Urdjur tar vägen via magen

Parasiten Giardia smittar lätt och är en vanlig diarréorsak. Inte -sällan -följer den med hem från semestern, men kan också nå oss genom avloppsvatten. Giardia är inte heller ovanlig i förskolor.

Giardia trofozoiter Foto: Anders Magnusson. Diarré kan orsakas av flera olika parasiter. En av de vanligare som vi kan ta med oss hem från utlandssemestern är det encelliga urdjuret Giardia lamblia. Parasiten är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och har samma globala spridning som både springmask och huvudlus.

Giardia är ett så kallat urdjur och finns i olika genotyper, varav en del är specifika för vissa varmblodiga djur medan andra genotyper kan infektera både människor och djur och är så kallat zoonotiska. Detta faktum att parasiten kan vara zoonotisk gäller främst för genotyperna A och B.

Mor för alla andra parasiter

Parasiten Giardia lamblia förekommer i tre stadier där cyststadiet är det stadium som förekommer i miljön. Cystorna är relativt motståndskraftiga för värme och som flera andra urdjur är parasiten motståndskraftig mot klorering men mindre för uttorkning. De sprids i huvudsak genom vatten eller produkter som varit i kontakt med förorenat vatten, till exempel grönsaker och frukt.
Infektionsdosen är relativt låg, färre än 100 cystor räcker för att Giardia lamblia ska bli etablerad i tarmen. Parasiten som är unik i sin uppbyggnad, med bland annat två cellkärnor, anses av många forskare som en urtyp för de eukaryotiska cellerna, alltså som en mor för alla andra parasiter och i förlängningen även för oss människor.

Förskolor i riskzonen

När cystorna nått människans tarmsystem så övergår de under en kort tid till det exozoita stadiet. Under denna tid börjar utvecklingen av den för Giardia karakteristiska sugkoppen att utvecklas. Under denna fas håller sig troligen parasiten kvar i tarmsystemet med hjälp av olika proteiner, så kallade giardiner. Från varje cysta kommer det ut två stycken exozoiter.

Det stadium som slutligen ger sjukdom och ofta diarré är det trofozoita stadiet. Trofozoiterna är mycket känsliga för miljön och dör direkt om de lämnar tarmsystemet. De använder sin sugkopp för att sitta fast på tunntarmens slemhinna och orsakar troligen diarré eftersom de utsöndrar olika molekyler. Till skillnad från de helt orörliga cystorna kan trofozoiterna röra sig med hjälp av sina flageller (rörliga utskott från eukaryota celler) som relativt lätt kan identifieras under mikroskop eftersom de har två karakteristiska kärnor och en stor sugkopp (se bild).

Inkubationstiden från det att vi svalt en cysta till att de ska ta sig ut är ungefär 7–10 dygn, men både längre och kortare tider kan förekomma. Trofozoiterna multiplicerar sitt genom och bildar en cysta som utsöndras via avföringen. De mer resistenta cystorna kommer sedan ofta till miljön via människans avloppsvatten eller genom djur via vattendrag och är så redo för en ny färd in i ett varmblodigt djur.

Smitta mellan personer förekommer och har setts främst i till exempel förskolor. Smittan kan också spridas sexuellt. Diagnos ställs genom att cystor (ibland trofozoiter) påvisas i avföringsprov.

Avloppsvatten som läckt

Vid inhemsk smitta bör man fråga sig om smittspridning skett på förskola och om smitta spritts via dricksvatten.

Vid misstanke om vatten- eller livsmedelsburna utbrott ska miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas. Giardiainfektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Under senare tid har Norden drabbats av två större utbrott och flera mindre. Det största ägde rum under nyåret 1986 i Sälen. Totalt 3 600 (90 procent av fjällgästerna) insjuknade i diarré och hos fler än 1 500 personer påvisades Giardia lamblia. Orsaken var att avloppsvatten hade kommit in i dricksvattensystemet.

Även vid ett utbrott i Bergen 2004, med över 800 personer insjuknade i giardiasis, var det avloppsvatten som kontaminerat dricksvattnet.
Flera förskolor har drabbats av mindre utbrott.

Referens:
Roxstrom-Lindquist K, Palm D, Reiner D, Ringqvist E, Svard SG. Giardia immunity – an update. Trends Parasitol. 2006 Jan;22(1):26-31.

Text: Johan Lindh

Tema vårdrelaterade smittor

• Artiklar
• Smittor i samhället
• Fokusområden
• Fakta