Artiklar om temaåret
Blodsmittor vanliga inom kriminalvården
Sju av tio häktade eller fängelsedömda har missbrukat droger eller alkohol. Många av dem är aktiva injektionsmissbrukare. Var femte omhändertagen inom kriminalvården har haft hepatit B och var fjärde bär på hepatit C-smitta – många utan att veta om det.
Myndighetssamarbete ska minska mörkertal
Genom svensk kriminalvård passerar de allra flesta intravenösa missbrukare, den största riskgruppen när det gäller blodsmittor. Det är därför helt logiskt att Smittskyddsinstitutet nu samarbetar med Kriminalvården och Rättsmedicinalverket för att öka prevention och vaccination.
Hepatiter rör sig över gränserna
Nio av tio får inga symtom förrän sjukdomen är allvarlig. Men över hälften av hepatit C-fallen utvecklar kronisk leverinflammation som följd. Något vaccin finns inte för hepatit C.
Risken finns alltid
Hiv kan vara kliniskt intressant för en rättspsykiatrisk utredning. Annars är blodsmitta främst en säkerhetsfråga för personalen. Rutinerna finns, men risksituationerna kan vara svårhanterliga.
Kriminalvården har full koll på smittorna
Bland klienterna är stora delar av riskgrupperna vaccinerade. Personalen är utbildad och alert. Visst finns det knutar att lösa, men smittbekämpningen på anstalter och häkten flyter på bra.
Ryska fängelser tvingar fram tbc-strategi
Ny rysk öppenhet visar hur omfattande tbc-smitta är på landets fängelser. Men det ser minst lika illa ut i många andra länder. En sak är säker – ska man skydda samhället från tbc måste man storsatsa i fängelsemiljöer.
Svensk tuberkulosrisk påverkas av omvärlden
Svenska kriminalvårdsanstalter har under senare år haft enstaka episoder av tbc-smitta men ännu inga utbrott. Med tanke på ökad risk för importerad smitta finns ett klart behov av att kartlägga hur vanligt latent tbc är inom kriminalvården.
Snabb upptäckt med SMI-metoder
Så fort misstanke om tbc finns har Smittskyddsinstitutet (SMI) bra diagnostiska metoder för att snabbt och känsligt påvisa -sjukdomen.
Legionella smittar äldre i bostaden
När man vet att det finns en ökad risk för Legionella på äldreboenden bör man göra något åt det.
Skabb ställer stora krav på personalen
Skabb är inte vanligt på äldreboenden. Men det är viktigt att vara uppmärksam. När det väl förekommer blir det snabbt ett svårhanterligt problem som kan kräva omfattande vårdresurser. Nu ska ny diagnostik underlätta upptäckt av smittan.
Diarré orsakad av antibiotika vanlig bland äldre
Öppenvård och särskilda äldreboenden bör uppmärksamma kopplingen antibiotika och diarréer. Nya siffror visar att varje år drabbas 34 000 svenskar över 60 år av diarré i samband med antibiotikabehandling. Ofta är symtomen milda men det finns risk för allvarliga komplikationer genom bakterien Clostridium difficile. Smittskyddsinstitutet vill därför se generösa provtagningar.
Tryggare åldrande med hygientänk
En åldrande befolkning medför allt större krav på äldreomsorgen, där ökade vårdinsatser tveklöst kommer att sätta fokus på hygieninsatserna. Sannolikt kommer vårdhygien att bli en viktig fråga i valet av ett framtida äldreboende.
Kartläggning vässar vårdhygien
En regelbunden genomgång av de vårdhygieniska insatserna inom äldreomsorgen visar både vad som förändrats och vad som måste förändras. Det blir helt enkelt enklare att vara effektiv. Det är därför man nu snackar sår och blöjor i Västra Götaland.
En solid grund att stå på
Att Sverige är världsledande inom vårdhygien är ingen slump. Det är tvärtom frukten av ett målmedvetet arbete som haft en bred delaktighet. Något som också underlättar inför framtida utmaningar.
Pneumokocker – inte helt ofarliga
Lunginflammation med hög dödlighet – inte minst i utvecklingsländer. Men också lindrigare luftvägsinfektioner och öron- och bihåleinflammation – pneumokocker är en trolig orsak. Sedan ett år finns vaccination också i Sverige. Vaccinationseffekten måste dock bevakas så att inte bakterier med ändrad antibiotikakänslighet får ökad spridning.
Urdjur tar vägen via magen
Parasiten Giardia smittar lätt och är en vanlig diarréorsak. Inte -sällan -följer den med hem från semestern, men kan också nå oss genom avloppsvatten. Giardia är inte heller ovanlig i förskolor.
