliggör spridning till exempel av mässling till spädbarn och av röda hund till gravida kvinnor.
Om en dos MPR-vaccin är så effektiv varför behövs ytterligare en dos?
Den andra dosen ges för att de som inte fick något skydd vid första dosen ska få en ny chans. Den andra dosen gör också att skyddet upprätthålls. Eftersom mässling, påssjuka och röda hund numera är så sällsynta byggs skyddet nämligen inte på genom att man utsätts för naturligt virus i omgivningen.
Om ett skolbarn endast fått en MPR-vaccination tidigare i ett annat land - behöver man då ge ytterligare en dos i skolan?
Ja, alla barn rekommenderas numera två doser. När MPR-vaccination infördes i Sverige 1982 så fick de årskullar som var för gamla för den första dosen vid 18 månader endast en dos i skolan. Bakgrunden är att det svenska två-dos-schemat infördes för att så snabbt som möjligt bygga upp skyddet hos både spädbarn och tonåringar samt yngre vuxna, dvs. för att snabbt minska cirkulationen av mässling i Sverige.
Ur individens synpunkt är det rimligt att ge två doser oavsett i vilken ålder den första dosen ges. Den andra dosen ges för att de som inte fick något skydd vid första dosen ska få en ny chans. Det är anledningen till att vi de senaste åren omprövat den tidigare rekommendationen att inte vaccinera barn över tolv års ålder med mer än en dos. Också ur ett befolkningsperspektiv är det önskvärt att så många som möjligt är immuna, dvs. blir vaccinerade i ett samhälle där mässling, påssjuka och röda hund så gott som slutat att cirkulera.
Det bör gå minst fyra veckor mellan doserna. Vid vaccination av tonåriga flickar ska man givetvis beakta att pågående graviditet är en kontraindikation för MPR-vaccination.
Kan den som vill få dela upp MPR-vaccinationen?
Nej. För närvarande finns det inte tre separata vacciner mot mässling, påssjuka och röda hund att få tag på i Sverige för den som vill dela upp vaccinationen.
Varför valde man att ge vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund?
Mässlingsvaccination påbörjades i Sverige 1971, och fick redan från början stor omfattning. Vaccin mot röda hund kom 1974 och samma år rekommenderades vaccination av alla skolflickor mot röda hund. Vaccin mot påssjuka började användas under 70-talet men inte i någon större omfattning förrän det 1982 beslutades att alla barn skulle rekommenderas vaccination mot alla tre sjukdomarna. Kombinationsvaccin valdes för att vi ville försäkra oss om en hög vaccinationstäckning mot alla tre sjukdomarna. Detta skulle bli lättare att uppnå med en spruta i stället för tre. Dessutom ville vi minska antalet sticktillfällen för det enskilda barnet.
Vad händer om man avstår helt från MPR-vaccination?
Den som inte får MPR-vaccinationen löper en stor risk att bli smittad av sjukdomarna, vilket dels innebär att man blir sjuk och dels att man sprider smitta till andra. Om man insjuknar i vuxen ålder är det vanligt att sjukdomsförloppet blir svårare.
Varför vaccinerar vi flickor mot påssjuka då det är pojkar som kan bli sterila, och varför vaccinerar vi pojkar mot röda hund då det är gravida kvinnor som ska undvika denna infektion?
Om vi vaccinerade bara den ena halvan av befolkningen så skulle sjukdomarna fortsätta att cirkulera i den andra halvan. Eftersom vaccinerna inte är hundraprocentigt skyddande så skulle det då bli kvar några oskyddade pojkar som kunde smittas av påssjuka och några oskyddade kvinnor som smittas av röda hund under graviditet.
Den effekt man uppnår med ett vaccinationsprogram är en kombination av två faktorer, dels den skyddseffekt vaccinet ger den enskilda individen, dels hur många som vaccineras. Ju fler som är vaccinerade, desto färre blir det kvar som kan sprida smitta och till slut upphör sjukdomen att cirkulera. Då klarar sig även de individer som inte fick skydd av sin vaccination, eller som inte är vaccinerade.
Vaccinationstäckning
Hur många bör vara vaccinerade för att vi ska slippa mässling, påssjuka och medfödd röda hund?
För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen krävs att 90-95 procent är immuna (skyddade), antingen genom vaccination eller efter genomgången naturlig infektion.
Vad händer om färre barn blir MPR-vaccinerade i vårt land?
Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, (luftburen smitta i allmänna lokaler) så ökar troligen först antalet mässlingsfall varje år, och senare även antalet fall av påssjuka eller röda hund. Troligen kommer det efter 5-10 år att uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer. I södra Italien, där epidemin 2002 beräknas ha omfattat uppemot 24 000 personer, har vaccinationstäckningen bland tvååringar varit under 60 procent i en del regioner. Epidemin år 2000 på Irland omfattade cirka 1 200 barn och drabbade ett område där cirka 75 procent av barnen var vaccinerade. I Holland insjuknade 1999-2000 närmare 3 300 personer i ett område där många av religiösa skäl valt bort vaccination. De senaste åren har antalet mässlingfall ökat mycket i Storbritannien p.g.a. en nedgång i vaccinationstäckningen runt millennieskiftet. Antalet nya fall i Storbritannien har varit så stort att sjukdomen nu räknas som endemisk (förekommer alltid i landet).
