Handsprit, tvål och vatten räcker långt

Luftvägsvirus kan slå hårt, inte minst mot barn. Vab-dagarna ökar och antibiotikaanvändningen späs på. Men det finns enkla åtgärder som ger god effekt.

Flera studier visar att det inte är ovanligt med 10–12 luftvägsinfektioner per år för ett barn. Det är en uppsjö av virus och bakterier som kan orsaka luftvägsinfektioner, och yngre barn får fler infektioner än äldre.
Rhinovirus och coronavirus är de vanligaste orsakerna till förkylningar. Flera virusinfektioner kan man dessutom få flera gånger på grund av kortvarigt immunologiskt minne, att det finns flera olika virusvarianter samt att virus kan muteras.

Färska studier har visat att handtvätt med tvål och vatten i kombination med handsprit på förskolor reducerade infektionerna bland små barn med 12 procent. Bild: Björn Lundquist.

Via kontakt eller aerosolsmitta

En svensk studie från 2001 har visat att förskolebarn har fler infektioner och behöver antibiotikabehandling nästan tre gånger oftare än jämnåriga barn som är kvar i hemmet. Att förskolebarn får fler infektioner beror bland annat på att de träffar fler andra barn som har olika infektioner.
Virus på förskola sprids via kontakt eller aerosolsmitta som gynnas av kallt väder eftersom kylan orsakar torr luft, något som gör att aerosolerna (vätskedroppar i luften) svävar längre sträcka och tid. Kontaktsmitta är svårt att förhindra i förskolemiljö – barnen suger gärna på leksaker och petar med fingrar i mun/näsa/ögonområdena. Färska studier har dock visat att handtvätt med tvål och vatten i kombination med handsprit på förskolor reducerade infektionerna bland små barn med 12 procent.

I samband med den nya influensan har handsprit blivit ett vanligt inslag i vardagen. Smittskyddsinstitutet (SMI) har noterat att säsongen för Respiratory syncytial virus (RSV) inte har startat så tidigt som förväntat och att vinterkräksjukan haft en ovanligt låg aktivitet. Det kan vara en tillfällighet men Försäkringskassan (FK) rapporterar färre uttagna Vab-dagar (Vård av sjukt barn) under hösten 2009 jämfört med tidigare år. Detta trots att den nya influensan ju främst har drabbat barnen.

Incidens av A(H1N1) per vecka, uppdelat på åldersgrupper.

Stora vinterepidemier

Olika virusinfektioner kan orsaka epidemier vid olika tider på året beroende på smittosätt, om viruset har förändrats eller om immuniteten hos populationen har sjunkit. RSV och influensa A och B brukar till exempel ge upphov till stora epidemier under vinterhalvåret.

RSV kan orsaka svår sjukdom hos de små barnen. Nästan 70 procent av dessa har fått sin första RSV-infektion under det första levnadsåret. Oftast är det primärinfektionen som orsakar svår sjukdom, som lunginflammation och bronkiolit (inflammation i luftrörens minsta förgreningar). Det är dock inte ovanligt med återinfektion och hälften av de svenska tvååringarna har haft två RSV-infektioner. Tvätt med tvål och handsprit utgör ett effektivt skydd mot RSV eftersom det är ett höljebärande virus som är mer känsligt för bland annat uttorkning. I dag finns inget vaccin mot RSV, dock kan små sköra barn (för tidigt födda med kronisk lungsjukdom) få monoklonala antikroppar i förbyggande syfte.
Influensa A och B kan orsaka allt från asymtomatisk infektion till svår lunginflammation. Det är främst små barn och äldre personer som blir så svårt sjuka att de behöver sjukhusvård. Under den första vågen av pandemin som orsakades av den nya influensan var det främst barnen som drabbades (se figur). Rapporter från förskolor som drabbades av utbrott visade att nästan alla barn som inte hade hunnit vaccineras insjuknade inom en vecka. SMI har dock ännu inte hunnit utvärdera om den snabbt avtagande pandemivågen i Sverige var orsakad av en lyckad vaccinationskampanj eller hade andra orsaker.
Studier har visat att barn som vaccineras mot influensa får färre efterföljande bakteriella komplikationer som kan kräva antibiotikabehandling, som till exempel öroninflammation.

Text: Mia Brytting

Tema vårdrelaterade smittor

• Artiklar
• Smittor i samhället
• Fokusområden
• Fakta