Kriminalvården har full koll på smittorna
Bland klienterna är stora delar av riskgrupperna vaccinerade. Personalen är utbildad och alert. Visst finns det knutar att lösa, men smittbekämpningen på anstalter och häkten flyter på bra.
Vaccinationsinsatserna mot hepatit B blir allt bättre, menar Maria Hägerstrand, vårdutvecklare på Kriminalvården.
– I vår verksamhet utgör blodsmittor inga egentliga problem. Vi hanterar blodsmitta och potentiella smittbärare på samma sätt som man gör inom den ordinarie sjukvården, säger Maria Hägerstrand, vårdutvecklare på Kriminalvården (KV).
Hon påpekar att samtlig kriminalvårdspersonal som arbetar klientnära utbildats i hantering av blodsmitta.
– Vi har heller inga belägg för att blodsmitta skulle spridas i högre utsträckning inom kriminalvården än i det övriga samhället.
Man beräknar att omkring 80 procent av Sveriges i dag 25 000–30 000 intravenösa missbrukare passerar kriminalvården under en treårsperiod. En tredjedel, drygt 7 000, under ett år.
Framgångsrik i smittbekämpning
Maria Hägerstrand menar att KV:s strategi, att utbilda personal och erbjuda alla klienter provtagning och vaccination, är anledningen till att man varit så framgångsrika i smittbekämpningen.
– Vi ska följaktligen fortsätta att göra som vi gör i dag.
Maria Hägerstrand hänvisar till statistik som visar att den grupp klienter som får samtliga vaccindoser mot hepatit B ökar hela tiden. 2009 vaccinerades 2 179 klienter mot hepatit B varav 140 fick en boosterdos. Att endast en tredjedel av de intagna låter testa sig, liksom att bara hälften av de som vaccineras mot hepatit B fullföljer sitt vaccinationsschema är dock svårt att förklara. En anledning är säkert att många häktade som får sin första injektion snart efter ankomst sedan släpps i avvaktan på eventuell rättegång. Då blir det svårare att följa upp.
– Man kan ju också självklart tacka nej, det finns säkert olika skäl. Det är ingen lätt grupp att arbeta med. Men vi vaccinerar ganska många, och väldigt många av riskgruppen är faktiskt fullvaccinerade.
Väldigt få hivpositiva
Det smittskyddsprojekt som pågår inom KV är Svenska häktesprogrammet (SHP, före detta Socialmedicinska häktesprojektet). Programmet erbjuder dels provtagning för hiv och hepatiter, dels samtal om drog- och sexrelaterat riskbeteende åt cirka 6 000 intagna varje år. Av dessa låter ungefär 800 testa sig och tar upp erbjudandet om samtal. Mellan 2002 och 2008 deltog 2 000 klienter i programmet och 46 hivinfektioner upptäcktes.
– I dag finns bara en handfull kända hivpositiva personer i anstaltsmiljö – bland cirka 5 000 klienter är det ganska få. På häktena kan det se lite annorlunda ut eftersom klientomsättningen är större – årligen häktas till exempel fler än 5 000 intravenösa missbrukare.
Information när det gäller smittrisker sker huvudsakligen på häktena, när man kommer till anstalt ska man följaktligen ha det mesta klart för sig. Maria Hägerstrand säger också att informationsarbetet inte minst kan innehålla pedagogiska utmaningar eftersom det i mångt och mycket handlar om sex.
Häktesprogrammet utvärderades 2008 av Socialstyrelsen, och även om det fanns statistiska tveksamheter var alla i grunden nöjda med programmet.
Stängd dörr
Också när det gäller tuberkulos finns tydliga handlingsplaner. Alla klienter ska fylla i en hälsodeklaration där man ska uppge dels om man hostar, dels om man har sitt ursprung i Afrika, Ryssland och före detta Sovjetunionen, Asien eller Syd- och Centralamerika. Om svaret är ja på båda frågorna placeras klienten omedelbart i eget rum med stängd dörr och sjukvårdspersonal ska tillkallas. Andningsskydd ska bäras av personalen.
– Vi har haft några fall av tbc och det känns som att man är ganska alert på den risken ute i verksamheten. Men vår personal är ju som alla andra, de blir också oroliga. Maria Hägerstrand understryker att KV inte ser tuberkulos som ett problem i dagsläget.
Text: Marco Morner
Uppdaterad 2010-05-26 14:00
