Svensk tuberkulosrisk påverkas av omvärlden
Svenska kriminalvårdsanstalter har under senare år haft enstaka episoder av tbc-smitta men ännu inga utbrott. Med tanke på ökad risk för importerad smitta finns ett klart behov av att kartlägga hur vanligt latent tbc är inom kriminalvården.
Med tanke på ökad risk för importerad smitta finns ett klart behov av att kartlägga hur vanligt latent tbc är inom kriminalvården.
Att internationella åtgärder för att kontrollera spridning av tbc är effektiva är viktigt också för situationen i Sverige. En stor majoritet, cirka 80 procent, av nyupptäckta tuberkulospatienter i vårt land är av utländskt ursprung. De är ofta infekterade med M. tuberculosis-stammar som är vanligt förekommande i de tidigare hemländerna. Även bakteriernas läkemedelsresistens avspeglar denna situation. Som exempel kan nämnas att av de 13 MDR-fall (multiresistent tuberkulos) som diagnostiserades i Sverige 2009, hade tre suttit i fängelse i något land i forna Sovjetunionen.
Begränsad smittspridning
Svensk kriminalvård har under senare år haft flera enstaka episoder där tbc påvisats vid olika anstalter. Kring vissa av dessa fall har en begränsad smittspridning kunnat påvisas, men ännu så länge har vi varit förskonade från utbrott av tbc inom denna sektor. Det är inte känt hur vanligt latent tbc, det vill säga där symtomfria personer är smittade av M. tuberculosis och riskerar att utveckla aktiv sjukdom, förekommer inom svensk kriminalvård. Sannolikt är detta inte endast ett marginellt problem. Omfattningen skulle enkelt kunna undersökas vid SMI med en immunologisk metod, IGRA – interferon gamma release assay. Personer som påvisas ha latent tbc kan erbjudas profylaktisk behandling för att slippa riskera att utveckla aktiv tbc.
Risk för kunskapsluckor
Förutom att ett okänt antal av landets intagna bär på en latent tuberkulossmitta, råder det ingen tvekan om att en mindre andel intagna även kan ha oupptäckt smittsam tbc. Dessa utgör en risk för vidare spridning till medfångar och personal inom kriminalvården. Denna risk får inte glömmas eller negligeras.
Precis som i den övriga världen krävs även i Sverige ett snabbt påvisande av sjukdomen, effektiv behandling och god kontakt mellan kriminalvård och samhällets sjukvård. Om vi inte kommer ihåg förekomsten av tbc och snabbt reagerar på varningssignaler genom att tidigt undersöka all misstänkt förekomst av aktiv tbc, riskerar vi en institutionell spridning av sjukdomen till exempel inom svensk kriminalvård.
Tuberkulos är inte ett stort problem i Sverige i dag. Just därför har vi problem som inte föreligger i länder med hög incidens av sjukdomen: på grund av att tbc är ovanligt i vårt land finns risken att såväl kunskap som medvetenhet om tbc-problematiken är låg. Diagnostiken av oväntade tbc-fall riskerar att fördröjas eller att i värsta fall helt missas. Detta får starkt negativa konsekvenser för såväl den enskilde patienten, i form av sent insatt behandling, som för samhället på grund av fortsatt smittspridning från obehandlade patienter med smittsam tbc.
Text: Sven Hoffner
Uppdaterad 2010-05-27 09:28