Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet
- 1. Hur gör jag med ett barn som inte fått sina vaccinationer enligt schemat?
- 2. Vilket är det längsta tillåtna intervallet mellan doserna?
- 3. Vilket är det lägsta tillåtna intervallet mellan doserna?
- 4. Ett barn som i späd ålder fått fyra vaccinationer mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio, ska det ändå vaccineras vid 5-6 år?
- 5. Om föräldrarna inte har uppgifter om vilka vacciner barnet fått och BVC-journal saknas - vilka vacciner skall ges?
- 6. Hur länge skall man skjuta upp vaccinationen om barnet är för tidigt fött?
- 7. Vad göra om ett barn av misstag får en för liten dos vid vaccinationen?
- 8. En del doktorer använder ibland halva dosen. Hur ska en sådan dos räknas?
- 9. Vilken nållängd rekommenderas för subkutan respektive för intramuskulär injektion?
- 10. Vilken injektionsteknik är bäst?
- 11. Kan ett barn med övre luftvägsinfektion (snuva - hosta) och 37,9 grader C feber vaccineras?
- 12. Kan man vaccinera ett barn med epilepsi - barnet tar tabletter och har mycket sällan kramper?
- 13. Ett barn hade 40,5 grader C efter andra vaccinationen vid fem månaders ålder. Kan barnet få den tredje sprutan vid ett års ålder?
- 14. Ett barn skrek ihållande i drygt tre timmar efter sprutan vid tre månaders ålder. Kan barnet få den andra sprutan vid fem månaders ålder?
- 15. Vid vilka tillstånd skall vaccination inte ges?
- 16. Vilka vacciner kan ges till barnet om mamman ammar?
- 17. Vilka vacciner kan ges till barnet om mamman eller någon annan hushållsmedlem är gravid?
- 18. Vilka barnvacciner kan ges samtidigt?
- 19. Är det sant att vaccin mot kolera och mot gula febern kan ges samtidigt med andra vacciner?
- 20. Vilka vaccin kan inte ges efter en blodtransfusion?
- 21. Om ett barn nyligen fått gammaglobulin/immunglobulin, vilka vacciner kan jag ge då?
- 22. Vilka vacciner rekommenderas till ett HIV-infekterat barn - gäller andra rekommendationer om barnet har Aids?
- 23. Vilka vacciner rekommenderas till ett barn med svår immunbristsjukdom?
- 24. Vilka vacciner rekommenderas till ett barn med Downs syndrom?
1. Hur gör jag med ett barn som inte fått sina vaccinationer enligt schemat?
Vaccinera så snart som möjligt med två månaders intervall mellan de första två doserna av kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib, och med 6-12 månader mellan den andra och tredje dosen. Barn mellan 1 och 6 år behöver endast en dos Hib, dvs. ge första vaccinationen med kombinationsvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib och de två återstående vaccinationerna med vaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta samt separat vaccin mot polio (eller med kombination som innehåller alla fyra vaccinerna). Barn över sex år behöver inte Hib-vaccin. Barn över 18 månader bör också ha en dos vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Om barnet tillhör riskgrupper för tuberkulos eller hepatit B bör man se till att även dessa vaccinationer ges.
Obs! Om vaccinationerna ges sent under förskoleåren (efter två års ålder) kan det vara lämpligt att uppskjuta vaccinationen vid 5-6 år (minsta intervall är fem år). Informera familjen och skolhälsovården i så fall.
2. Vilket är det längsta tillåtna intervallet mellan doserna?
Om möjligt bör det rekommenderade schemat följas. Om ett intervall mellan två doser har förlängts, behöver barnet oftast inte få någon extra dos. Information om längsta tillåtna intervall inom barnvaccinationsprogrammet finns i Meddelandeblad: Nya föreskrifter om vaccination av barn (Socialstyrelsen, dec 2006).
När det gått längre tid än vad som där anges så är det upp till ansvarig BHV- eller skolläkare att planera ett individuellt program. Viss hjälp i den planeringen finns i Bakgrund till nya tidpunkter för barnvaccinationer (Socialstyrelsen, nov 2006). Man kan diskutera dessa barns vaccinationer med barn- respektive skolhälsovårdsöverläkaren.
3. Vilket är det kortaste tillåtna intervallet mellan doserna?
Om det är tidsbrist inför en utlandsresa så kan man börja redan vid två månaders ålder och ge tre vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib med 1-2 månaders mellanrum.
Se även Frågor och svar om mässling, påssjuka och röda hund.
Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser i åldern 2-6 månader bör sedan fortsätta som vanligt, dvs. med en påfyllnadsdos under andra levnadsåret och nästa vid 5-6 år.
4. Ett barn som i späd ålder fått fyra vaccinationer mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio, ska det ändå vaccineras vid 5-6 år?
