Nytt preparat mot tbc på väg
Det är närmare 40 år sedan ett tuberkulospreparat kom ut på marknaden.
Just nu pågår forskning kring ett nytt tbc-preparat där framgångsrika resultat från bland annat SMI publicerades i tidskriften Science.
– Om det når hela vägen, då är det här riktigt stort, säger Sven Hoffner, docent vid Smittskyddsinstitutet.
Det var i december 2003 som Koen Andries från Johnson & Johnson besökte Sven Hoffner och inledde samtal om samarbete kring tuberkulosforskning. Johnson & Johnson hade blivit rekommenderat SMI:s grupp för studier av resistent tuberkulos vid den bakteriologiska avdelningen. Samarbetet inleddes och uppdraget var att testa den antibakteriella effekten av en ny läkemedelskandidats verkan mot resistenta och multiresistenta tuberkelbakterier.
– Min del i studien är att fungera som projektledare inom SMI, medan Emma Huitric har gjort det allra mesta i laboratoriet, säger Sven Hoffner.
Långsamväxande
Under nio månader har Emma Huitric arbetat heltid med projektet. Det är inte helt enkelt att arbeta med tuberkulosbakterien. Den är långsamväxande och det tar exempelvis tre veckor att odla upp bakterier för resistenstest.
– TB är svårt att jobba med. Jag har testat över femtio stammar, berättar Emma Huitric.
Emma Huitric är utbildad biomedicinare och stipendiat vid SMI och håller nu på att registrera sig som forskarstudent vid mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, MTC, vid Karolinska Institutet.
Projektarbetet med den nya substansen har fortskridit i nära samarbete med Koen Andries vid Johnson & Johnson.
– Självklart har vi haft en dialog med företaget. Vi har diskuterat preliminära resultat och modifierat försöksplaner-ingen. Vid ett projektmöte i augusti när Koen Andries kom hit satt vi gemensamt och gick igenom alla resultat. Vi såg genomgående en mycket stark effekt även mot höggradigt resistenta stammar. Det var vid det mötet som vi började diskutera att inkludera våra resultat i en redan planerad Scienceartikel där den nya substansen skulle presenteras, säger Sven Hoffner.
Ett nytt preparat mot tuberkulos har inte utvecklats på de senaste 30–40 åren. Under lång tid såg man tuberkulosen som på väg att utrotas, vilket man numera har insett inte är fallet.
I dag är problemen många i samband med tuberkulosbehandling. Läkemedlen måste tas under lång tid och flera läkemedel har tappat i effekt på grund av resistensutveckling.
Den nya substansen har flera fördelar:
Den har en mycket hög baktericid- effekt mot tuberkelbakterier. Det vill säga den dödar bakterien även vid mycket låg koncentration.
Den är en ny typ av substans, med helt ny verkningsmekanism. Det innebär att man inte ser någon korsresistens med de tuberkulosläkemedel som finns i dag.
Den har en låg toxicitet och en bra farmakokinetik, vilket är mått på hur mycket läkemedel man tål och hur det bryts ner i kroppen.
Effektiv behandling
– Redan resistenta stammar har visat sig vara lika känsliga för preparatet som helt antibiotikakänsliga kliniska isolat. Och det är en bra sak. Så förhoppningarna är att man ska få en effektiv behandling även mot den multiresistenta tuberkulosen och att man, på grund av den kraftiga och snabba avdödningseffekten, ska kunna korta behandlingen av tuberkulos. I dag behandlar man patienter i minst sex månader. Man har dessutom sett att en tillräcklig nivå av substansen ligger kvar i kroppen under en längre period så man kanske inte behöver ta preparaten så ofta, säger Sven Hoffner.
– För att motverka resistensutveckling behandlar man tuberkulos med en kombination av läkemedel. Tanken är att det nya preparatet ska ingå i en sådan kombination. Man ska aldrig behandla tuberkulos med ett enda läkemedel på grund av risken för resistensutveckling, säger Emma Huitric.
