Nr 3 2010

  • Senaste Smittskydd

    Proteiningenjörer meckar hivvaccin, bröstmjölksbråk, kriminalvård och pang på pandemin. Allt detta och mer i det nya numret av Smittskydd.

  • Med både hängslen och livrem

    Det finns ett ställe i Rosenbad som alltid är vaket. Regeringskansliets kansli för krishantering ska se till att ansvarig minister hålls uppdaterad. Men om vad? Ja, det är faktiskt en uppgift för Christina Salomonson.

  • Blodsmittor vanliga inom kriminalvården

    Sju av tio häktade eller fängelsedömda har missbrukat droger eller alkohol. Många av dem är aktiva injektionsmissbrukare. Var femte omhändertagen inom kriminalvården har haft hepatit B och var fjärde bär på hepatit C-smitta – många utan att veta om det.

  • Mekanik på nanonivå

    För att proteiningenjörerna ska kunna bygga klart sitt hivvaccin måste de – mycket handgripligt – röja plats åt inkommande B-celler. En avancerad forskning där minsta avvikelse leder till en krasch. Man kan se lösningen, den hägrar, men man kan inte ta på den. Inte än.

  • Osentimentalt om sorg

    Lillemor sade inget till man och barn om sin hiv-smitta. Straffet blev hårt, i både domstol och medier. Men ingenting är bara svart och vitt. En ny film lyfter fram människan bakom det obegripliga. För att inte tala om virusnivåer.

  • Bröstmjölksskydd rör upp känslor

    Att bröstmjölk ger ett visst infektionsskydd hos spädbarn är relativt accepterat. Men i vilken utsträckning och hur länge är mer omdiskuterat. Nyligen kom en svensk studie som visar att amning upp till fyra månader minskar riskerna för att få astma ända tills barnet fyllt åtta år. Andra menar att detta är nonsens.

  • Det blir helt klart en uppföljare

    Pang på. Staffan Hildebrand satt plötsligt i en unik sits och kunde följa en pandemi från ax till limpa.

  • Myndighetssamarbete ska minska mörkertal

    Genom svensk kriminalvård passerar de allra flesta intravenösa missbrukare, den största riskgruppen när det gäller blodsmittor. Det är därför helt logiskt att Smittskyddsinstitutet nu samarbetar med Kriminalvården och Rättsmedicinalverket för att öka prevention och vaccination.

  • Hepatiter rör sig över gränserna

    Nio av tio får inga symtom förrän sjukdomen är allvarlig. Men över hälften av hepatit C-fallen utvecklar kronisk leverinflammation som följd. Något vaccin finns inte för hepatit C.

  • Risken finns alltid

    Hiv kan vara kliniskt intressant för en rättspsykiatrisk utredning. Annars är blodsmitta främst en säkerhetsfråga för personalen. Rutinerna finns, men risksituationerna kan vara svårhanterliga.

  • Kriminalvården har full koll på smittorna

    Bland klienterna är stora delar av riskgrupperna vaccinerade. Personalen är utbildad och alert. Visst finns det knutar att lösa, men smittbekämpningen på anstalter och häkten flyter på bra.

  • Ryska fängelser tvingar fram tbc-strategi

    Ny rysk öppenhet visar hur omfattande tbc-smitta är på landets fängelser. Men det ser minst lika illa ut i många andra länder. En sak är säker – ska man skydda samhället från tbc måste man storsatsa i fängelsemiljöer.

  • Svensk tuberkulosrisk påverkas av omvärlden

    Svenska kriminalvårdsanstalter har under senare år haft enstaka episoder av tbc-smitta men ännu inga utbrott. Med tanke på ökad risk för importerad smitta finns ett klart behov av att kartlägga hur vanligt latent tbc är inom kriminalvården.

  • Snabb upptäckt med SMI-metoder

    Så fort misstanke om tbc finns har Smittskyddsinstitutet (SMI) bra diagnostiska metoder för att snabbt och känsligt påvisa -sjukdomen.