Ny diagnostik vinner mycket tid

Nu kan SMI snabbare bestämma om vissa herpesvirus är känsliga eller resistenta för antivirala läkemedel. Vad som tidigare tagit veckor och ibland månader, tar nu ett par dagar. Detta har stor betydelse för patienter med nedsatt immunförsvar.

Herpes simplex typ 1 (från munsår). Bild: Kjell-Olof Hedlund. Det finns åtta olika herpesvirus som infekterar människor. Gemensamt för dem alla är att de etablerar latenta infektioner, vilket betyder att viruset lägger sig i vila i kroppens celler. När man av olika orsaker får nedsatt immunförsvar, som till exempel vid hivinfektion eller i samband med transplantation, kan herpesvirus reaktiveras och orsaka svår sjukdom. Dessa infektioner kan då behandlas med antivirala läkemedel. Tyvärr kan herpesvirus utveckla resistens (okänslighet) mot dessa läkemedel. Resistens kan fastställas genom att man studerar hur virus växer i närvaro av läkemedlet. Detta kräver dock att man först odlat upp virus i hög koncentration, och medan vissa herpesvirus växer snabbt kan andra, som till exempel cytomegalovirus (CMV), kräva flera månaders uppodlingstid.

Två till tre dagar

För att kunna göra resistensbestämning snabbare har SMI därför etablerat genotypiska metoder för resistensbestämning och vi kan nu fastställa eventuell resistens på två–tre dagar. För CMV tog detta tidigare tre–sex månader, för herpesvirus (HSV) två–tre veckor.

Vid en genotypisk bestämning letar man efter de speciella förändringar i två av de gener i virusets arvsmassa som orsakar resistens. Vi har etablerat genotypiska resistensbestämningsmetoder för CMV och herpes simplex virus typ 1 och 2 (HSV-1 och HSV-2).

Med den nya metoden att fastställa resistens får den behandlande läkaren snabbare möjlighet att byta läkemedel, något som är av särskild betydelse för patienter med nedsatt immunförsvar. Både CMV och HSV etablerar latens, detsamma kan resistenta virus göra. Om resistens uppstår och man byter till annat läkemedel så brukar virustypen som utvecklade resistens mot första läkemedlet minska i antal. Det finns dock risk att denna virusstam ökar i antal igen om man går tillbaka till det första läkemedlet. Den snabbare metodiken för resistensbestämning gör det möjligt att följa upp dessa patienter som har behandlats med olika läkemedel på grund av resistens på ett helt annat sätt i dag jämfört med den långsammare metoden.

Av de läkemedel som i dag används mot HSV finns vissa antiviraler att köpa receptfritt på Apoteket. Antiviral resistens är inget problem för de personer som bara behöver en kortare tids behandling med antiviraler. Det är främst patienter som kräver längre tids behandling (över två veckor) och upprepade behandlingar som kan få problem med resistenta virusstammar.

Sjunkande dödlighet

Under 1980-talet orsakade CMV-infektion död hos 5–15 procent av de stamcellstransplanterade patienterna. Under det senaste decenniet har stora framsteg gjorts och dödligheten i CMV hos så kallade lågriskpatienter har sjunkit till under en procent. I dag har nya patientkategorier blivit aktuella för stamcellstransplantation och det har även uppkommit nya transplantationsmetoder.

Hos drabbade patienter orsakar CMV vanligen lunginflammation, men även mag-tarminflammation, leverinflammation, hjär-n--inflammation och näthinneinflammation förekommer. Därutöver ses en klinisk bild med feber tillsammans med benmärgshämning (så kallade CMV-syndrom) framförallt i samband med primär CMV-infektion hos organtransplanterade patienter. Sannolikt har indirekta effekter av CMV hos transplantationspatienter såsom CMV-utlöst immunosuppression stor betydelse, något som i sin tur medför ökade risker för andra infektioner.

CMV kan även orsaka organskada (rejektion) efter organtransplantation. Hos hivinfekterade patienter var tidigare CMV-orsakad näthinneinflammation, som obehandlad kan leda till blindhet, en vanlig sjukdom. Detta har dock blivit betydligt ovanligare i och med introduktionen av högaktiv antiretroviral terapi.

Fakta om herpesvirus

Herpes Simplex-virus delas upp i två olika typer: HSV-1 och HSV-2. Infektioner som orsakas av såväl HSV-1 som HSV-2 är ofta asymtomatiska.
Vid primär och återkommande infektion av HSV ses blåsor framförallt i hud och slemhinnor genitalt och kring munnen. HSV-1 är vanligt, cirka tre fjärdedelar av den vuxna befolkningen har haft infektionen mot ungefär 15 procent av den ovanligare HSV-2.
HSV-infektioner kan bli svåra hos patienter med nedsatt immunförsvar och obehandlade kan de utvecklas till allvarliga sjukdomstillstånd.

Läkemedel: De antiviraler som i dag är godkända för behandling av CMV och HSV kan delas upp i tre olika grupper: nukleosidanaloger, nukleotidanaloger och pyrofosfatanaloger. Dessa läkemedel förhindrar virusets DNA-polymeras att kopiera den virala arvsmassan och därmed förhindar man att viruset förökar sig. Nukleosidanalogerna måste dock aktiveras via ett viralt enzym (ett så kallat kinas) innan det kan blockera DNA-polymerasets aktivitet.
Merparten av all resistens mot nukleosidanaloger beror på att viruset har ett förändrat kinas som inte aktiverar antiviralen så att den kan blockera polymeraset, och den antivirala effekten uteblir därmed. I och med etableringen av genotypiska metoder kan vi nu på två–tre dagar fastställa eventuell resistens mot alla de läkemedel som ingår i de tre olika antiviralgrupperna under förutsättning att provet innehåller ≥ 1 000 viruspartiklar/ml.

Cytomegalovirus (CMV) tillhör herpesgruppens virus, och det ligger liksom andra herpesvirus latent i kroppen och aktiveras under vissa förhållanden. CMV ger ofta milda infektioner och förekommer över hela världen.
I Sverige har 70 procent av den vuxna befolkningen infekterats, som regel under de tidiga barnaåren. Hos patienter med nedsatt immunförsvar kan dock CMV orsaka svår sjukdom.

Text: Mia Brytting

Tipsa en vän

Temaår 2009

För andra året i rad fokuserar SMI på ett särskilt tema – i år är temat Vårdrelaterade smittor. Läs mer

Fakta & fördjupning

Herpes simplex

Sjukdomsinformation om herpes simplex