Få infektioner i flygande fart
Stockholm–New York. Fem rader fram sitter en blek figur och hostar allt vad tygen håller. Nu är det är kört, tänker du – i kabinen går ju luften bara runt, runt, runt. Man är bror och du med samtliga passagerares lunginnehåll: förr eller senare blir det din tur att andas in ett sjok viruspartiklar eller en dos bakteriedroppar.
Känner du igen dig – har du suttit där och planerat sjukdagarna?
Riktigt så illa är det nu inte.
– Många har trott att smitta förs vidare genom återluft i flygplanet – det är helt felaktigt, säger Torsten Lindgren, forskare i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.
Den torra luften ombord ökar dock infektionsrisken.
– Slemhinnorna torkar och blir sämre på att ta död på virus och bakterier.
Bild: Arja Kajermo
Inga garantier
Därför har interkontinentala flygplan så kallade HEPA-filter (High Efficiency Particulate Air) som tar bort 99,99 procent av alla mikroorganismer större än 0,3 mikrometer från den återcirkulerade luften. Det borde inkludera alla bakterier och de flesta virus. Sedan finns inga garantier – virus kan i teorin ta sig igenom HEPA-filter och på kortare resor används dessutom mindre effektiva filter.
Fastän det är mycket sällsynt har det också hänt att farliga sjukdomar fått spridning i flygplan – bland annat tuberkulos och influensa. 1979 tvingades ett passagerarplan i Alaska att under några timmar stå utan luftväxlingssystem. En influensasmittad passagerare insjuknade 15 minuter efter ombordstigning och efter 72 timmar hade 54 passagerare (72 procent av planets passagerare) insjuknat.
Hög luftväxling
Fastän det är mycket sällsynt har det också hänt att farliga sjukdomar fått spridning i flygplan – bland annat tuberkulos. Återluften är dock enligt Torsten Lindgren helt säker.
– I ett flygplan är det mycket hög luftväxling, man byter luft väldigt ofta, nästan som i en operationssal, säger Lennart Johansson, flygöverläkare vid Luftfartsstyrelsen.
Luftflödet ombord är så ordnat att luften inte sprids över stora ytor – friskluft tillförs från taket och begagnad luft sugs ut vid golvet. När sedan luften återanvänds så filtreras den.
– På ett flygplan brukar man räkna med att en smittad person bara kan överföra smitta till dem som sitter inom ett par stolar vid sidan om och på raden framför och raden bakom, säger Lennart Johansson.
Ett trångt utrymme
Kabinen tillförs kontinuerligt frisk luft, men viss återcirkulation är ett måste – luft på 10 000 meters höjd saknar nästan helt fuktighet.
– Den är extremt torr – skulle kabinen bara ta in friskluft skulle man få ta med sig ett antal ton vatten på varje flygning får att anfukta luften. Annars skulle det bli outhärdligt efter bara några minuter. Redan i dag är luftfuktigheten mindre än tio procent, säger han.
Det kan vara på sin plats att påminna om att infektioner med fördel sprider sig redan innan man stigit på planet – på flygplatsterminalerna till exempel. På ett flygplan, där både personal och passagerare kan bära på smitta, är risken kort och gott densamma som i alla trånga utrymmen.
Bättre än tåg eller buss
– Med dagens flygplan är det ur smittosynpunkt bättre att flyga än att ta tåget eller bussen, säger Lennart Johansson.
Det ökade flygandet kan öka riskerna att komma i kontakt med patogener. Men blir du sjuk ombord så har du smittan med dig hemifrån. Smittas du verkligen av damen med fönsterplats så bryter det ut lagom till att du gjort dig hemmastadd på semestern.
Källa: Cabin Air Quality in Commercial Aircraft – Exposure, Symptoms and Signs (Uppsala universitet 2003) av Torsten Lindgren
