Nr 3 2007

  • Allt under ett tak och bättre kontroll

    I Nederländerna har smittskyddsarbetet gått igenom stora organisationsförändringar. Den politiska kontrollen har ökat och expertis och kontroll samlas numera under en myndighet. Det har gett smittskyddsfrågor en större spridning och effektivare arbetssätt.

  • Anpassningsbar kikhostebakterie med stort genomslag

    Abdolreza Advani vid Smittskyddsinstitutets (SMI) sektion för vaccinforskning försvarade den 16 februari 2007 doktorsavhandlingen ”Epidemiological characterisation of Bordetella pertussis in Sweden, 1970–2004.”

  • Banbrytande projekt kan ge universella antiviraler

    Ett unikt samarbete över yrkesgränserna kan ge en ny lösning på framtida epidemier. EU-projektet Vizier ska identifiera RNA-virus proteinkedja för att söka nya antiviraler mot sjukdomar som plötsligt kan ge upphov till kommande pandemier, som till exempel SARS.

  • Hur skyddar man sig mot bältros?

    Varför kan barnbarn få vattkoppor efter kontakt med mormor som har bältros – men inte tvärtom?

  • Inför årets badsäsong

    Den officiella badsäsongen 2007 startar den 15 juni på Naturvårdsverkets och Smittskyddsinstitutets (SMI) webbplats Badplatsen. Där finns information om vattentemperatur, vattenkvalitet och uppgift om algblomning på badplatser runtom i landet.

  • Mikrobiologiska pionjärer med nya redskap

    Människor drabbas olika av virus och bakterier beroende på genetiska förutsättningar. En ganska självklar insikt som nu fått starkt vetenskapligt stöd. Forskningsutvecklingen på genetik och sjukdom går överlag på -högvarv. Inte minst kan det få stor betydelse för framtida läkemedels-användning.

  • Nu sätts biosäkerhet på pränt

    Den som vill vara med om att påverka hur framtida biosäkerhet ska se ut, bör nog hoppa på tåget så snart som möjligt. Särskilt om man inte delar synen på biosäkerhet som ett arbete förbehållet säkerhetslaboratorier. Lite i skymundan pågår nämligen ett stort förändringsarbete, som kommer att få följder för folkhälsa, ekonomi och politik.

  • Nya hot – hur experter kommunicerar påverkar vårt agerande i kris

    Svenskar har en stark tro på myndigheters och experters förmåga att hantera allvarliga hot från nya och smittsamma sjukdomar. Men ska myter, irrationellt beteende och fördomar kring nya hot förebyggas bör experterna vara överens och kunna kommunicera informationen. Det finns flera exempel på att just den förmågan har brustit.

  • Olycksbådande tbc-utveckling

    Resistent tbc blir multiresistent som blir extremt resistent. Tbc har definitivt vridit sig ur människans grepp. Dessutom gör kopplingen till hiv att länder som Ryssland står inför mycket stora problem.
    Och ju mer resistent tbc, desto dyrare åtgärder.

  • Porträttet Agnes Wold – hemmasnickrade teorier om allergier ska bort

    Trots att allergier ökar lavinartat vet man förvånansvärt lite om mekanismerna bakom. Vilket dessvärre ger fritt spelrum åt allehanda ovetenskapliga spekulationer. Det är något som märkbart retar Agnes Wold, specialistläkare och docent vid Sahlgrenska akademin. Hennes forskning sätter fokus på tarm-floran och hon är väl medveten om riskerna med till synes enkla samband.

  • Projekt HYFS - hygiensjuksköterska i förskolan

    Just nu pågår ett hygienprojekt i Göteborgs förskolor. En hygiensjuksköterska är anställd för att hjälpa förskolorna med hygienfrågor och frågor om smittsamma sjukdomar. Syftet med projektet är att minska den översjuklighet som förskolebarn har jämfört med barn som inte vistas i förskola. Projektet drivs i samarbete mellan Smittskyddsenheten, Barnhälsovården, Strama Göteborg och Göteborgs stad och finansieras av Västra Götalands-regionen.

  • Svårt bli av med tbc-stämpeln

    Fortfarande ett år efter det sista konstaterade fallet av tbc-smitta vid förskolan Regnbågen hände det att föräldrar avstod från att placera sina barn där. Stämpeln ”smittad” hängde länge kvar och nya tbc-fall på andra håll väcker åter liv i frågor och oro även på Regnbågen.

  • Värdiga hygienpristagare

    För första gången delades ett hygienpris ut i Sverige i samband med Svensk förening för vårdhygiens studiedagar i april 2007. Det hela hade förberetts av Hygiensällskapet, ett löst sammansatt nätverk av olika intressenter i hygien.