Ja. Många länder ger tre vaccinationer i tät följd under spädbarnsåret (t ex vid 2-3-4 eller 2-4-6 månaders ålder) samt därefter en påfyllnadsdos under andra levnadsåret. De första tre av dessa vaccinationer motsvarar de två vi ger vid tre och fem månaders ålder, och påfyllnadsdosen under andra levnadsåret motsvarar den påfyllnadsdos vi ger vid 12 månaders ålder.
Man fortsätter sedan som vanligt, dvs. för barn födda till och med 2001 med polio vid 5-6 år och DTP vid tio år, och för barn födda från och med 2002 med DTP-polio vid 5-6 år samt ytterligare en påfyllnadsdos mot difteri-stelkramp-kikhosta vid 14-16 år.
5. Om föräldrarna inte har uppgifter om vilka vacciner barnet fått och BVC-journal saknas - vilka vacciner skall ges?
Barnhälsovårdsjournalen bör spåras. För barn som nyligen flyttat till Sverige bör en noggrann vaccinationsanamnes tas, vid behov med hjälp av tolk. Handlingar från hemlandet bör om möjligt begäras. Om uppgifter saknas och föräldrarna inte kommer ihåg antal doser och ungefärlig tid för tidigare vaccinationer för ett visst vaccin, bör barnet betraktas som ovaccinerat och vaccineras enligt svenskt program. Ett alternativ är att först kontrollera antikroppar mot difteri, stelkramp och helst även polio (typ 1-3). Man kan även kontrollera antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund. Nu gällande vaccinationsschema för olika länder kan man hitta på WHO - vaccinationsschema i olika länder (se Externa länkar om vaccinationer, WHO: WHO-vaccinationsprogram i världens länder). Läs även under Resurser och riktlinjer - Riktlinjer för dem som inte följt programmet.
Obs! Det har tyvärr hänt att barn saknat vaccinationer fast de enligt dokumentation skulle vara vaccinerade i ursprungslandet. Rådgör med barnhälsovårdsöverläkaren vid tveksamhet.
6. Hur länge skall man skjuta upp vaccinationen om barnet är för tidigt fött?
Vaccinationerna ska inte uppskjutas. Det är tvärtom särskilt viktigt att för tidigt födda barn vaccineras i tid, eftersom de vanligtvis inte hunnit få normal mängd antikroppar från modern (överförs under senare delen av graviditeten). Inom ramen för vaccinationsprogrammet bör alltså dessa barn vaccineras enligt sin kronologiska ålder (ålder efter födseln), dvs. med den första vaccinationen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib vid tre månaders ålder (+/- 2 veckor). Hela vaccindoser skall ges.
I enskilda fall och efter läkarordination kan det finnas skäl att tillämpa ett alternativt schema med start redan vid två månaders ålder. I så fall bör tre doser i tät följd ges (t ex vid 2-3-4 månader) och därefter fortsätter man som vanligt, dvs. med en påfyllnadsdos under andra levnadsåret och nästa vid 5-6 år.
7. Vad göra om ett barn av misstag får en för liten dos vid vaccinationen?
Vänta 14 dagar och upprepa vaccinationen med rätt dos. Endast fullständiga doser räknas. Numera rekommenderas inte så kallad fraktionerad vaccination för att försöka minska biverkningar eller förebygga allergi. (Se också om halva doser nedan).
8. En del doktorer använder ibland halva dosen. Hur ska en sådan dos räknas?
Endast hela doser skall ges! Om barnet fått en för liten dos räknas denna inte. Se ovan.
9. Vilken nållängd rekommenderas för subkutan respektive för intramuskulär injektion?
För både barn och vuxna kan en subkutan injektion ges med en nål som är 19 mm lång och 0,4 mm diameter (grå). Intramuskulära injektioner till små barn ges i främre yttre sidan av lårets mellersta tredjedel, dvs. i m. vastus lateralis, och till äldre barn och vuxna i överarmen i m.deltoideus. Lämplig nålstorlek till barn är en nål som är 25 mm lång och 0,6 mm i diameter (blå). För vuxna kan ibland längre nål behövas.
