Smittspridning av VRE i svensk vård

Det ger anledning till oro när man tar del av rapporterna över pågående smittspridning av VRE på olika vårdinrättningar i Sverige. Situationen föranledde Smittskyddsinstitutet (SMI) att i december 2008 kalla till en workshop med deltagare från Socialstyrelsen (SoS) och lokala smittskydds- och vårdhygieniska enheter från berörda län. Situationen i Stockholm, Västerås och Halland belystes och vilka åtgärder som vidtagits för att hindra vidare smitta. Tyvärr har åtgärderna ännu i april 2009 inte haft önskad effekt, fortfarande hittas vid screeningodlingar nya patienter som under vårdtiden koloniserats med VRE på något av sjukhusen.

Medpatienter

Till den epidemiologiska avdelningen på SMI har från Stockholmssjukhusen från september 2007 till mars 2009 rapporterats 511 fall av VRE, därav 405 E. faecium vanB och 105 E. faecium vanA och ett mycket ovanligt fynd av E. gallinarum med vanA-gen. Utbrottet i Stockholm som startade på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge började med två transplantationspatienter och en dialyspatient.
I Halmstad hittades de första två fallen i april 2008, vilket föranledde smittspårning bland med-patienter. Totalt har till mars i år 105 fall konstaterats i Halland, majoriteten av samma PFGE-typ som dominerar i Stockholm. Samma typ finns också spridd på Centrallasarettet i Västerås som konstaterade sitt första fall i januari 2008. Totalt har man därifrån till mars 2009 rapporterat 144 fall, med möjlig koppling till Stockholmsutbrottet. Daniel Heimer, överläkare vid mikrobiologiska laboratoriet och vårdhygieniker, berättar att man under januari och februari 2008 hittade fem fall i kliniska odlingar, innan mer omfattande screeningodlingar påbörjades. Majoriteten av fallen är enbart kolonisering snarare än kliniska infektioner, men två sådana med spridning av VRE till blodbanorna har förekommit.

Svårt att hinna med

Utbrottet i Västerås har uppmärksammats av lokalpressen som konstaterat att det finns ”Superbakterie på Centrallasarettet”. Även om rubriken mer är avsedd att locka till läsning, så är den inte helt missvisande. Det har nämligen visat sig mycket svårt att bli av med bakterierna trots intensiva insatser från vårdhygien och berörda avdelningar och deras personal. Multisjuka patienter med olika katetrar, stomier, dränage och ofta med pågående antibiotikabehandling, tvingas att samsas på avdelningar som inte sällan är överbelagda och vårdas av personal som är stressade och som kan uppleva att de är för få för att kunna genomföra den vårdinsats de egentligen vill.

Därtill kommer svårigheter att hinna tillämpa basala hygienrutiner till punkt och pricka. Man har ännu inte nått 100 procent följsamhet till hygienrutinerna, men man kan ändå konstatera att hygienen på avdelningarna blivit bättre eftersom sekundär-fallen av ett annat gissel, vinterkräksjuka, varit mycket få under den gångna vintern, och spridning av MRSA har inte förekommit.
Men det räcker inte för att hindra smitta med VRE som är en tarmsmitta och där bakterierna har stor förmåga att bita sig fast på ytor i miljön. Bakteriologisk provtagning före och efter städåtgärder har dessutom visat att normala städrutiner bara tar bort bakterierna om rutinerna följs till punkt och pricka.

Fortfarande mycket kvar att göra

Avdelningen för vårdhygien har tillsammans med sjukhusledningen och smittskyddsenheten tagit fram en omfattande aktivitetsplan för att förhindra vårdrelaterade infektioner i Landstinget Västmanland särskilt avseende VRE gällande alla medarbetare i patientnära arbete i hela landstinget från november 2008.

En uppföljning av aktivitetsplanen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär med detaljerade frågor till verksamheterna relaterade till planen och hur vårdavdelningarna följer hygienrutiner, frekvensen av överbeläggningar, städningen av toaletter, åtgärder vid konstaterad VRE-smitta, utbildningsinsatser, information till patienter och anhöriga, antibiotikaanvändning och samverkan. Resultatet visar att de rekommenderade åtgärderna i flera fall ännu inte är fullt implementerade ute i verksamheterna. En granskning av åtgärderna som vidtagits för att förhindra smittan på lasarettet i Västerås har också genomförts av SoS i mars 2009. Det konstaterades att aktivitetsplanen var i behov av revision och kompletteringar.
– För närvarande, våren 2009, hittas färre fall av VRE än under hösten 2008, men smittspridningen är fortfarande på oroande hög nivå, säger Daniel Heimer på Centrallasarettet i Västerås.

Optimistisk

Erfarenheterna i Västerås och på andra håll visar entydigt att det är nödvändigt att hela sjukvårdsledningen drar åt samma håll och aktivt deltar i arbetet och bidrar till att inpränta budskapet om allvaret i situationen.
– Ska vi ha framgång i vårt arbete måste alla inse sitt ansvar, allt ifrån landstingets högsta chefer till vårdpersonalen på golvet säger Daniel Heimer som dock är optimistisk om att till slut lyckas få bukt med smittspridningen.

Sju riskområden för VRE-spridning

På Centrallasarettet i Västerås identifierades sju riskområden för smittspridning av VRE:
1 Överbeläggningar och omflyttningar av patienter
2 Bristande följsamhet till basala hygienrutiner
3 Brister i övriga hygienrutiner
4 Bristande handhygien för patienter och besökare
5 För få hygienutrymmen och för få enkelrum
6 Otydligt ledarskap
7 Underbemanning

Text: Magnus Thore

Tema vårdrelaterade smittor

• Artiklar
• Smittor i samhället
• Fokusområden
• Fakta