Rekordmånga fall av sorkfeber i Sverige
År 2007 rapporterades 2 195 diagnostiserade fall av sorkfeber i Sverige. Det är en enorm ökning jämfört med det tidigare rekordet på 562 fall år 1998. Medianvärdet* för perioden 1990-2007 är 207,5 fall per år.
Sorkfeber orsakas av Puumalavirus (PUUV), som tillhör familjen Bunyaviridae, släktet hantavirus, med skogssork (Myodes glareolus) som enda naturliga värd. Skogssorkar sprider PUUV via saliv, urin och spillning. Både skogssorkar och människor infekteras oftast genom inandning av virus. Infekterade skogssorkar påverkas troligen inte allvarligt av en PUUV infektion.
I Sverige noteras flest fall i Västerbotten och Norrbotten, men också Västernorrland och Jämtland. De lindrigare sjukdomssymtomen förväxlas ofta med influensa av allmänheten. Hade sjukdomen varit lika vanligt förekommande i hela Sverige som i Västerbotten hade antalet diagnostiserade sorkfeberfall år 2007 kunnat uppgå till närmare 30 000, av vilka en tredjedel behövt sjukhusvård.
I ljuset av detta finns ett stort behov av svar på flera frågor relaterade till folkhälsan, bland annat om vi kan vänta oss ännu fler fall 2008; vilka faktorer som spelat roll i samband med utbrottet 2007; går det att förutse tid och plats för risk för kommande utbrott?
Kommer hantavirusinfektionerna att öka än mer 2008?
Antalet fall av sorkfeber är mycket tydligt kopplat till den regionala förekomsten av skogssork: mycket skogssork i höstpopulationen leder till många fall av sorkfeber under den efterföljande vintern. I Sverige, från ungefär norr om 60:e breddgraden/naturliga norrlandsgränsen och norrut, uppvisar smågnagarsamhällena en 3-4 års periodicitet i populationssvängningar som i hög grad är under påverkan av specialistrovdjur som hermelin och småvessla.
Fortfarande kan senvintern 2008 medföra många fall av sorkfeber, men efter ett toppår i sorktillgång, som 2007, följer en krasch i sorkpopulationen och därför bör vintern 2008-2009 utvecklas som en säsong med relativt färre fall av sorkfeber. Detta förutsatt att mekanismerna i systemet inte är satta ur spel och exempelvis andelen skogssorkar som sprider PUUV inte förändrats (tidigare observationer visar att cirka 15-20 procent av de västerbottniska skogssorkarna i höstpopulationen bär antikroppar mot PUUV). Detta kommer Smittskyddsinstitutet att studera i material insamlat från 2005 och framåt.
Är det förändringar i virusstammar, klimatet eller annat som orsakar ökningen av hantavirusinfektioner?
PUUV är ett virus som lätt kan mutera – förändras i struktur och egenskaper – och detta ska undersökas i en studie under året då nya prover med PUUV insamlas i områden med sedan tidigare kända PUUV strukturer, för att bättre förstå virusmutation som möjlig påverkande faktor för utbrottet 2007.
I vilken utsträckning klimat- och miljöförändringar påverkar risken för och utbredningen av sorkfeber, och andra infektionssjukdomar, är ett omfattande forskningsområde som röner mycket stort intresse. Det för skogssorkar skyddande snötäcket är en regional klimatfaktor som kommer att studeras: strax innan det stora utbrottet 2007 försvann snön i stora delar av Norrlands kustland och det troliga är att skogssorkarna i större utsträckning sökte sig mot boningshus, vedbodar och uthus som ger bättre skydd mot rovdjur och ogynnsamt klimat än deras ”naturliga” habitat i skogsmiljö utan snötäcke. Det är alltså inte vi människor som stöter på PUUV infekterade skogssorkar i deras skogsmiljö, utan ofta skogssorkarna som hemsöker oss och sprider PUUV.
En prediktionsmodell för hantavirusspridning kommer att utarbetas
Tillsammans med experter vid University of Oxford utvecklar vi en modell för att förutse den geografiska förekomsten av sorkfeber. Preliminära resultat visar att det lokala klimatet spelar stor roll.
För att bättre förstå variationen av sorkfeber över tiden är det viktigt att identifiera de faktorer som spelar en viktig roll. Antalet fall av sorkfeber är, som nämnts, mycket tydligt kopplat till den regionala förekomsten av skogssork. Men förekomsten av skogssork var under höstarna 1998 respektive 2004 båda högre än under hösten 2006 och ändå kom antalet sorkfeberfall vintern 2006/2007 att vida överstiga antalen under 1998/1999 och 2004/2005. Det är alltså tydligt att en faktor – antalet skogssorkar – inte räcker för att förklara det extremt höga antalet fall av sorkfeber. Det var sålunda flera faktorer i samverkan som bidrog till utbrottet 2007.
* Medianvärde är det mittersta värdet i en serie, som ger en bättre bild av vad som är ”normalt” än vad ett medelvärde kan för mätvärden med kraftiga avvikelser.
Uppdaterad 2008-02-27 09:25