10. Vilken injektionsteknik är bäst?
Man ska känna till anatomin i lår respektive arm och fixera låret/armen på ett bra sätt innan man sticker. Vid subkutan injektion vinklas nålen cirka 30-45°. Man kan lyfta ett hudveck för att minska risken att nålen accidentellt hamnar i muskel. Vid intramuskulär injektion vinklas nålen istället cirka 90°, dvs. man sticker vinkelrätt mot huden. WHO rekommenderar att man vid intramuskulär injektion sträcker huden mellan tumme och pekfinger och sticker där emellan. I USA brukar man åtminstone för de minsta barnen lyfta lårets muskelbuk innan man sticker, för att minska risken att nålen går igenom muskeln och når till benet. Det finns egentligen ingen dokumentation som stödjer att man måste aspirera innan man injicerar vaccinet. Inte heller finns det studier som visar att det är nödvändigt med hudtvätt före vaccinering. För subkutan injektion finns däremot motsatsen, dvs. studier som visar att det inte är nödvändigt. Helt entydiga svar finns alltså inte vare sig när gäller frågan om aspiration eller frågan om hudtvätt - följ lokala riktlinjer.
11. Kan ett barn med övre luftvägsinfektion (snuva - hosta) och 37,9 grader C feber vaccineras?
I regel ja. Det finns inte belägg för att lindriga sjukdomar påverkar vaccinationssvaret eller ger ökad risk för biverkningar. Barnet kan därför i regel vaccineras. Barnets allmäntillstånd och besvärens svårighetsgrad får avgöra om det är olämpligt att vaccinera. Lindrig förkylning eller diarré - även med lite feber (praktisk gräns cirka 38 grader C) - utgör inte hinder för vaccination. Det kan vara klokt att vänta någon dag om barnet just insjuknat, dels för att veta hur symptomen utvecklas, dels för att inte gå till BVC med en ny smitta.
12. Kan man vaccinera ett barn med epilepsi - barnet tar tabletter och har mycket sällan kramper?
Ja, ett barn med en neurologisk sjukdom i lugnt skede kan vaccineras enligt det vanliga vaccinationsprogrammet.
13. Ett barn hade 40,5 grader C efter andra vaccinationen vid fem månaders ålder. Kan barnet få den tredje sprutan vid ett års ålder?
Enligt tillverkarnas bipacksedel skulle det vara en kontraindikation. Men denna är inte absolut. Dessa barn bör helst undersökas när de har feber för att se om det finns någon förklaring, t.ex. pågående infektion. Om inga särskilda omständigheter föreligger kan man vaccinera barnet.
14. Ett barn skrek ihållande i drygt tre timmar efter sprutan vid tre månaders ålder. Kan barnet få den andra sprutan vid fem månaders ålder?
Enligt tillverkarnas bipacksedel skulle det vara en kontraindikation. Men denna är inte absolut. Rådgör med barnhälsovårdsöverläkaren eller annan barnläkare. Om inga särskilda omständigheter föreligger kan man vid andra vaccinationen ge kombinationsvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta, och poliovaccin samt Hib-vaccin en vecka före eller efter. Detsamma kan gälla för kramper vid en föregående dos. Dessa barn bör vaccineras under särskild övervakning, t.ex. på sjukhus eller barnmottagning.
15. Vid vilka tillstånd skall vaccination inte ges?
Absoluta kontraindikationer är en svår allergisk reaktion mot en ingrediens i vaccinet (gäller även eventuella tillsatser eller spårämnen), eller en reaktion inom 48 timmar efter en föregående dos, samt för kombinationsvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta även encefalopati inom sju dagar efter en föregående dos. Se även FASS för respektive vaccin.
Obs! Om ett barn reagerar kraftigt efter vaccination så bör förstås först det akuta tillståndet tas om hand, men därefter bör allergolog, barnmedicinsk mottagning eller barnhälsovårdsöverläkare kontaktas för utredning och bedömning inför fortsatt vaccinering. Alternativet - att avbryta vaccination med samtliga dessa vacciner - vore olyckligt. Därutöver ska anmälan om läkemedelsreaktion skickas in.
16. Vilka vacciner kan ges till barnet om mamman ammar?
Alla. Vaccinera som vanligt.
17. Vilka vacciner kan ges till barnet om mamman eller någon annan hushållsmedlem är gravid?
Alla. Vaccinera som vanligt.
18. Vilka barnvacciner kan ges samtidigt?
I princip kan samtliga vacciner som ingår i det generella vaccinationsprogrammet ges samtidigt. Om möjligt bör dock det rekommenderade schemat följas. Under spädbarnsåret innebär det att vaccinationerna mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib ges tillsammans i form av kombinationsvaccin. Samtidigt ges pneumokockvaccin. Vid 18 mån ålder ges nästa kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Det finns inte några data som talar för sämre effekt eller ökad risk för biverkningar vid samtidig vaccination.