Dagisvirus som påverkar oss alla
Tarmvirus som rota- och calicivirus är väldigt smittsamma och sprider sig snabbt och enkelt mellan barn och från barn till vuxna. För föräldrar och personal är magsjuka naturligtvis obehagligt. Men allt yngre och fler barn i förskola påverkar markant spridningen av infektionssjukdomar i hela samhället. Något som inte minst får ekonomiska konsekvenser.
Handsprit, tvål och vatten räcker långt
Luftvägsvirus kan slå hårt, inte minst mot barn. Vab-dagarna ökar och antibiotikaanvändningen späs på. Men det finns enkla åtgärder som ger god effekt.
Halverad sjukfrånvaro med nya hygienrutiner
Under två år har förskolorna Utskogen och Skogsstigen målmedvetet satsat på skärpta hygienrutiner. Resultatet är över förväntan. Magsjuka har i princip försvunnit. Dessutom kan kommunen se fram mot bättre ekonomi.
Vårdrelaterade smittor står oss dyrt
Stora summor kan sparas genom ändrade hygienrutiner – i hela samhället. Smittskydd kommer under våren att visa problemets omfattning genom nedslag i förskola, äldrevård och kriminalvård. Först ut är förskolan.
SMI spårar blodburna smittor i vården med avancerad metod
I Sverige rapporteras varje år cirka 6500 stick- eller skärskador i vården. Risken att bli smittad vid ett olycktillbud är liten, men ändå drabbas ett antal personer varje år. Med en ny avancerad metod kan Smittskyddsinstitutet (SMI) spåra smittan genom att jämföra virusets arvsmassa.
Många varianter av Clostridium difficile på svenska sjukhus
Tillsammans med landets laboratorier har Smittskyddsinstitutet (SMI) granskat totalt 393 prover av den spridningsbenägna Clostridium difficile-bakterien som kan orsaka svår diarré. Proverna samlades in från 25 olika laboratorier i Sverige under veckorna 11 samt 39 2009. Resultatet visar att det till skillnad från många andra länder inom Europa finns många olika varianter av C. difficile i Sverige. I några fall finns dock en anhopning av typer vilket tyder på lokala utbrott.
Parasit vaknar i nedsatt immunförsvar
Ungefär tio procent av Sveriges befolkning har parasiten Toxoplasma gondii, en encellig parasit som Törnrosa finns vilande och inte ger några allvarliga symtom om människan i övrigt är frisk. Däremot så kan den vakna från sin Törnrosasömn och blir aktiverad, dela sig och ge allvarlig sjukdom i människor som har ett nedsatt försvar, till exempel AIDS patienter. Under 2009 har ett samarbetsprojekt mellan två avdelningar vid Smittskyddsinstitutet (SMI) och Huddinge sjukhus i Stockholm studerat parasitens inverkan på immunförsvaret hos HIV-positiva patienter.
Ny resistensbestämningsmetod ger snabbare provsvar
Såsom alla herpesvirus blir dessa virus latenta efter första infektionen. Det betyder att de blir kvar vilande i kroppen under resten av livet och att de ibland kan vakna och börja producera virus. CMV ger vanligtvis mild sjukdom och förekommer över hela världen. De flesta infekteras av CMV tidigt i barndomen, och i Sverige har 70 procent av den vuxna befolkningen genomgått infektionen.
Förstärkt expertfunktion för Legionella
Året ut är det gratis att sekvenstypa Legionella vid Smittskyddsinstitutet (SMI) som under 2009 ska bli nationellt kunskapscenter för Legionella.
Envis bakterie på frammarsch
Legionellafallen ökar långsamt men säkert i Sverige. Bakteriens smittovägar känner vi till och den kunskap som finns, inte minst vid Smittskyddsinstitutet, måste nu användas för att förbättra smittspårningen.
Hårt tryck av ESBL sätter vården på prov
Sverige har under de senaste åren sett en tydlig ökning av ESBL-producerande stammar. Det är ett faktum att våra europeiska grannländer har betydligt större problem med ESBL i vården och att allt fler resenärer importerar ESBL till landet. Kan Sverige bryta denna utveckling?
Höjd beredskap för ny aggressiv bakteriestam
Spridning av aggressiva Clostridium difficile-stammar blir en allt viktigare fråga i stora delar av världen. I början av året rapporterades ett utbrott av en särskilt aggressiv form i Köpenhamnsregionen. Sverige har hittills haft endast ett fall av denna svåra bakterietyp, men det är sannolikt bara en tidsfråga innan dessa stammar breder ut sig även här. SMI samarbetar nu med landets laboratorier för att förstärka övervakningen och ett nytt rapporteringssystem ska påbörjas.
