Pneumokocker – inte helt ofarliga

Lunginflammation med hög dödlighet – inte minst i utvecklingsländer. Men också lindrigare luftvägsinfektioner och öron- och bihåleinflammation – pneumokocker är en trolig orsak. Sedan ett år finns vaccination också i Sverige. Vaccinationseffekten måste dock bevakas så att inte bakterier med ändrad antibiotikakänslighet får ökad spridning.

Luftvägsinfektioner är vanliga bland barn i förskoleåldern och utgör för dessa barn den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. Bakterier som orsakar sjukdom är främst Streptococcus pneumoniae (pneumokocker), Moraxella catarrhalis och Haemophilus influenzae (Hi).

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till samhällsförvärvad lunginflammation i världen och är ofta kopplad till hög dödlighet. De kan även ge upphov till lindrigare luftvägsinfektioner och är den vanligaste orsaken till öron- och bihåleinflammation.

Även Hi orsakar bihåleinflammation och inflammation i mellanörat och kan också orsaka lunginflammation, men då framför allt hos patienter med en kronisk lungsjukdom, KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).

Både pneumokocker och Hi kan ge upphov till invasiva sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation (meningit). Lunginflammation orsakad av Moraxella är ovanligare och drabbar framför allt personer som redan har någon annan sjukdom i lungorna eller nedsatt immunförsvar.

Långdragna utbrott

De ovan nämnda bakterierna förekommer även i näsan hos friska barn utan att orsaka sjukdom – så kallat bärarskap – och i vissa studier har upp mot 60–70 procent av barn på förskola visats bära pneumokocker i näsan utan att vara sjuka. Smittskyddsinstitutet (SMI) har i samarbete med Smittskyddsenheten vid Stockholms läns landsting (SLL) studerat bärarskap av luftvägspatogener, framför allt pneumokocker, hos förskolebarn i Stockholm. Vi fann då en bärarfrekvens på cirka 40 procent. Bärarskapet är störst i miljöer där många individer vistas på en begränsad yta, till exempel på förskolor, och under vintermånaderna
En annan bakterie som förekommer i svalget är Grupp A-streptokocker som kan orsaka halsfluss och scharlakansfeber, men även allvarlig sjukdom som blodförgiftning.

Streptokockutbrott på just förskolor kan vara långdragna och svåra att få bukt med. Samtidig behandling med antibiotika av personer med sjukdomssymtom är ofta motiverad om Grupp A-streptokocker konstaterats.

Varierande skyddseffekt

Vaccination är ett sätt att minska förekomsten av pneumokocker och Hi och därmed risken för allvarliga sjukdomstillstånd. Vaccin mot båda dessa bakterier ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vaccin mot en subtyp av Hi, av typ B eller Hib, används i Sverige sedan 1993 och har lett till en dramatisk minskning av allvarliga Hi-infektioner. För att studera effekten av Hi-vaccinet insamlar SMI i samarbete med landets kliniskt mikrobiologiska laboratorier alla Hi-stammar som orsakat invasiv sjukdom, och i samarbete med smittskyddsläkarna klinisk information om patienterna.

Ett vaccin mot pneumokocker introducerades i Sverige 1 januari 2009. Vaccinet består av kapselpolysackariderna från 7 av de 91 kända kapselserotyperna hos pneumokocker. I USA har detta vaccin både minskat antalet invasiva sjukdomsfall hos barn och medfört en viss flockimmunitet (minskad förekomst av sjukdomen även hos personer som inte vaccinerats) hos vuxna. Förekomsten av olika kapselserotyper hos pneumokocker skiljer sig mellan olika länder och varierar över tiden vilket medför att skyddseffekten av vaccinet kan variera med tid och plats. Risk finns dock att invasiva infektioner orsakade av kapselserotyper som inte ingår i vaccinet kan öka i antal efter vaccinintroduktion. Detta kan medföra att bakterier med andra sjukdomsframkallande egenskaper och ändrad antibiotikakänslighet får ökad spridning. Det är därför viktigt att följa förändringar i serotypdistributionen efter införandet av vaccinet.

För att studera effekten av vaccinet i barnvaccinationsprogrammet samlar SMI sedan 1987 vart femte år in invasiva pneumokockstammar från de kliniska mikrobiologiska laboratorierna, något som sedan 2006 sker kontinuerligt. Sedan 2007 insamlas också klinisk information om patienterna i samarbete med landets smittskyddsläkare.

Kapselserotyp – Pneumokocker har en kapsel som är baserad på sockerarter, så kallade polysackarider. Kapseln kan se olika ut och därför kan man dela upp pneumo-kockerna i åtminstone 91 olika serotyper.

Eftersom man ville veta varför antalet rapporter av invasiva infektioner ökade dramatiskt under 1990-talet började SMI samla in dessa pneumokockstammar för serotypning. Det visade sig att två specifika serotyper och nära besläktade stammar (kloner) till stor del stod för ökningen. Detta speglar hur serotyper och kloner av pneumokocker som orsakar allvarlig sjukdom kan komma och gå i Sverige, något som påverkar vaccinets effektivitet.”.

Text: Eva Morfeldt och Birgitta Henriques Normark

Tema vårdrelaterade smittor

• Artiklar
• Smittor i samhället
• Fokusområden
• Fakta