Projekt följer dödligheten
Under förra året startades ett projekt vid Smittskyddsinstitutets epidemiologiska avdelning för att fortlöpande följa dödligheten i Sverige. Orsaken är att man tidigt vill kunna upptäcka förändringar som skulle kunna bero på nya, tidigare okända sjukdomar eller på kända sjukdomar som blivit mer allvarliga.
Det finns flera exempel på situationer när ett sådant övervakningssystem kunnat vara till nytta, exempelvis kan man se retrospektivt att dödligheten bland unga män i USA ökade tydligt mot slutet av 1970-talet, flera år innan aids beskrevs för första gången 1981.
Ett mer näraliggande och svenskt exempel är att det genom systemet finns möjlighet att tidigt under en influensaepidemi kunna se om den aktuella stammen verkar vara ovanligt virulent, något som man med nuvarande system har dålig uppfattning om.
1 900 dödsfall per vecka
I genomsnitt dör cirka 1 900 personer i Sverige varje vecka, något fler på vintern, något färre på sommaren. Uppgifterna om dessa kommer från folkbokföringsregistret en gång per vecka via Skatteverket. Från registret ges endast uppgift om att någon dött ett visst datum, inte dödsorsak. På grund av eftersläpning i registrering och rapportering är det inte möjligt att få fram dödsorsak, vilket gör detta register oanvändbart för snabb övervakning.
I databasen över alla dödsfall sedan 1991 finns uppgift om kön, ålder och postnummer, därför är det möjligt att med stor noggrannhet förutsäga förväntat antal dödsfall under en given vecka i ett visst län eller i en viss åldersgrupp.
Fortlöpande dödlighet
Den algoritm som används för att beräkna antal förväntade fall en viss vecka bygger på antal observerade fall motsvarande vecka – och veckorna före och efter denna – fem år bakåt i tiden.
Övervakning kommer att genomföras fortlöpande under en period framåt, och resultaten kommer att publiceras varannan vecka i EPI-aktuellt, Smittskyddsinstitutets elektroniska veckobrev. Data kommer att presenteras på tre sätt:
1 En kurva som visar totaldödligheten i Sverige vecka för vecka under året, dels jämfört med de två föregående åren, dels jämfört med den beräknade övre tröskeln.
2 En karta med alla landets kommuner, där kommuner med dödsfall över det förväntade antalet markeras med rött.
3 För de kommuner som haft fler dödsfall än förväntat visar en tabell uppdelningen på åldersgrupper.
Inget att förvåna sig över
Sverige har 280 kommuner. Rent statistiskt kommer varje vecka någon eller ett par av dessa att ha fler dödsfall än förväntat. Det är inget att förvåna eller oroa sig över. Om samma kommun däremot dyker upp flera veckor i rad börjar det finnas anledning att titta närmare på vad som hänt eller händer där. På samma sätt kan enskilda toppar över den röda tröskeln för totaldödlighet mycket väl vara ett slumpfenomen.
