När man sjunger på sista versen
Tuberkulos har hemsökt oss så länge och drabbat så många att vi inte kan göra annat än att besvärja den med konstens alla medel. En ångestfylld och smärtsam död har vi på scen, målarduk och i text och musik gjort ljuv och mild.
Bild: Arja Kajermo.
I slutet på fjärde akten brister dammluckorna. Publikens tårar stänker över orkesterdiket. Där ligger den stackars tösen blek och skimrande skör, smäktar efter sin Rodolfo. Mimi hostar, betygar sin eviga kärlek och försvinner stillsamt in i mörkret. Kvar sitter vi rödögda och mimar till Rodolfos desperata ”Mimi! Mimi!”.
Vem skulle inte vilja dö på det sättet? Snyggt lungsiktig, med tid att dela ut de minnesvärda ord man alltid burit runt på och sedan luta sig bekvämt bakåt för att njuta den efterlängtade sömnen. Ja, man önskar inget mindre åt sina vänner.
Baserad på verkliga öden
Puccinis opera La Bohème, uruppförd 1896, innehåller ett av de mest kända tbc-fallen. Och fastän Mimi är fiktiv tillhörde sjukdomen hon bar på vardagen i Puccinis Europa, precis som den fortfarande gör i stora delar av världen. Karaktären Mimi var dessutom baserad på verkliga öden, bland annat blomsterflickan Lucille Louvet, som dog i tbc 1848.
Till saken hör att listan på prominenta tuberkulosdöda konstnärssjälar är lång – Schiller, Edgar Allan Poe och John Keats för att bara nämna några vars livstråd tuberkulosen hade bråttom att knipsa av. Mindre pricksäker var tyvärr sjukdomen i familjen Hitler. Pappan Alois togs av daga med en rejäl blodstörtning, men sonen Adolf fick bara en lätt släng i tonåren. Över huvud taget är sjukdomen nyckfull och det är inte alltid lätt att förstå varför den drabbar den ene men skonar en annan.
Tbc + hiv = sant
En gång i tiden fann man bot mot sjukdomen genom att låta kungen vidröra patienten. Eftersom tillgången på kungar kan vara begränsad blev detta dock inte en optimal lösning.
Ett verkligt genombrott kom 1882 då den tyske läkaren Robert Koch upptäckte den bakterie som orsakar tuberkulos. Det ledde så småningom till en effektiv behandling med en kombination av socialhygieniska och förebyggande åtgärder och verksamma läkemedel.
Sedan dess har sjukdomen stadigt minskat i mer välbeställda länder. I delar av Afrika och Asien är å andra sidan tuberkulos mycket vanlig eftersom den går så otäckt väl ihop med hivinfektionens defekta immunförsvar.
I Sverige ökar tuberkulosfallen något och 2008 rapporterades 554 nya fall. Den största ökningen fanns bland svenskar med bakgrund i framförallt på Afrikas horn. Ett 40-tal av dem misstänks ha blivit smittade i Sverige.
Tiden är förstås förbi då tuberkulos sågs som artisternas musa, ett tillstånd av nåd som ökar skaparkraften – (ett spes phthisica, efter grekiskans phthisis, med betydelsen förtvining, lungsot). I konstnärlig anda redigerar man då skonsamt bort mer oestetiska symtom, som mycket plågsamma infektioner i urinblåsan eller njurarna, sårbildningar på huden och upphostat blod. Inte vad älskaren Rodolfo tänker på när han skönsjunger om Mimis underbara läppar.
– Tbc i lungorna är ett ångestfyllt sätt att dö på. Man tynar bort – avmagrad med andningsproblem och ibland blödningar, säger Judith Bruchfeld, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Hon bedömer det som mindre sannolikt att sopranen Mimi hade kunnat ståta med en sådan magnifik pipa i slutstadiet av tuberkulos, även om det förstås inte kan uteslutas att hon hade en bra teknik. Petitesser, säger jag. Ars omnia vincit – tuberkulos må smitta två miljarder människor och ta livet av tre miljoner varje år, men den är ingen match för konsten. Där förblir ångesten skön och dödskampen ljuv, om än klädsamt tragisk.
