Statistik för gonorré
Gonorré klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och påvisade fall anmäls (med kod) till smittskyddsläkaren i länet samt till Smittskyddsinstitutet (SMI).
Rikskod används för anmälningar av STI-sjukdomar
- All STI-statistik (STI=sexuellt överförda infektioner) baseras på anmälningar med avpersonifierad kod.
- För att anonymisera den smittade används en rikskod för gonorré, klamydia, syfilis och hiv. Koden innehåller födelseår och de fyra sista siffrorna i personnumret – exempelvis 80-5528.
- Alla sexuellt överförda infektioner anmäls alltså utan identitet till Smittskyddsinstitutet och till smittskyddsläkaren i respektive landsting. Det är enbart den behandlande läkaren som känner till patientens identitet.
2004
År 2004 anmäldes 569 fall av gonorré, en minskning med 5 procent jämfört med 2003. Sjukdomen har emellertid under de senaste åtta åren blivit vanligare i Sverige igen efter att successivt ha minskat under en lång följd av år sedan 1970-talet.
Ökningen under senare år beror framför allt på en ökad inhemsk smittspridning, som varit särskilt uttalad bland män som har sex med män, men också bland unga heterosexuella. Idag är majoriteten av fallen smittade i Sverige – framför allt i storstadsområdena – till skillnad från i mitten av 1990-talet då knappast någon reell inhemsk smittspridning förekom. Gonorré är åter fast etablerad i Sverige på en nivå mellan 500 och 600 rapporterade fall om året.
Ökningen sammanfaller i tiden med liknande trender i andra Västeuropeiska länder under 1990-talets slut och 2000-talets början. Tidigare under 1990-talet rapporterades även om en kraftig ökning av gonorré i delar av Östeuropa, särskilt i Baltikum och Ryssland. Ett ökat resande till Thailand och andra länder i Sydostasien under det senaste årtiondet har också medfört en ökad resistensproblematik i Sverige och andra länder i Europa, eftersom gonorrébakterien i denna del av världen ofta är resistent mot de vanligaste antibiotikapreparaten.
Landsting och smittland
Majoriteten av fallen 2004 anmäldes från Stockholms läns landsting som ensamt stod för 51 procent av alla fall, följt av Västra Götaland med 18 procent och Skåne med 12 procent, medan övriga landsting tillsammans stod för 19 procent.
Andelen som hade smittats i Sverige var 60 procent, medan utlandssmittade stod för 36 procent och okänt smittland 4 procent. 40 olika länder var representerade av vilka Thailand, Spanien och Danmark var de vanligaste smittländerna vid utlandssmitta.
Kön, ålder och smittväg
Könsfördelningen är mycket ojämn; kvinnorna stod endast för 14 procent eller 81 fall. Detta var en minskning med 30 procent jämfört med föregående år, medan antalet fall bland männen däremot ökade något. Av männen hade 229 smittats genom heterosexuell kontakt, 252 hade smittats genom homosexuell kontakt och för 7 män saknades angiven smittväg. Medan fallen bland heterosexuellt smittade män minskade med 9 procent ökade fallen bland homosexuellt smittade män med 14 procent jämfört med 2003.
Medelåldern för kvinnorna var 27 år och för männen 33 år; 34 år för heterosexuellt smittade män och 33 år för homosexuellt smittade män. Antalet fall bland tonåringar var 31, en minskning från 48 fall året innan. Även bland 20-24 åringarna skedde en minskning under 2004, medan däremot en viss ökning sågs bland 25-29-åringarna och 30-34-åringarna.