Statistik för klamydiainfektion

Klamydiainfektion klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls (med kod) till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Smittskyddsinstitutet (SMI). Klamydiainfektion är en smittspårningspliktig sjukdom.

Rikskod används för anmälningar av STI-sjukdomar

• All STI-statistik (STI=sexuellt överförda infektioner) baseras på anmälningar med avpersonifierad kod.
• För att anonymisera den smittade används en rikskod för gonorré, klamydia, syfilis och hiv. Koden innehåller födelseår och de fyra sista siffrorna i personnumret – exempelvis 80-5528.
• Alla sexuellt överförda infektioner anmäls alltså utan identitet till Smittskyddsinstitutet och till smittskyddsläkaren i respektive landsting. Det är enbart den behandlande läkaren som känner till patientens identitet.

Statistiken uppdateras den 8:e i varje månad med en månads fördröjning.

2005

Trender

Under 2005 rapporterades 33 060 personer i Sverige smittade med klamydia. Det är det största antalet anmälda fall sedan 1988 då klamydiainfektion blev anmälningspliktig. Den höga siffran under 2005 innebär att i genomsnitt 90 personer smittades varje dag i landet.

Incidensen i hela landet var 365 fall per 100 000 invånare. Antalet rapporterade fall minskade i början av 90-talet för att under mitten av decenniet ligga på en oförändrad nivå under flera år fram till 1998 då antalet började öka. Sedan dess har en ökning med mellan 9 och 20 procent skett årligen. Efter en ökning med 20 procent under 2004 sågs en ytterst måttlig ökning på 2,4 procent under 2005, men det är ännu för tidigt att säga om detta är en tillfällig avvikelse i den uppåtgående trenden eller om kulmen i epidemin är nådd. Det bör noteras, att såväl antalet provtagna personer, som andelen positiva prover ökat under senare år. Förbättrade anlysmetoder infördes kring sekelskiftet, och kan ha bidragit något till ökningen då, men under de senaste åren talar allt för att vi har haft en ökad spridning av sexuellt överförd klamydia i Sverige.

Geografisk spridning

I hälften av de svenska landstingen minskade antalet smittade per 100 000 invånare under 2005 jämfört med 2004. I övriga landsting sågs en ökning. Högst var incidensen i Gävleborg, Jämtland och Stockholm. I storstadsregionerna, där de flesta smittade återfanns, var ökningen mycket liten. Skåne uppvisade en minskning medan Stockholm ökade med 3 % och Västra Götaland med 1 %.

Kön och smittväg

Fler än hälften var kvinnor (57 %), vilket motsvarar 18 732 fall och 14 237 var män. Fler kvinnor än män provtas, men frekvensen positiva prover är högre bland män (se nedan). Det kan tala för att smittade män undersöks i lägre grad än kvinnor, och att vi därför underskattar klamydiaincidensen hos män.

Klamydia rapporteras huvudsakligen smitta via heterosexuella kontakter. Bland män som har sex med män rapporterades 302 smittade män att jämföra med 2004 då 338 män anmäldes, en minskning med 11 procent. De flesta var i åldern 20–29 år och flertalet uppgavs ha smittats i Sverige.

Under 2003 och 2004 rapporterades ett utbrott av lymfogranuloma venereum (LGV) bland män som har sex med män i Europa. I Sverige har tre fall av sjukdomen rapporterats i denna grupp. LGV orsakas av serotyperna L1, L2 och L3 av bakterien Chlamydia trachomatis, det vill säga samma bakterie som vanligtvis ger genital klamydiainfektion. Utbrottet i Europa orsakades av serotypen L2. Även de svenska fallen var infekterade med denna serotyp.

Ålder

Den åldersgrupp som visat den största ökningen de senaste åren är 15–19 åringarna. Om man studerar incidensen per kön och åldersgrupp ser man att flickor i åldrarna 15 till 19 år uppnått nästan samma nivå som 20–24-åriga kvinnor, en trend som startade redan under 2003. Inom de övriga åldersgrupperna syns varken bland män eller kvinnor någon nämnvärd förändring jämfört med 2004. Även medelåldern är densamma (kvinnor 22 år, män 25 år). Antalet 14-åringar, som ökade under 2004, ligger kvar på samma nivå 2005. Klamydia är således en sjukdom som förkommer framför allt i åldrarna mellan 15 och 29 år och i stor utsträckning bland de yngre kvinnorna.

Smittland

Flertalet rapporterade fall smittades i Sverige (87 %), medan 6 procent uppgavs vara smittade utomlands, framför allt i Thailand, Spanien, och Storbritannien. Av dem som smittades i Thailand var 79 % män, medan 76 % av dem som smittades i Storbritannien och 65 % av dem som smittades i Spanien var kvinnor.

Laboratorierapportering och stamkarakterisering

Enligt den numeriska laboratorierapporteringen provtogs 464 528 personer för klamydia under 2005 vilket motsvarar en ökning på 8 % jämfört med året innan. 8,1 % av de provtagna var positiva. Antalet positiva personer ökade med 11 %. Av de provtagna männen var 13 % positiva för klamydia medan motsvarande siffra för kvinnorna var endast 6,4 %. Andelen män som provtas ökar mycket långsamt och var liksom året innan 26 %.

Karakterisering av C. trachomatis genotyper har gjorts av alla stammar från197 patienter under ett år vid en specialistmottagning för män som har sex med män. Analyserna vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, visar att serotyperna G och D utgjorde 45 respektive 27 procent av fallen. Dessa två typer förekommer bara hos mellan 3 och 14 procent i svenska heterosexuella populationer. Fördjupad analys visar dessutom att vissa subtyper av G och D dominerar bland män som har sex med män. Om detta beror på strukturen av de sexuella nätverken eller om det har en biologisk förklaring är inte klarlagt.