Nytt toppmöte med ledande tbc-forskare
För sjätte gången arrangeras i sommar en internationell konferens om mykobakteriella infektioners patogenes i Saltsjöbaden utanför Stockholm. På plats finns världsledande tuberkulosforskare.
Initiativtagare till konferenserna är Gunilla Källenius, professor vid Smittskyddsinstitutet, SMI.
– När vi startade 1990 ville vi satsa på ett högstatusmöte med de allra bästa föreläsarna inom området, ett bra socialt program och med placering i just Saltsjöbaden. Alla nappade på idén, därför har vi fortsatt med möten sedan dess vart tredje år, berättar Gunilla Källenius.
På 1980-talet var tuberkulos en sjukdom som hade låg forskarstatus. Gunilla Källenius ville ändra på den saken.
Inte högprioriterat
– Tuberkulos var inte högprioriterat när jag började forska kring sjukdomen i mitten av 1980-talet. Det fanns inga möten med hög standard eller möten om grundläggande frågor kring patogenes. Kunskap om sjukdomens patogenes är basen för att förstå hur sjukdomen fungerar, hur interaktionen sker mellan bakterier och värd så att man får fram bättre läkemedel, profylax och vacciner. Det gäller alla infektionssjukdomar att man måste veta hur det fungerar i grunden. Det roliga är att vi sedan en tid har fått ett skifte och nu ser en ökning av intresset för forskning kring tuberkulos.
Enligt Gunilla Källenius har mötena bidragit till att tuberkulosforskningen har utvecklats.
– Ja, de har bidragit till nya samarbeten. Det är positivt att det finns ett forum där man kan föra fram sina resultat, det har inspirerat andra. Särskilt roligt är att vi i dag ser många fler unga forskare. Vi har också, förutom de självklara före-läsarna, alltid satsat dels på forskare som ligger lite utanför den traditionella tuberkulosforskningen, med nya vinklar och ny information, just för att inspirera till ny forskning, dels på något kontroversiellt ämne där vi vet att forskarna har haft olika uppfattningar.
Max 200 deltagare
Det som särskiljer konferensen i Saltsjö-baden är också storleken. Antalet deltagare är begränsat till 200 personer. Alla sitter i samma sal, hör samma föreläsningar och har däremellan tid att diskutera med varandra. Varje möte följer en given tågordning där man startar med föreläsningar på basal gennivå och arbetar sig fram till föreläsningar om nya vacciner, för att avsluta med diskussioner om framtida forskningsprioriteringar.
Ska Gunilla Källenius lyfta fram några bland årets talare blir det Stewart Cole, ansvarig för sekvenseringen av tuberkulosbakterien, som talar under rubriken ”From genome to vaccine and drug development”, Anne O’Garra som talar i ett brett perspektiv om ”Acquired immunity” och Helen McShane, som gjorde den -första kliniska studien med ett nytt tuberkulosvaccin, ska rapportera var forskarvärlden står i dag under rubriken ”MVA85A – update on clinical trials”.
Från Sverige talar Andrzej Pawlowski från SMI som bidrar med ”Carbohydrates as vaccine candidates”.