Epidemiologisk typning av MRSA och VRE
För att få en fullständig överblick över den epidemiologiska situationen av MRSA och VRE och förstå vilka vägar smittan tagit är det av stor betydelse att testa isolat från nya fall av dessa anmälningspliktiga bakterier. Sedan år 2000 görs systematiskt epidemiologiska typningar på avdelningen för bakteriologi på Smittskyddsinstitutet (SMI) av alla nya fall av MRSA och VRE från hela landet. Typningarna utförs löpande och utan kostnad för insändaren.
Smittspridning av VRE i svensk vård
Det ger anledning till oro när man tar del av rapporterna över pågående smittspridning av VRE på olika vårdinrättningar i Sverige. Situationen föranledde Smittskyddsinstitutet (SMI) att i december 2008 kalla till en workshop med deltagare från Socialstyrelsen (SoS) och lokala smittskydds- och vårdhygieniska enheter från berörda län. Situationen i Stockholm, Västerås och Halland belystes och vilka åtgärder som vidtagits för att hindra vidare smitta. Tyvärr har åtgärderna ännu i april 2009 inte haft önskad effekt, fortfarande hittas vid screeningodlingar nya patienter som under vårdtiden koloniserats med VRE på något av sjukhusen.
Dåliga och bra nyheter på resistensfronten
Spridning av VRE (vankomycinresistenta enterokocker) på svenska sjukhus ger all anledning till oro, ökningen av rapporterade fall är stor med ett flertal utbrott under 2000-talet. MRSA-situationen ser däremot allt bättre ut.
Så hanterar vården spridningen av ESBL-producerande bakterier
En genomgång av Sveriges samtliga landsting visar att alla har vårdprogram för hur patienter med ESBL-bildande bakterier ska hanteras. Programmen är i regel utarbetade av de vårdhygieniska avdelningarna i samarbete med respektive landstings smittskyddsenhet i syfte att motverka spridning av dessa bakterier.
SMI-dag om vancomycinresistenta enterokocker
Smittskyddsinstitutet bjöd den 2 juni 2009 in till en SMI-dag om vancomycinresistenta enterokocker (VRE) för att sammanfatta kunskapsläget kring den aktuella epidemiologin i Sverige.
Inga typer av särskilt aggressiv C. difficile i studie
Vid analys av svenska Clostridium difficile-isolat från vecka 11, 2009 konstaterades inga fall av den spridningsbenägna och aggressiva varianten PCR ribotyp 027. Däremot kunde andra internationellt kända spridningsbenägna typer noteras.
Opportunistiska infektioner hotar redan svaga patienter
Patienter med hivvirus blir om de inte tar sina mediciner med tiden allt svagare och det är då de opportunistiska infektionerna dyker upp – infektioner som alltså enbart ger upphov till sjukdom hos redan svaga patienter.
När parasiten vaknar
Toxoplasmos är den vanligaste nervsjukdomen hos aidspatienter. Den inbäddade parasiten aktiverar sig när immunförsvaret gått under en viss gräns. Först då fungerar medicinering. Därför är det avgörande att få fram diagnostik som kan förutsäga exakt när den gränsen nås.
Ny diagnostik vinner mycket tid
Nu kan SMI snabbare bestämma om vissa herpesvirus är känsliga eller resistenta för antivirala läkemedel. Vad som tidigare tagit veckor och ibland månader, tar nu ett par dagar. Detta har stor betydelse för patienter med nedsatt immunförsvar.
Mässling – nygammal vårdinfektion
Mässling är en sjukdom som inte får glömmas bort. Inte minst bland vårdpersonal. Trots att vaccinationsrekommendationerna följs finns det många svenskar som riskerar smitta.
Effektivare smittspårning av Legionella
En ny metod för att bedöma likhet mellan patient och miljöisolat av Legionella kommer att användas vid smittspårningar och utbrottsutredningar på Smittskyddsinstitutet (SMI). Metoden ingår i den satsning som görs för att förstärka expertfunktionen för Legionella i Sverige.
Vårdrelaterade infektioner drabbar tusentals varje år
Vårdrelaterade och opportunistiska smittor utgör stora hot mot patientsäkerheten. De sprider antibiotikaresistenta bakterier och skapar akuta infektioner som år efter år tar upp ett mycket stort antal vårdplatser.
Kontaktsmittor kräver konsekvent förebyggande
Ska man sätta stopp för kontaktsmittor i vården måste all vårdpersonal ta hygien-rutiner på allvar. Det är helt oacceptabelt att patienter ska behöva smittas av MRSA, VRE eller ESBL-bildande bakterier när detta kan undvikas genom företrädesvis enkla – och lönsamma – åtgärder.
Sjukhusledningen måste engagera sig i utbrotten
Erfarenheter från utbrott av kontaktsmitta på svenska sjukhus visar på behovet av många och olika insatser. Men det är också avgörande att s-amarbetet fungerar mellan de olika vårdenheterna.