”Att smittskyddssjuksköterskorna inte syns och hörs utåt innebär inte att vi är passiva”
Sex frågor till smittskyddssjuksköterska Ingrid Persson, inom landstinget i Värmland, som i höstas valdes till ordförande i Smittskyddssjuksköterskornas förening.
1 Vad är din främsta uppgift som ordförande i föreningen?
– Styrelsen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen och min uppgift i det här är att driva styrelsearbetet och tillvarata hela styrelsens kompetens. Vi är en arbetande styrelse där alla styrelsemedlemmar är delaktiga och har sina egna arbetsuppgifter.
– Jag ska också verka för att vi har ett bra samarbete med smittskyddsläkarna och andra parter som Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Vårdförbundet och Smittskyddsinstitutet men även andra aktörer inom smittskyddsområdet.
2 Vilka frågor driver föreningen?
– Mycket av vårt arbete handlar om att förbereda smittskyddskonferenserna som äger rum vår och höst. Sedan handlar det om utbildningsfrågor, vilka utbildningar som är lämpliga för oss, att göra en sammanställning över dem och informera om detta. Vi arbetar också med att revidera kompetensbeskrivning för smittskyddssjuksköterskor. Just nu ser vi också över vilka regler som gäller för vaccinering och då framför allt behörighet för influensavaccinering.
3 Vilka är de viktigaste smittskyddsfrågorna i dag, anser du?
– Att minska spridning av STI-sjukdomar och framför allt klamydia i ungdomsgrupper. Vad skulle hända om hiv kommer in i dessa grupper? Det skulle vara förödande. Därefter är det att minska spridningen av multiresistenta bakterier. De innebär stora kostnader för sjukvården och är svåra att behandla. Hos oss är det också aktuellt att arbeta för fler hälso-kontroller av asylsökande med flera, framför allt då barn. Jag tror att man måste ha speciella personer som arbetar med de här frågorna. Men det måste även jobbas på bred front så att fler yrkesgrupper engageras.
– Om en barnmorska kommer i kontakt med en flykting borde barnmorskan höra om en hälsokontroll är gjord. Det är viktigt eftersom det kan vara den första sjukvårdskontakten som personen har. Vi måste också ta fram lokala epidemiplaner och vara bättre förberedda inför en pandemi. I dag är sjukvården så nedbantad att man kanske måste hitta andra vägar som exempelvis hemsjukvård när en pandemi inträffar.
4 Vad är en smittsjuksköterskas främsta uppgift?
– Att medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar genom epidemiologiskt arbete, undervisning och rådgivning.
5 Varför håller er förening så låg profil om man jämför med exempelvis smittskyddsläkarnas egen förening?
– Smittskyddsläkarna representerar myndigheten smittskydd och blir därför den person som Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och andra instanser vänder sig till. Att smittskyddssjuksköterskorna inte syns och hörs utåt innebär inte att vi är passiva. Vi arbetar intensivt internt för att få vara med och påverka. Så länge vi tillvaratar medlemmarnas intressen och arbetar efter stadgans intention har vi själva inte någon ambition att hålla en högre profil.
6 Är det så att det bakom varje smittskyddsläkare, i de allra flesta fall en man, står en hårt arbetande smittskyddssjuksköterska, i de allra flesta fall en kvinna, och gör grovjobbet?
– Somliga skulle nog uttrycka det så. Jag ser det dock på ett annat sätt. På de flesta smittskyddsenheter finns ett team av läkare, sjuksköterskor och sekreterare. Vi har olika profession och kunskap men alla behövs och alla gör ett viktigt jobb. Att arbeta för den teamkänslan tycker jag är en viktig uppgift.
