Vårdrelaterade smittor står oss dyrt
Stora summor kan sparas genom ändrade hygienrutiner – i hela samhället. Smittskydd kommer under våren att visa problemets omfattning genom nedslag i förskola, äldrevård och kriminalvård. Först ut är förskolan.
Smittskyddsinstitutet fortsätter under våren 2010 på temat vårdrelaterade smittor. Fokus kommer att ligga på hur dessa sprids i samhället.
I svenska förskolor finns 400 000 barn och 87 000 anställda. Hälften av alla ettåringar och 97 procent av alla femåringar går i förskolan enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det är självklart att i en sådan miljö finns det infektioner. Barn under tre år har fler infektioner än äldre barn. Det är normalt att ha 5–10 infektioner per år om man vistas i förskolan. Hemmabarn har färre infektioner.
Intresset för hygien i förskolan har ökat de senaste åren. Socialstyrelsen (SoS) har under 2009 drivit ett nationellt tillsynsprojekt med syfte att ge en samlad bild av infektionsläget och att kommunerna ska företa egenkontroll. Ungefär 125 kommuner har anmält intresse.
I Göteborg har Smittskyddet haft ett projekt, HYFS (HYgiensjuksköterska i FörSkola), inom vilket hygiensköterskan har gjort hygienronder på ett stort antal förskolor och undervisat personalen. En minskning av barnens översjuklighet kan få ner kostnaderna i Göteborg med 40 miljoner kronor enligt en kostnadsanalys som presenteras i samarbete med Göteborgs universitet. Redan en studie publicerad 2008 visade att man med handdesinfektion kan minska frånvaron vid infektion med 12 procent.
Antibiotika hjälper inte
Infektionssjukdomarna dominerar i förskolan och de flesta är godartade. De vanligaste är förkylningar, öroninflammationer samt i mindre grad magsjuka. Omkring 90 procent av infektionerna orsakas av virus som inte går att bota med antibiotika. Särskilt magsjukor upplevs ofta av personalen som besvärliga eftersom de är svåra att stoppa.
I detta nummer av Smittskydd tar vi upp luftvägsinfektioner, magsjuka och huvudlöss som sprids på förskolor. I kommande två nummer kommer fokus att ligga på äldreomsorg och kriminalvård.
Äldreomsorgen delas upp i särskilda boenden, korttidsboenden och de som bor kvar i hemmet, över hälften av de senare har hjälp av hemtjänst. Bland de som var äldre än 65 år i december 2008 bodde 95 600 i särskilda boenden, 156 200 bodde kvar i hemmet och 14 700 vårdades på korttidsboende. 80 procent av de som inte bodde kvar i sitt hem var äldre än 80 år.
Många äldre har ofta kontakt med slutenvården under längre eller kortare tid. Under sex månader får närmare 185 000 personer över 65 år vkommunal hälso- och sjukvård. Hälften av dessa är 80–89 år och de flesta kvinnor enligt Socialstyrelsen (SoS).
Fungerande hygienrutiner
All vård medför en risk att bli smittad av olika vårdrelaterade smittor som senare kan spridas inom de olika vårdformerna. För att hindra sådan spridning krävs att hygienrutinerna fungerar tillfredsställande.
Det finns ett nätverk av hygiensjuksköterskor som enbart arbetar i kommunal vård. I de flesta fall tillhör de ett team inom landstingen och arbetar i de olika kommunerna med hygieninsatser som hygienrond och utbildning. Ungefär 80 procent av kommunerna har på så sätt tillgång till någon form av hygienexpert. Ett stort antal hygienronder har genomförts i många kommuner med förbättringsförslag. Utbildning för personalen i flera steg förekommer på många håll. Arbete pågår även på SoS för att utvidga föreskriften om basal hygien även till omsorgen av äldre. De har även genomfört olika projekt inom äldreomsorgens hygienarbete.
För att förbättra hygienrutinerna krävs kontinuerligt ökad kunskap om vilka smittämnen som sprids och de olika smittvägarna. SMI:s temaarbete under 2010 kommer att diskutera olika smittor som sprids inom äldrevården, bland annat luftvägsinfektioner, skabb och magsjuka.
Ett flertal fall av lunghinneinflammationer orsakade av legionella finns rapporterade från äldrevården. SMI kommer nu att börja sammanställa samtliga fallbeskrivningar med smittspårning, identifiering av smittkällan och vidtagna åtgärder.
Allt fler drabbas av skabb och det finns ett behov av en enklare diagnostik, något vi kommer att försöka åstadkomma under våren.
Även magsjuka är vanligt förekommande inom äldrevården – svåra diarréer, ofta under antibiotikabehandling kan bero på bakterien Clostridium difficile, ett svår-överskådligt problem där SMI vill få en bättre överblick.
Utbrott av magsjuka beror ofta på norovirusinfektioner, så kallad vinterkräksjuka. SMI bedriver sedan flera år ett typningsarbete för att kartlägga vilka virusstammar som cirkulerar inom äldreomsorgen. Målet är att studera om nya stammar får ändrade spridningsmönster. Inom äldreomsorgen förekommer också rotavirus, och SMI har visat att det delvis är andra typer av som drabbar äldre patienter än små barn som normalt är målgruppen för rotavirus.
Stora mörkertal
Många smittor som sprids inom sjukvården kan även spridas inom kriminalvården. Intagna på anstalt har oftast en komplex problembild. Drygt 70 procent missbrukar droger och/eller alkohol, 15 procent har hepatit B-markörer, 35 procent har hepatit C, 5 procent är hivpositiva och ett okänt antal är bärare av latent tuberkulos.
Inom hela Kriminalvården (anstalter, häkten och i frivård) har cirka 10 000 klienter mer eller mindre uttalade problem med narkotika. Under 2008 testades drygt 3 000 av dessa för hepatit B, C och hiv. Markörer för hepatit B påvisades hos 561 (19 procent), cirka 5 procent av dessa hade en aktiv hepatit B-infektion. 766 (25 procent) visades vara hepatit C-positiva varav cirka 200 inte tidigare hade identifierats och troligtvis inte själva kände till att de var smittade. Det finns därför ett stort mörkertal beträffande såväl hepatit B som hepatit C och hivsmittade inom kriminalvården.
Intravenöst missbruk är den vanligast förekommande smittvägen för hepatit C. Inom Kriminalvården pågår ett omfattande arbete med olika missbruksprogram. På häkten erbjuds intagna med missbruksproblem dessutom undersökning och vaccination för hepatit B, undersökning för hepatit C och hivsmitta. De erbjuds också olika behandlingsprogram samt information om hiv och andra blodsmittor.
Beträffande tuberkulos har sen upptäckt av smittsam sjukdom lett till spridning av smittan till medklienter och personal. Ett problem är att en stor del av de smittade inte känner till sin smitta, det finns därför en uttalad risk för såväl blod- som luftburen smitta mellan klienter och om än i mindre grad mellan klienter och vårdpersonal.
SMI kommer under 2010 att informera vårdansvariga inom Kriminalvården i hur man kan undersöka eventuell smittspridning inom anstalter eller häkten – till exempel kan molekylärepidemiologisk kartläggning visa om smittade personer har samma virus- eller bakteriestam, något som tyder på en gemensam smittkälla.
Smittskyddsinstitutet fortsätter under våren 2010 på temat vårdrelaterade smittor. Fokus kommer att ligga på hur dessa sprids i samhället och hur vi kan bidra för att förbättra informationen om smittspridning och smittspårning.
Text: Helene Norder och Kerstin Mannerquist
Uppdaterad 2010-02-17 13:57
