Hur påverkar olika stammar av norovirus sjukdomsfall och symptom?
Under den senaste tioårsperioden har problem med utbrott av norovirusinfektioner ökat påtagligt inom vården. En motsvarande ökning tycks också ha drabbat samhället i övrigt, men där är kunskapen om mängden fall mer bristfällig. Ökningen av antalet vårdrelaterade norovirusfall har inte bara drabbat Sverige, utan liknande problem rapporteras från många andra länder.
I samband med att nya varianter av norovirus genotyp GII.4 fick en global spridning vintern 2002-03 uppmärksammades problematiken inom vården. Nya varianter av GII.4 har därefter uppträtt ungefär vartannat år, varje gång med fler vårdrelaterade infektioner som följd. Det diskuteras vad som gör dessa virusvarianter så spridningsbenägna inom vården och i samhället i övrigt, utan att man egentligen funnit några svar. Det är lättare att förstå och förklara den snabba och effektiva lokala/regionala spridningen, än att hitta mönster i den likaledes snabba globala utbredningen av nya virusvarianter. Samtidigt som nya varianter uppträder, börjar de tidigare att bli alltmer ovanliga. Förutom genotyp GII.4-stammar, finns hela tiden en bakgrund av virusstammar tillhörande andra genotyper, utan att dessa i regel får samma omfattande spridning.
Sedan hösten 2003 kartlägger SMI förekomsten av norovirus i vård och samhälle genom att karaktärisera cirkulerande norovirusstammar, samt genom att sammanställa resultat från de regionala viruslaboratoriernas frivilliga rapportering. Vi avser att med hjälp av sekvensering följa vilka norovirusstammar som har dominerat under året. Tillsammans med data om den kliniska bilden som vårdhygiensektionerna rutinmässigt insamlar, kommer vi att kunna jämföra de olika virusstammarnas uppträdande inom vården.
Uppdaterad 2009-02-18 10:38