Nr 2 2007

  • Anmälningsplikt för antibiotikaresistenta bakterier som bildar ESBL – Oro för verkningslös antibiotika

    Tarmbakterier tillhörande släktet Enterobacteriaceae kan i vissa fall ha en särskilt allvarlig mekanism för antibiotikaresistens, ESBL (extended spectrum beta-lactamase).

  • Fler barn kan räddas till livet – Onödig försiktighet med antibiotika

    Varje år dör 4–5 barn av grupp B-streptokocksinfektion (GBS). De flesta av dessa barn kan räddas genom enkla riskbedömningar följda av kortare antibiotikabehandling vid förlossningen. Men bara en tredjedel av de mödrar som identifierats med riskfaktorer får antibiotika. Den här frågan behöver lyftas upp, menar Stellan Håkansson, docent i pediatrik och överläkare vid barn- och ungdomskliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.

  • Färsk utbildning förbereder framtidens vård

    Från och med höstterminen 2007 kan man gå en diplomutbildning i vårdhygien och smittskydd, vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) i Göteborg. Och intresset är stort.

  • Förbättrade hivtester – men fortfarande tolv veckor för att utesluta smitta

    Numera används i Sverige ofta så kallade kombinationstester för hivtestning. Dessa kan upptäcka både hivantikroppar och hivantigen (delar av hiv).

  • Föreningen för medicinsk mikrobiologi 100 år – Ständigt växande ansvar

    Mikrobiologins historia har under det gångna seklet haft en framskjuten plats i bygget av det goda samhället. I Sverige syns tidigt en symbios mellan forskning och beslutsfattare, mellan forskning och offentlig vård. Det ledde till framgångar som knappast kan överskattas.

  • Föräldrars frågetecken rätas ut

    När barn har reaktioner i samband med vaccination är det viktigt att snabbt kunna ge svar som stillar oron. Innan man vaccinerar igen måste man få klarhet. Det kräver grundliga utredningar. Och i mötet med oroliga föräldrar är tillit en förutsättning: de måste tro på vad läkaren säger.

  • Klamydia fortsätter öka – Den svenska modellen vacklar

    Det svenska screeningsystemet är inte det bästa. Trots en halv miljon prover om året missas en stor grupp smittade. Dessutom gjorde förra årets nya klamydiavariant att tusentals klamydiafall undgick upptäckt. Och ungdomars riskbeteende har ökat, kondomanvändningen är dålig. Listan kan göras längre. Insatserna mot klamydia måste omvärderas.

  • Porträttet Lars Moberg – Hiv summeras i moll

    Han stod i frontlinjen när hiv kom till Sverige för 25 år sedan. Sjukdomen har sedan dess upptagit hans arbetstid. I backspegeln gick det ganska bra och epidemin fick inget starkt fäste i landet. Men Lars Moberg är mycket kritisk till det han menar är en onödig politisering av hiv. Något riskgrupper inte har råd med.

  • TBE – riskområden och skyddsåtgärder

    TBE-smittan är förhållandevis ovanlig även i riskområdena. Den drabbar främst fastboende och sommarboende. Förskolebarn som smittas får i regel lindrigare symtom än vuxna. Sjukdomen smittar inte från person till person.

  • TBE-risken ska tas på allvar

    Förra året såg en ökning av antalet smittade med fästingburen encefalit (TBE). Det gäller även regioner av landet som tidigare haft betydligt färre fall.

Tipsa en vän