En solid grund att stå på
Att Sverige är världsledande inom vårdhygien är ingen slump. Det är tvärtom frukten av ett målmedvetet arbete som haft en bred delaktighet. Något som också underlättar inför framtida utmaningar.
– Vårt sätt att arbeta med vårdhygien ute i våra kommuner är faktiskt världsunikt, säger Susanne Wiklund, hygiensjuksköterska vid Vårdhygien i Stockholms län. Foto: Privat. De svenska kommunala hygiensjuksköterskorna introducerades 1997 och har sedan dess i hög grad bidragit till att begränsa smittspridningen av ESBL, VRE och vinterkräksjuka inom den kommunala äldreomsorgen.
– Vårt sätt att arbeta med vårdhygien ute i våra kommuner är faktiskt världsunikt, säger Susanne Wiklund, hygiensjuksköterska vid Vårdhygien Stockholms län. Sverige är ensamt om att arbeta så brett och strategiskt. Norge och Danmark har till exempel endast en kommunalt anställd hygiensjuksköterska i vartdera landet.
Kräver gott samarbete
Den svenska modellen utgår från insikten att kommuner och landsting har olika behov, äldreboenden är inga sjukhus utan människors hem. Smittämnen förekommer dock på samma sätt i båda vårdverkligheterna.
– Ett framgångsrikt vårdhygieniskt arbete förutsätter därför ett gott samarbete med de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna (MAS). Det är de som har tillsynsansvaret i respektive kommun. Vi är bara rådgivande experter.
En viktig del av de svenska hygiensjuksköterskornas organisation har den kommunala nätverksgruppen varit. Den bildades 2002 och har skingrat den osäkerhet kring verksamheten som fanns inledningsvis.
– Vi träffas en och en halv dag varje termin för att diskutera gemensamma frågeställningar, aktuella projekt och vad som är på gång, säger Susanne Wiklund.
Dagens 31 hygiensjuksköterskor är fördelade över hela landet frånsett Norrbotten och Jämtland. Varje sjuksköterska har ofta hand om flera kommuner.
– Vi är för få. Bara här i Stockholm är vi sju stycken. Och då hinner vi ändå inte med hemtjänst för äldre och funktionshindrade.
En förklaring till det ökande behovet av hygiensjuksköterskor är att vårdbehoven flyttar från landsting till kommun i och med att befolkningen blir äldre. En annan att äldre generellt är känsligare för smittor.
Hälsofarlig underbemanning
Vårdhygien blir en viktig fråga i valet av framtida äldreboende. Hygiensjuksköterskorna finansieras antingen av landstingen, eller så får varje enhet gå runt på egen hand, det vill säga sälja sina tjänster – så gör man till exempel i Stockholm.
– Vi har treårsavtal med de vårdgivare som vill ha våra tjänster. Vi levererar utbildning, hygienronder på alla äldreboenden, kvalitetssäkring, infektionsregistrering etcetera, säger Susanne Wiklund som menar att en offentlig finansiering kanske hade gett en bättre långsiktighet.
Å andra sidan är behovet mycket stort.
Olika kommuner har kommit olika långt i det vårdhygieniska arbetet. Ofta beror det på var man befinner sig i processen. I de kommuner som ligger långt fram räcker ofta små förändringar.
– En mer ambitiös vårdhygien kan på kort sikt kanske öka personalens arbetsbörda något. Men de flesta förstår varför det är nödvändigt och att man dessutom har en skyldighet att följa hygienregler.
Susanne Wiklund påpekar att en större bemanning på äldreboendena självklart skulle ge vårdhygieniska bättre resultat.
– Underbemanning och kunskapsbrister underlättar smittspridning.
Behöver expandera
Återkommande stötestenar i Susanne Wiklunds arbete kan handla om att äldre byggnader inte lämpar sig för ny och effektivare vårdhygienutrustning. Nya äldreboenden utrustas till exempel automatiskt med sköljrum.
En annan sak är – inte minst i Stockholm – den stora personalomsättningen.
– Det betyder att vi ofta får upprepa utbildningsinsatser. Det kan kännas lite tröstlöst ibland. Fast även om jag upprepar mig, så är det ju en nyhet för personalen.
Susanne Wiklund menar att utvecklingen gått fort och att förståelsen för vårdhygien gått starkt framåt i kommunerna.
– Nu måste vi se till att fler verksamheter i Sverige får tillgång till hygiensjuksköteskor. I dag framför allt inom hemtjänsten, men i framtiden tror jag att det till exempel kommer att bli vanligare med att svårt sjuka vårdas i hemmet.
| Fakta: Ett gammalt Sverige |
|---|
|
Sverige har en snabbt åldrande befolkning. Inom 15 år kommer mer än 20 procent av Sveriges befolkning vara över 65 år. 2007 var 17,5 procent av en befolkning på drygt 9 miljoner 65 år och äldre – 5,4 procent var 80 år och äldre. Omkring 16 procent av ålderspensionärerna mottar någon form av offentlig vård. 2007 hade 9 procent av personer 65 år och äldre hemtjänst. Nästan 6 procent levde i permanenta äldreboenden. Den sammantagna kostnaden för äldrevård och äldreboende uppgår till cirka 153 miljarder årligen. |
Text: Marco Morner
Uppdaterad 2010-03-30 10:43