Vaccin mot hepatit B kan ges samtidigt med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib, antingen i kombinationsvaccin eller som separat injektion. BCG-vaccin (vaccin mot tuberkulos) brukar ges vid särskilda tillfällen, men kan om så skulle behövas ges samtidigt med de andra vaccinerna. Således kan BCG-vaccin ges samtidigt med MPR och andra levande vacciner. Om BCG och MPR inte ges samtidigt bör det gå minst fyra veckor mellan vaccinationerna för att man inte ska blanda ihop eventuella reaktioner. Inför utlandsresa kan man behöva påskynda det allmänna schemat och/eller lägga till andra vacciner. Tidsbrist brukar vara ett större bekymmer än vilka vacciner som kan ges samtidigt, dvs. be familjen kontakta vaccinationsmottagning i god tid före resan.
19. Är det sant att vaccin mot kolera och mot gula febern kan ges samtidigt med andra vacciner?
Den vaccinationsmottagning familjen vänder sig till ansvarar för att samplanera rese- och barnvaccinationerna. I princip gäller att de allra flesta resevaccinerna, även oralt vaccin mot kolera, kan ges samtidigt med barnvaccinerna. Om barnet är mer än nio månader gammalt kan också levande vaccin mot gula febern ges samtidigt med övriga levande vacciner och samtidigt med övriga vacciner i vaccinationsprogrammet. Observera dock att om vaccinerna inte ges samtidigt bör man efter gula febern-vaccin vänta 2-3 veckor med andra vaccinationer. För tuberkulintest gäller att man bör vänta en månad efter gula febern-vaccination, men om tuberkulintestet utförs först kan man ge levande vaccin när lokalreaktionen avlästs på tredje dagen.
20. Vilka vaccin kan inte ges efter en blodtransfusion?
Vaccin som innehåller aktivt, försvagat mässlingsvirus eller varicellavirus (varicellae = vattkoppor) skall inte ges inom tre månader efter en blodtransfusion. Det tillförda blodet kan innehållla antikroppar mot mässling och vattkoppsvirus, vilket kan försvaga vaccineffekten. I övrigt inga restriktioner.
21. Om ett barn nyligen fått gammaglobulin/immunglobulin, vilka vacciner kan jag ge då?
Vanligt gammaglobulin innehåller bl.a. antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicella-vaccin bör därför inte ges tidigare än tre månader efter en gammaglobulinspruta. Kombinationsvaccinet mot difteri-stelkramp-påssjuka-polio-Hib kan ges, liksom andra avdödade vacciner.
Observera att den begränsning som gäller gammaglobulin INTE gäller profylax mot hepatit A med vaccin, som dessutom ger bättre skydd än gammaglobulin och om möjligt bör föredras. Hepatit A-vaccin kan alltså ges samtidigt med MPR-vaccin eller varicellavaccin.
22. Vilka vacciner rekommenderas till ett HIV-infekterat barn - gäller andra rekommendationer om barnet har Aids?
Barn med HIV bör vaccineras efter samråd med behandlande läkare. Generellt gäller att alla inaktiverade vaccin i vaccinationsprogrammet, dvs. kombinationsvaccinet mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib och i skolan vaccin mot polio samt vaccin mot difteri-stelkramp, kan ges som vanligt. Dessutom bör barnet från sex månaders ålder årligen få influensavaccin och om pneumokockvaccin inte redan getts skall detta ges vid 1½-2 års ålder. Från den 1 januari 2009 ingår pneumokockvaccin i barnvaccinationsprogrammet. MPR-vaccin med levande försvagade virusstammar kan ges till HIV-infekterade barn. Barn med symptom på Aids bedöms individuellt.
23. Vilka vacciner rekommenderas till ett barn med svår immunbristsjukdom?
Barn med immunbrist bör vaccineras enligt behandlande läkares rekommendation. Generellt gäller att alla inaktiverade vaccin i vaccinationsprogrammet, dvs. kombinationsvaccinet mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib och i skolan vaccin mot polio samt vaccin mot difteri-stelkramp, kan ges som vanligt. MPR-vaccin med levande försvagade virusstammar skall ej ges. Dessutom bör barnet från sex månaders ålder årligen få influensavaccin och om pneumokockvaccin inte getts skall detta ges vid 1½-2 års ålder. Sedan den 1 januari 2009 ingår pneumokockvaccin i barnvaccinationsprogrammet. Samma gäller för barn som står på hög steroiddos, motsvarande mer än 2 mg/kg av prednisolon per dag eller mer än 20 mg prednisolon per dag. Vid lägre steroiddos kan alla vaccin ges.
24. Vilka vacciner rekommenderas till ett barn med Downs syndrom?
Barn med Downs syndrom är infektionskänsliga. De bör få alla vaccinationer i vaccinationsprogrammet som vanligt. Dessutom kan man överväga att en gång årligen från sex månaders ålder ge influensavaccin och från nio månaders ålder vaccination mot vattkoppor. Pneumokockvaccin ingår sedan den 1 januari 2009 i barnvaccinationsprogrammet och bör ges till barn med Downs syndrom, även de inte fått det i programmet.