Vårdrelaterade infektioner drabbar tusentals varje år
Vårdrelaterade och opportunistiska smittor utgör stora hot mot patientsäkerheten. De sprider antibiotikaresistenta bakterier och skapar akuta infektioner som år efter år tar upp ett mycket stort antal vårdplatser.
Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner, bland annat till följd av vårdrelaterade och opportunistiska smittor.
För den enskilda patienten kan en vårdrelaterad smitta innebära insjuknande i mycket svårbehandlade infektioner som medför långa sjukdomsperioder och ibland till och med leder till kroniska sjukdomstillstånd. För sjukvården blir konsekvensen höga kostnader till följd av ökade behandlingskostnader och förlängda vårdtider.
DN uppmärksammade i januari 2009 utbrott av resistenta bakterier
En stor andel av de vårdrelaterade smittorna och de vårdrelaterade infektionerna kan undvikas genom en god hygienisk standard. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppskattar att över tio procent av de som vårdades på sjukhus i Sverige under 2008 har en vårdrelaterad infektion. SKL vill nu satsa på att minska antalet fall med hälften. En grov beräkning visar att om detta mål nås friställs vårdplatser motsvarande en hel vårdavdelning på varje medelstort svenskt sjukhus.
Smittskyddsinstitutet (SMI) vill sätta fokus på vårdrelaterade och opportunistiska smittor och kommer under 2009 att ha ett temaår kring dessa områden. Syftet är att belysa dessa viktiga orsaker till att patienter kan bli sjuka och ge det ökad prioritet.
I tidningen Smittskydd kommer vi under året att visa hur vi konkret arbetar med att förebygga och i detalj karakterisera vårdrelaterade och opportunistiska smittämnen. Genom så kallad epidemiologisk typning kan specifika fingeravtryck från virus, svampar, parasiter och bakterier skapas. Denna typ av karakterisering gör det möjligt att förstå vilka patienter som smittats av exakt samma stammar och därmed kan man se vilka smittvägar som olika mikroorganismer har tagit. Detta är avgörande för vilka motåtgärder som vidtas, dels i samband med utbrott, dels i det fortlöpande arbetet.
Antibiotikaresistenta bakterier som VRE, MRSA och ESBL-bildande bakterier, men även bakterier som streptokocker som ger barnsängsfeber och Clostridium difficile som kan ge en svår diarré, är exempel på bakterier som sprids inom vården genom direkt eller indirekt kontakt mellan patienter, föremål och personal. Norovirus, som ger upphov till vinterkräksjukan, är ett annat sådant exempel. Via vatten och luft kan smitta som legionella, tuberkulos, mässling och influensa spridas och till följd av stickskador kan bland annat hepatit B och C spridas. Exempel på opportunistiska smittor, det vill säga infektioner som främst förutsätter ett nedsatt immunförsvar, kan vara toxoplasmos, cytomegalovirus och olika former av herpesvirus.
Smitta inom vården måste minimeras för varje patients säkerhet. När det gäller smitta av antibiotikaresistenta bakterier får denna spridning så allvarliga konsekvenser att vi i dag befarar en framtid där vi inte kan behandla allvarliga infektioner med antibiotika. Ökad kunskap inom området ger myndigheter, vården och enskilda patienter större möjligheter att gemensamt arbeta mot dessa smittor.
Text: Karin Tegmark Wisell, Magnus Thore, Kerstin Mannerquist, Johan Struwe
Fakta & fördjupning
Kontaktsmitta: Smitta som överförs från en person till en annan, ibland genom direkt kontakt (direkt kontaktsmitta) eller från en person till en annan via föremål (indirekt kontaktsmitta). Även hosta, nysningar och kräkningar som resulterar i stora droppar som sedan kommer i kontakt med personer (droppsmitta) är en form av kontaktsmitta.
Vatten- och luftburna smittor: Smitta som överförs från en person till en annan via luft. Detta gäller smittämnen som bildar aerosoler (mycket små droppar i luft) genom upphostning eller som finns i intorkade salivdroppar. Det gäller även torra smittämnen som kan finnas och spridas via hudflagor och dammpartiklar, en spridningsväg som inom vården sällan innebär någon stor smittspridningsrisk.
Blodburna smittor: Smitta som överförs från en person till en annan via blod till blod eller slemhinna. Detta kan ske genom kontaminerade blodprodukter och genom stick/skärskador, injektioner och kontaminerade handskar.
Opportunistiska smittor: Smittor som i vanliga fall inte orsakar infektion men som till följd av ett försvagat immunsystem kan ge svåra infektioner.
Vårdrelaterad smitta: Spridning av mikroorganismer inom vården. I de flesta fall leder smittan till att man blir bärare av smittämnet men i vissa fall får man även en infektion av det.
Vårdrelaterad infektion: Infektion som uppstår i samband med vård, undersökning eller behandling. Orsakas till viss del av vårdrelaterad smitta men även av patientens egna mikroorganismer som i samband med exempelvis operationer kan orsaka infektioner. (Förenklat utifrån Socialstyrelsens definition från 1979)