Finns det några grupper som blir extra utsatta om större mässlingsepidemier skulle uppträda i vårt land?
Ja, barn och vuxna som har medfödda eller förvärvade svagheter i sitt immunologiska försvar kan inte vaccineras med ett levande vaccin som MPR. Det gäller till exempel cancerpatienter under behandling med cellgifter, transplanterade patienter och andra patienter med kroniska sjukdomar som får immunsupprimerande behandling. Man räknar med att cirka 300 barn och 45 000 vuxna insjuknar i cancer varje år. Dessa individer är alltså mottagliga för infektionerna och dessutom benägna att vid sjukdom utveckla mer eller mindre svåra biverkningar. Det senaste dödsfallet i mässling i vårt land var 1982 då en flicka med leukemi drabbades.
Vaccinet
Vad består MPR-vaccinet av?
Vaccinet innehåller levande försvagade virusstammar av mässlings- påssjuke- och röda hundvirus. Efter injektionen förökar sig viruspartiklarna. Eftersom viruspartiklarna är försvagade leder detta till en symptomlös eller mycket lindrig infektion. Kroppens immunsvar lär sig att känna igen virus och ett immunologiskt minne utvecklas. Mängden virus i en dos av vaccinet har noga prövats ut för att ge så lite symtom som möjligt i samband med vaccinationen men ett så gott långsiktigt skydd som möjligt.
Hur väl skyddar MPR-vaccinet?
En dos MPR-vaccin ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Två MPR-doser krävs för ett långvarigt skydd mot alla tre sjukdomarna.
Varför ger man MPR-vaccinationen i en enda spruta?
Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, sen har man gått vidare till kombinationer. Det gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp. Även poliovaccin är egentligen ett kombinationsvaccin eftersom det innehåller tre olika poliovirusstammar. Kraven för godkännande av kombinationsvacciner är desamma som för enskilda vacciner, det vill säga en kombination får inte ge sämre skydd eller mer biverkningar.
Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det förenklar. De allra flesta föräldrar och sköterskor föredrar att barnen slipper undan med ett stick istället för flera vid varje besök och det är lättare att få hög vaccinationstäckning om antalet vaccinationstillfällen kan minskas. För alla vacciner gäller att den samlade erfarenheten på lång sikt beror på hur många som vaccinerats och under hur lång tid. Den ökande användningen av kombinationsvacciner gör att vi vet mest om dessa produkter. Det har gått så långt att en del enskilda vacciner försvunnit från marknaden.
Sverige och Finland var först i världen med att introducera kombinationsvaccinet MPR i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Sedan dess har en absolut majoritet av jordens länder där samhällsekonomin så tillåter följt efter.
Finns det olika sorters MPR-vaccin?
Det finns idag i Sverige två registrerade likvärda MPR-vacciner. Vilket vaccin som varje landsting eller kommun upphandlar brukar avgöras av priset, vilket i sin tur beror på vilka andra vacciner (för andra delar av barnvaccinationsprogrammet) som upphandlas.
Biverkningar
Vilka är de vanligaste biverkningarna efter MPR-vaccination?
Eftersom MPR-vaccinet består av aktiva, försvagade virusstammar så kan det orsaka en försvagad form av en sjukdom. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Feber och ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. Även på den tiden mässlingsvaccin gavs ensamt, så förekom feber hos 5-10 procent. Enstaka barn kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar i ljumsken eller armhålan på samma sida som injektionen. Även om dessa symptom uppträder kan barnet inte smitta andra.
Förekommer hjärninflammation efter MPR-vaccination?
Det finns rapporter som talar för att hjärninflammation kan förekomma efter vaccination med det MPR-vaccin som används i Sverige, även om det i så fall är extremt sällsynt. Frekvensen har angivits till ett fall per en miljon vaccinerade barn. Detta ska jämföras med hur många som vi vet får hjärninflammation efter en mässlingsinfektion, det vill säga i storleksordningen en per 1 000 barn. Efter påssjukeinfektion får åtminstone ett barn av hundra en hjärnhinneinflammation.
Inga bestående men har beskrivits efter en vaccinorsakad hjärninflammation. Däremot räknade man tidigare med att cirka 25 procent av patienterna med hjärninflammation som orsakats av naturlig mässling fick bestående men. I England och Japan drogs ett MPR-vaccin in i början av 90-talet för att påssjukedelen av vaccinet visade sig orsaka flera fall av hjärninflammation. Detta vaccin har aldrig använts i Sverige.
Finns det några andra sällsynta biverkningar?
Ja. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Det inträffar i så fall vanligen i samband med en snabb temperaturstegring. I mycket sällsynta fall kan ett barn drabbas av trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination.
Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma, nässelutslag och allergisk chock är också mycket sällsynta. Allergisk chock har förekommit, men det rör sig om färre än ett fall per en miljon vaccinerade.
Kan MPR-vaccin ges till äggallergiker?
Ja. Mässlings- och påssjukevirus odlas fram på embryonal (foster) vävnad från hönsägg, men vaccinet innehåller inte tillräcklig mängd äggprotein för att framkalla överkänslighetsreaktioner. Barn som har en mycket svår äggallergi eller som av annan anledning reagerat med allvarlig allergisk chock ska remitteras till barnklinik för ställningstagande till vaccination under övervakning. Barn med äggallergi kan annars regelmässigt MPR-vaccineras på BVC. Vid tveksamhet bör barnläkare tillfrågas.
Kan vaccinationer öka risken för allergier?
Nej. Det finns inga paralleller mellan ökningen av allergisjukdomar under de senaste åren och användningen av vacciner i det svenska vaccinationsprogrammet.
Kan påssjukevirus i MPR-vaccinet orsaka testikelinflammation och sterilitet hos pojkar?
Nej, varken testikelinflammation eller sterilitet har rapporterats efter MPR-vaccination. Däremot kan sjukdomen påssjuka leda till testikelinflammation hos pojkar och äggstocksinflammation hos flickor, om de insjuknar efter pubertetsstart. Sterilitet efter påssjuka är dock ovanligt.
Kan mässlingvirus i MPR-vaccinet orsaka kronisk tarmsjukdom och autism?
Nej. Frågan väcktes 1998 av en engelsk forskargrupp ledd av Andrew Wakefield som flera år tidigare hävdat att mässling under graviditeten eller tidig vaccination mot mässling kunde leda till kronisk tarmsjukdom och autism hos barnet. Hypotesen om ett samband mellan mässlingvirus och autism väckte stort medialt intresse och ledde till ett antal experimentella och epidemiologiska studier som inte kunde bekräfta den. Det visade sig också att hypotesen byggde på förfalskade och felaktiga laboratorieresultat.
I bl.a. Storbritannien, Danmark och Finland har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av autism. Andrew Wakefield som 1998 påstod att det fanns ett samband mellan MPR-vaccination och autism, har fått sin artikel tillbakadragen p.g.a. forskningsfusk och han har även fått sin läkarlegitimation indragen.
Länkar
Secrets of the MMR Scare: How the case against the MMR vaccine was fixed
Artikel av Brian Deer i British Medical Journal om Andrew Wakefields forskning
WHO: MMR and autism
Ställningstagande om MPR-vaccin och autism av Världshässoorganisationen (WHO)
American Academy of Pediatrics MMR Vaccine & Autism
American Academy of Pediatrics (Amerikanska barnläkarföreningen) sida med information om forskning kring MPR-vaccin och autism
Bryter vaccin ner immunförsvaret?
Nej. Tvärtom tillförs vaccin just för att aktivera kroppens naturliga immunsystem mot infektioner så tidigt som möjligt för att skydda barnet mot en senare smitta.
Övrigt
Om mamman är gravid när ett 18 månaders barn vaccineras, kan hon då bli smittad av barnet?
Nej, en MPR-vaccinerad individ kan inte överföra virus till en annan individ.
Med vilket vaccin vaccinerar man kvinnor som saknar skydd mot röda hund efter test i samband med graviditet?
De vaccin som idag finns tillgängliga är två kombinationsvacciner vilka innehåller levande försvagat virus som utöver skydd mot röda hund också skyddar mot mässling och påssjuka (MPR-vaccin). Båda kan ges efter avslutad graviditet för att förebygga fosterskador vid kommande graviditeter. Det har tidigare funnits ett vaccin mot enbart röda hund (rubellavaccin) men detta saluförs inte längre i Sverige.
Kan MPR-vaccination ges trots att barnet fortfarande ammar?
Ja, antikroppar i bröstmjölk påverkar inte effekten av MPR-vaccinationen.
Kan man göra ett tuberkulintest (PPD) samtidigt som man ger MPR-vaccin?
Nej, mässlingsvaccin, som är ett aktivt vaccin, kan försvaga tuberkulinreaktionen. Om man givit MPR-vaccin bör man vänta en månad med att sätta PPD. Om PPD givits först kan MPR vaccin ges när lokalreaktionen på PPD avläses på tredje dagen efter tuberkulintestet satts.
Ska MPR-vaccination ges intramuskulärt eller subkutant?
MPR-vaccination kan ges antingen subkutant (under huden) eller intramuskulärt (i muskeln). Båda metoderna är säkra och ger en god immunitet.
Hur lång tid efter en blodtransfusion kan man ge MPR-vaccin?
Blod, plasma och gammaglobulinpreparat innehåller antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund. Därför bör man vänta tre månader innan MPR-vaccin ges.
Skapad 2006-05-10 09:34
Uppdaterad 2013-02-28 14:03