Bröstmjölksskydd rör upp känslor
Att bröstmjölk ger ett visst infektionsskydd hos spädbarn är relativt accepterat. Men i vilken utsträckning och hur länge är mer omdiskuterat. Nyligen kom en svensk studie som visar att amning upp till fyra månader minskar riskerna för att få astma ända tills barnet fyllt åtta år. Andra menar att detta är nonsens.
På Livsmedelverkets hemsida rekommenderas nyblivna mödrar att om möjligt amma sina barn helt upp till sex månader. ”Barnet får ett visst skydd mot infektioner som ger luftrörsbesvär och diarré om det enbart ammas de första månaderna. Amning kan också minska risken för komjölks-allergi.” Och på Karolinska Universitetssjukhusets hemsida får man veta att: ”Forskning visar bland annat att bröstmjölken minskar risken för vanliga infektioner som öroninflammationer, luftvägsinfektioner, diarréer, urinvägsinfektioner. Skyddet kvarstår flera år efter avslutad amning och det gäller även vid delamning.”
Men stämmer det och vad finns det för vetenskapligt underlag som stöder rekommendationerna?
Det finns flera studier som visar att bröstmjölk kan ge visst skydd mot infektioner. Att bröstmjölk innehåller antikroppar har man vetat sedan förra sekelskiftet.
– De antikroppar som barnet får i sig via bröstmjölken hjälper barnet innan dess eget immunsystem kommit i gång ordentligt. Men det innebär ju inte att barn som ammas aldrig blir sjuka eller aldrig får öroninflammationer. Däremot mildras ofta symtomen och de kanske inte får riktigt lika många öroninflammationer och andra infektioner, säger Inger Kull, forskare på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Amning minskar astmarisk
Att bröstmjölk skyddar mot vissa infektioner är klarlagt, men amningens betydelse för risken att utveckla astma och allergi är omdiskuterad och svårvärderad. Det finns så många andra samverkande riskfaktorer som man måste ta hänsyn till – som ärftlighet, rökning, moderns ålder, barnets kön, prematuritet, låg födelsevikt, antal luftvägsinfektioner, ålder för introduktion av annan föda och exponering för allergen.
Inger Kull har sedan 1994 varit delaktig i BAMSE-projektet (Barn Allergi Miljö Stockholm Epidemiologi) som kartlägger allergi- och astmautvecklingen bland barn i Stockholmsregionen. Studien omfattar 4 000 barn som var spädbarn då projektet inleddes 1994. Barnen har sedan regelbundet följts upp.
Ett av delprojekten studerar sambanden mellan amning och astma. Syftet är att försöka ta reda på om, i vilken utsträckning och under hur lång tid amning kan minska riskerna för att barnet ska utveckla astma. I april i år presenterades resultat som visar att risken för att utveckla astma minskar med cirka 20–25 procent hos de barn som har helammats de fyra första månaderna. Och den minskade risken verkar enligt studien hålla i sig ända tills barnet fyller åtta år.
– Vi har tagit hänsyn till andra bakgrundsfaktorer som kan spela in och som vi vet påverkar – som till exempel ärftlighet, rökning och mammans ålder. Men när vi i studien har justerat för dessa faktorer så ser vi att barn som har helammats de fyra första månaderna, eller mer, utvecklar astma i mindre utsträckning än barn som inte har ammats lika länge, säger Inger Kull.
Ärftlighet mildras
I en tidigare studie inom BAMSE-projektet intresserade sig forskarna för sambandet mellan amning och eksem. Även där fann man att risken för att utveckla eksem var mindre hos de barn som hade helammats de fyra första månaderna än hos barn som inte hade ammats lika länge.
Det skydd som amningen tycks ge är starkast under de första åren och avtar sedan successivt. Och även att fortsätta delamma efter de fyra första månaderna, det vill säga att barnet får annan näring än enbart bröstmjölk, tycks ge en viss effekt.
Inger Kull är noga med att betona att det handlar om att risken minskar, amningen ger inte ett 100-procentigt skydd.
– Vi kan inte säga att amning skyddar mot astma men däremot att det minskar risken för det. En av de starkaste riskfaktorerna för att utveckla astma är ärftlighet. Men även om man har stor ärftlighet i familjen så kan amning leda till att astma slår igenom senare än om man inte hade fått bröstmjölk – eller att astman blir mildare, säger hon.
Ifrågasatta resultat
Det finns också studier som visar att betydelsen av amning är marginell för att minska riskerna för allergi och astma. I till exempel en studie av nyzeeländska barn som publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet år 2003 kunde man inte se några samband mellan amning och minskad risk för allergi. Hälften av barnen i den nyzeeländska studien hade ammats en månad eller mer och hälften hade blivit uppfödda på flaska.
Det finns också flera kritiker som menar att amningen inte minskar risken för allergier. En av dem är Bengt Björkstén, professor emeritus i barnmedicin och allergiprevention. Han menar att sambandet mellan amning och allergi är marginellt – om det ens finns något. Och han ifrågasätter BAMSE-projektets resultat både på vetenskapliga grunder och ur ett etiskt perspektiv.
