Halverad sjukfrånvaro med nya hygienrutiner
Under två år har förskolorna Utskogen och Skogsstigen målmedvetet satsat på skärpta hygienrutiner. Resultatet är över förväntan. Magsjuka har i princip försvunnit. Dessutom kan kommunen se fram mot bättre ekonomi.
God handhygien är viktig. Bild: Susanne Karregård – Vi har målmedvetet arbetat med hygienrutiner under två år. Enkla saker som man kanske inte tänkte på från början, som att man förr i tiden hade en balja vatten och tvål för en hel grupp med ungar att tvätta sig i. Så gör vi ju inte längre, säger Monica Lundberg, förskolechef på Utskogen och Skogsstigen.
Nacka kommun har drivit projektet ”Trygg och säker förskola” i över tio år – det kan handla om allt från säkerhetsspärrar på dörrar till att elektriska kablar inte är farliga, till att motverka mobbning. När kommunen 2007 erbjöd sina förskolor att vara med i hälsoprojektet ”Friskare barn – Friskare personal”, hoppade förskolorna Utskogen och Skogsstigen på med en gång. Projektets mål är bland annat att barns utevistelse ska redovisas öppet, att närvaron ska vara minst 80 procent och att korttidsfrånvaron bland personalen ska ner till tre procent.
– Målen har varit fantastiskt lätta att uppnå. Sedan starten 2007 har till exempel korttidssjukfrånvaron halverats för personalen. Vi rapporterar till kommunen var fjärde månad. Projektet innehåller också ett samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) som gett oss en hel del tips.
Inga magsjukdomar längre
Nacka kommuns förskoleprojekt är mångfasetterat och tar sig numera an både säkerhets-, kost- och hälsofrågor. Monica Lundberg beskriver det som ett paket, ett samlat sätt att tänka på samhället.
– Barnen lär sig från grunden. Hos oss får till exempel alla femåringar vara med i ett jätteroligt projekt där de lär sig vad mat kan innehålla. Vi pratar om fetter och antioxidanter och ibland känns det som att de kan mer än många vuxna.
Förskolorna Utskogen och Skogsstigen för i dag bok över frånvaroorsakerna, liksom över den tid barnen spenderar utomhus.
– Dag för dag kan vi se varför barn är borta. Vi mäter inte specifika sjukdomar men kan till exempel konstatera att vi nästan inte längre har några magsjukdomar. Vi ser nästan en halvering av sjukdagar, faktum är att barnen, precis som personalen, aldrig varit så friska.
Den enda rimliga förklaringen Monica Lundberg kan se är projektarbetet.
I dag har Utskogen och Skogsstigen till och med barn som är starkt infektionskänsliga, bland annat barn med svåra immunbristsjukdomar.
Ett av projektmålen var att öka utevistelsen, något som antas främja barnens hälsa – om inte annat så smittar de inte varandra lika mycket. Monica Lundberg påpekar att detta kräver att man lägger om arbetet i grunden.
– Personalen fick kort och gott flytta det pedagogiska rummet utomhus. Barnen kan ju inte bara cykla runt en hel förmiddag, det måste finnas en vettig verksamhet, säger hon och konstaterar att inte minst föräldrarna är mycket positiva till en sådan utveckling.
Det är mycket att tänka på, hygienrutinerna innebär många små arbetsmoment – och det ska göras varje dag. När Monica Lundberg började på Utskogen hade man skötbordsunderlägg av tyg över skumgummimadrass, de åkte snabbt ut. Lite hjälpt var hon av att hon kom från en förskola där det gick barn med svåra infektionssjukdomar, det låg därför naturligt för henne att ta de hänsynen.
– Det blir rutin till slut. Men visst är det en stor förändring, tänk bara på disktrasorna, eller slängbara förkläden. Och då har vi inte ens tagit upp handspriten. Vi gör av med enorma mängder handsprit och personalen går ständigt omkring med småflaskor.
Till exempel brukade man snyta barn med små pappersnäsdukar som sedan hamnade i personalens fickor. Nu finns papperskorgar utomhus som kan ta hand om näsdukarna. Och så tvättas händerna med handsprit till skillnad mot när barnen snöts en efter en utan tvättpaus.
– Man kan undra vad det betydde för infektionsrisken.
Personal använder handsprit vid blöjbyte, hjälp vid toalettbesök, nästorkning och mathantering. I dag handspritar alla som besöker förskolan.
Ingen tvingar förstås föräldrar att vara hemma med sjuka barn, men alla vet numera hur viktigt det är att undvika smitta på förskolan. Dessutom är barnen inte så sjuka längre.
En förutsättning för att nå projektmålen har varit att arbetet haft en tydlig struktur. Alla ska veta vad som ska göras – allt ska vara tydligt utskrivet så att en vikarie snabbt kan göra rätt.
– Inte heller kan man överskatta personalens insatser. Utan en engagerad personal, som gillar sitt arbete och som aktivt tänker ut nya lösningar – ja, då skulle det knappast fungera, säger Monica Lundberg.
Två gånger om året går en säkerhetsansvarig på förskolan en hygienrond där allt från skötbord till handdukar kontrolleras.
– Underlaget för hygienronden är framtaget av bland andra SMI, men vi har gjort om den så att den ska passa just oss, säger Monica Lundberg.
Barnen mätta längre
Under paraplyet ”Trygg och säker förskola” kan man förutom hälsa även arbeta med förskolans kost, något Utskogen och Skogsstigen nappat på och som inte minst föräldrarna varit glada för.
– Vi försöker att äta kravcertifierat och jag tror faktiskt att det kan vara bra för hälsan att man får i sig mat som är tillverkad från grunden.
Konkret innebär det att barnen är mätta längre och följaktligen inte småäter så ofta.
– Vilket betyder att deras blodsocker inte går upp och ner hela tiden, barnen är inte lika oroliga och irriterade som de annars kan bli stundvis, säger Monica Lundberg som medger att det är ett styvt arbete att driva eget kök.
Lönsamma rutiner
Projektarbetet medför också ökade utgifter, inte minst när det gäller maten, och förskolorna får inga extra pengar. Å andra sidan räknar man med att på sikt få fler barn. Dessutom innebär en friskare personal stärkt ekonomi.
– Att de nya hygienrutinerna har varit lönsamma är helt klart, även om vi ännu inte räknat fram exakta siffror. Men framför allt är barnen friskare.
Monica Lundberg har ibland undrat om allt detta arbete får konsekvenser för barnens immunförsvar.
– Efter vad jag förstår så bör ju barn genomgå ett visst antal infektioner för att bygga upp sitt immunförsvar. Påverkar vi den processen? Samtidigt inser jag ju att det är samhällsnyttigt med lägre personalfrånvaro och färre vab-dagar, något som hos oss har sjunkit radikalt.