Är det bara fördelar med den nya substansen?
– Ja, vad vi har sett hittills. Min grupp har ju under många år varit med i studier av olika tilltänkta tuberkulosläkemedel, men jag har inte sett någonting som är i närheten av den här substansen. Den kombinerar mycket hög effekt med flera andra gynnsamma karakteristika, säger Sven Hoffner.
Vilken egenskap gör substansen så bra?
– Det som är intressant är att preparatet verkar rikta sig mot kontrollen av bakteriens energiförsörjning, vilket skulle innebära att exponerade bakterier dör av utmattning, säger Sven Hoffner.
Det var den 9 december i fjol som tidskriften Sciences nätupplaga och Johnson & Johnson släppte pressreleasen om artikeln som samma dag publicerades i Science Express. Den massmediala uppmärksamheten tog fart omedelbart.
– Den dag nyheten släpptes var jag i Addis Abeba. Inom loppet av några timmar blev jag kontaktad av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och TT och gav intervjuer från Addis Abeba. Dessutom erbjöds jag att sitta i tv:s morgonsoffa dagen efter, men det var ju lite svårt. Allt kom på en gång och det var lite spännande att få vara med i en sådan här process, hur det offentliggjordes och spelet kring massmedias intresse, berättar Sven Hoffner.
Mäter klinisk effekt
En fas-2-studie är nu inledd. Den ska mäta klinisk effekt på aktiv tuberkulos. Tanken är att mäta effekten både hos patienter med helt vanliga känsliga stammar och hos patienter med multiresistent tuberkulos. Tidigare studier på försökspersoner mätte framför allt säkerheten hos det nya läkemedlet.
Substansen har också visat sig ha en snäv och riktad effekt mot just mykobakterier utan att slå mot andra bakterier. SMI går nu vidare med en fortsatt karakterisering av effekten mot olika mykobakterier.
– Nu ska vi titta på effekten mot olika sorters mykobakterier av vilka flera ger opportunistiska infektioner. Kanske det aktuella preparatet också kan utvecklas till ett användbart läkemedel mot dessa, säger Emma Huitric.
Två miljarder bärare
Tuberkulos är en av världens tre stora infektionssjukdomar, vid sidan av hiv och malaria. Man räknar med att omkring två miljarder människor är bärare av tuberkelbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och sjukdomen dödar omkring två miljoner människor årligen.
– Det faktum att de flesta TB-patienter är fattiga personer i fattiga länder gör att marknaden för ett nytt läkemedel inte har bedömts så intressant rent kommersiellt. Detta har hämmat utvecklingen. Dessutom har få industrier tillgång till säkerhetslaboratorier och kliniska isolat som behövs för att göra den här typen av studier. Här fyller vi på SMI en viktig funktion, vi har kompetens att odla och resistensbestämma bakterien på ett säkert och standardiserat sätt, säger Sven Hoffner.
När kan det nya läkemedlet finnas på marknaden?
– Först måste det visas att preparatet har en god klinisk effekt och att det håller vad man hoppas i de kliniska prövningarna som just har påbörjats. Sedan är det lagstiftning kring registrering och alla formalia som tar tid. Om fyra eller fem år hoppas jag det finns på marknaden, säger Sven Hoffner.
Finns det en oro att det inte ska hålla?
– Allt har ju hittills gått bra, men visst måste man vara beredd på att problem dyker upp, säger Sven Hoffner.
– Ett viktigt steg är säkerhetsprövningar på människa som visar att medlet inte verkar ge några biverkningar. I studien fick friska unga män antingen sockerpiller eller det nya preparatet. Inget tyder på att det skulle finnas några oöns-kade effekter som är associerade med det nya preparatet, säger Emma Huitric.
– Det ser mycket lovande ut och om det når hela vägen, då är det här riktigt stort, säger Sven Hoffner.