– Det finns dessutom studier som visar att amning i fyra månader tvärtom kan leda till ökad risk för allergi och astma. Som forskare väljer man gärna att ta fram de citeringar som stöder ens egna studier. Man vill så väldigt gärna att amning ska skydda, ingen forskning är helt objektiv utan påverkas av hur man gör undersökningen och hur man tolkar den, säger han.
Västvärlden klarar sig utan
Bengt Björkstén har bland annat deltagit i en världsomfattande studie – ISAAC (The International Study of Asthma and Allergies in Childhood) – där man bland annat har studerat kopplingen mellan amning och skydd mot allergi. I en av studierna ingick 35 000 barn och den studien kan inte visa på någon effekt av att amning minskar risken för astma eller andra allergiska symtom. Men, framhåller han, amning är bra och ger ändå ett visst skydd mot infektioner.
– Under pågående amning har barnet visst skydd mot framför allt diarréer, luftvägsinfektioner och öroninflammationer. I västvärlden är dock betydelsen av det skyddet marginell. I utvecklingsländer kan det skyddet däremot handla om liv eller död. Där har man inte tillgång till rent vatten för att blanda ut mjölkersättningen och det finns även andra typer av infektioner som är betydligt allvarligare än dem vi ser i västvärlden, säger han.
Bengt Björkstén tycker att WHO:s rekommendation om att helamma barnen upp till sex månader är bra och han brukar själv förespråka amning och dess betydelse ur ett hälsoperspektiv för barn och mödrar i fattiga länder.
– Som barnläkare är min uppgift att ge allt stöd i världen till den mamma som vill amma, men också att ge allt mitt stöd till den mamma som inte kan eller vill amma sitt barn. Och den information vi ger ska vara saklig. I Filippinerna eller i Bangladesh är det sakligaste rådet att mammorna bör amma sina barn, men i Sverige är de medicinska fördelarna med att amma sitt barn mycket små, och det ska vi upplysa om, säger han.
Inger Kull är medveten om kritiken och betonar därför att resultaten som BAMSE-projektet presenterat måste sättas in i ett svenskt eller västeuropeiskt perspektiv. Det gäller dessutom att hålla isär generella rekommendationer om amning och råd som ges utifrån ett specifikt sjukdomsperspektiv.
– Det är vanskligt att jämföra studier från olika länder och studier som inte är gjorda på samma sätt. Levnadsförhållandena skiljer sig åt och det finns en mängd riskfaktorer att ta hänsyn till i varje studie. Man ska komma ihåg att svenska mammor generellt sett ammar sina barn längre än mammor i övriga västvärlden. Och när man jämför med utvecklingsländerna så handlar det ofta om helt andra bakterier och andra levnadsförhållanden än de svenska, och där är det ännu viktigare att barnen ammas än i Sverige, säger hon.
Moralisering
Bengt Björkstén menar att de rekommendationer som ges till svenska mödrar lätt får en moralistisk underton som skuldbelägger i stället för att stötta nyblivna mödrar. Därför borde såväl Livsmedelsverket som Socialstyrelsen och vårdcentralerna ändra sina rekommendationer ut-ifrån vetenskapligt korrekta fakta och utifrån moderns önskan om att få råd och stöd.
– De svenska rekommendationerna om att amma helt i sex månader bygger på WHO:s rekommendation som i ett globalt perspektiv är viktig och riktig. Men för svenska förhållanden är det infektionsskydd som barnet får genom amningen marginellt, och det bör vi upplysa om. Mödrar har rätt att välja hur de vill göra och det är oetiskt att i Sverige ifrågasätta deras fria vilja och fråga efter skälen om de vill avstå från att amma, säger han.
Livsmedelsverket håller för närvarande på att omarbeta de generella kostråden för småbarn vad gäller längden på amning och dess koppling till infektionsskydd, och Barnläkarföreningens barnallergisektion håller på att revidera informationen kring allergi och amning. Något som Inger Kull anser är bra.
Det går inte att säga att det immunskydd som barnet får genom bröstmjölken blir ännu bättre om man helammar under en längre tid än fyra månader, även om det kan vara så. Det verkar som om gränsen går någonstans mellan fyra och sex månader, det är den tid det tar för barnet att utveckla sitt immunförsvar. Frågan om amning är så oerhört laddad, därför är det så viktigt att ge korrekt information och att ge rätt stöd till de mammor som antingen vill eller inte vill eller inte kan amma. Det är så lätt som mamma att skuldbelägga sig och där är hälso- och sjukvården inte alltid så bra på att ge rätt stöd och information, säger Inger Kull.
Text: Mette Hultgren
Uppdaterad 2010-06-22 14:38
FAKTA: Amning i Sverige
Under många år, från mitten av 1970-talet till mitten av 1990-talet, ökade amningen i Sverige. Men sedan slutet av 1990-talet har antalet barn som helammas under minst fyra månader minskat enligt Socialstyrelsen. 1996 var andelen barn som vid fyra månaders ålder fick enbart bröstmjölk 68,6 procent. 2007 hade den andelen sjunkit till 56,2 procent.
