Pesten glömd men inte borta
Efter att ha gjort slut på halva Europa under medeltiden har pesten drabbat oss i vågor ända in i 1800-talet. Sedan dess har sjukdomen fallit i glömska. Men på sina håll i världen är digerdöden fortfarande en bister verklighet.
Bild: Arja Kajermo – Pesten finns i dag dels endemiskt – som enstaka fall i södra USA där lokalbefolkningen kommit i kontakt med smittade smågnagare. Men pesten förekommer också epidemiskt, säger Hans Wolf-Watz, professor i molekylärbiologi vid Umeå universitet, och som använt pest som experimentellt modellsystem i studier av infektioner.
Hösten 2006 rapporterades till exempel i Haut-Uele-distriktet i Demokratiska republiken Kongo ett misstänkt utbrott av lungpest med 1 174 fall varav 50 avled. Och Madagaskar drabbas årligen av en pestepidemi och hade mellan 1989 och 2003 13 148 fall av pest med 1 131 dödsfall. År 2003 smittades 933 personer på ön, 109 avled och medelåldern på patienterna var 15 år.
Kan inte helt avfärdas
– Dessutom är det ju så att om sjukdomen finns endemiskt kan den alltid ge upphov till en epidemi. Pesten är för närvarande inget reellt hot. Kliniskt har man god koll, men hur ser resistensutvecklingen för antibiotika ut på sikt, och vad kan det betyda för pestsmitta? Vi borde ha lärt oss att inga smittämnen helt kan avfärdas, säger Hans Wolf-Watz.
Historiskt har också de stora epidemierna gynnats av olika förutsättningar. Pesten, som sprids både via råttornas loppor och genom droppsmitta mellan människor, fick följaktligen stort genomslag under medeltiden då människor bodde tätt och nära förekomsten av råttor.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är pest (bakterien Yersinia pestis) endemisk i ett flertal afrikanska länder, det forna Sovjetunionen, den amerikanska kontinenten och Asien. År 2003 rapporterades 2 118 fall i nio länder med 182 dödsfall. Cirka 99 procent av alla fall och dödsfall rapporterades från Afrika. Pest förekommer dock även i länder som USA där det mellan 1988 och 2002 rapporterades 112 fall av pest. Nio av tio fall kom från delstaterna New Mexico, Colorado, Arizona och Kalifornien. Reser man som turist i endemiska områden är smittorisken osannolik, men resenärer bör undvika sjuka eller döda djur, särskilt gnagare. Liksom områden som nyligen drabbats av pestepidemier.
Militären jagar vaccin
Yersinia är ett samlingsnamn på en grupp bakterier som har fått sitt namn efter den schweizisk-franske läkaren Alexandre Yersin (1863–1943). Mest känd är Yersinia pestis, bakterien som orsakar böld- och lungpest. Bland andra Yersiniabakterier finns Yersinia enterocolitica som kan ge tarminflammation.
Pest uppvisar mycket hög dödlighet om den inte diagnostiseras och behandlas snabbt. Inkubationstiden är två till sex dagar. Efter bett av pestsmittad loppa insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk och förstoring av lymfkörtlar – bölder – nära loppbettet. Bakterien når i regel blodbanan och orsakar blodförgiftning. Fläckvisa hudblödningar med vävnadsdöd har skapat begreppet ”svarta döden”.
Genom att bakterierna ofta når lungorna och ger upphov till lunginflammation, kan patienten bli höggradigt smittsam via luftvägarna – lungpest. Smittan sprids då direkt mellan människor och har ett mycket hastigt förlopp med en dödlighet på nästan 100 procent utan behandling. Pestbakterien är dock känslig för flera olika antibiotika.
En modernare aspekt av pest är intresset för sjukdomen som bioterroristiskt vapen. Ett flertal länders försvarsmakter försöker i dag hitta vacciner som ska skydda invånarna vid ett potentiellt terroristhot. Ett ”civilt” pestvaccin finns inte längre på den öppna marknaden och vaccination krävs inte längre av något land.
Text: Marco Morner
Källa: Centers for Disease Control and Prevention (CDC), Smittskyddsinstitutet (SMI), Världshälsoorganisationen (WHO).
