Tjeckiens arbete mot antibiotikaresistens kartläggs av WHO och STRAMA
Den tjeckiska regeringen begärde i slutet av förra året stöd av WHO:s regionala Europakontor i Köpenhamn för att kartlägga sitt arbete med att motverka antibiotikaresistens. Man framförde särskilt önskemål att STRAMA skulle medverka i denna utvärdering.
Peet Tüll, tidigare medicinalråd vid Socialstyrelsen och numera verksam vid WHO-kontoret i Köpenhamn, utsågs att tillsammans med STRAMA:s ordförande besöka Tjeckien under den andra veckan i januari.
Några år efter andra världskrigets slut byggdes med FN:s hjälp ett antal penicillinfabriker upp i det dåvarande Tjeckoslovakien, men användningen blev betydligt mer kontrollerad i den tjeckiska delen av landet. Redan innan Tjeckoslovakien delades fanns två separata hälsoministerier och på den tjeckiska sidan övertygades myndigheterna i början av 1950-talet av en framsynt infektionsläkare att inrätta så kallade antibiotikacenter knutna till de mikrobiologiska laboratorierna. Deras uppgift var att bevaka antibiotikaanvändningen och förhindra att vissa medel överanvändes. En liknande organisation byggdes aldrig upp i den slovakiska delen där antibiotikaanvändningen är mycket högre, vilket också lett till större problem med antibiotikaresistens.
Privatägda apotek
Efter kommunismens fall 1989 skedde ett genomgripande reformarbete i Tjeckoslovakien. Några år senare delades landet. I Tjeckien bedrivs nu sjukvården av ett antal försäkringsbolag, som dock inte tillåts gå med vinst.
Apoteken är helt privatägda och ökar i antal, men försäljning av antibiotika utan recept förekommer inte. Läkemedelsindu-strins marknadsföring av antibiotika är påtaglig och information om behandling av infektioner till primärvårdsläkare kommer framför allt från företagen.
Antibiotikacentren finns fortfarande kvar men har tappat sin legala status och arbetar nu framför allt inom sjukhusen. Centren har dock ingen kontakt med förskrivande läkare inom öppen vård, där mer än 80 procent av all antibiotika förskrivs.
Sammantaget har dessa faktorer medfört att antibiotikaanvändningen i Tjeckien dramatiskt ökat. Sedan 1989 har antibiotikakostnaden i landet femdubblats och uppgår nu till nära tre miljarder tjeckiska kronor (motsvarande 890 miljoner svenska kronor).
Det är framför allt bredspektrum-antibiotika som ökar – användningen av vanligt penicillin har gått ner till hälften. Man ser nu också konsekvenserna av detta förändrade antibiotikamönster genom ökande antibiotikaresistens, till exempel MRSA (7 procent av alla invasiva stafylokockisolat, se figur) och E coli (15 procent resistenta mot kinoloner). Situationen är fortfarande bättre än i Slovakien, men den försämras stadigt.
I Tjeckien diskuterades situationen med bland annat infektionsläkare, mikrobiologer, distriktsläkare och barnläkare men även med cheferna för den tjeckiska motsvarigheten till vårt läkemedelsverk och smittskyddsinstitut samt ansvariga personer inom hälsoministeriet. Kunskapen om antibiotikaresistens är generellt hög.
Den nuvarande organisationen inom sjukvården förhindrar dock ett optimalt preventivt arbete. Bland annat saknas bra tillgång på data om förbrukning av antibiotika i öppen och sluten vård. Dessa finns i databaser på försäkringsbolag respektive sjukhusapotek men görs inte offentligt tillgängliga. Smittskyddsorganisationen är också svag, och kraftfulla åtgärder mot den pågående spridningen av MRSA i landet saknas.
Många initiativ
Slutsatserna av besöket är att det i Tjeckien finns en hög kunskap om antibiotika och resistens och att många initiativ tas för att förbättra den nuvarande situationen. Bland annat har en nationell samordningsgrupp bildats, men politiska beslut saknas ännu för att ge denna grupp ekonomi och mandat för att genomföra nödvändiga förändringar.
Man måste också skapa en lokal organisation för att nå ut till förskrivande läkare och för att agera mot utbrott av antibiotikaresistenta bakterier i sjukvården. WHO hoppas att fler länder i Östeuropa är intresserade av att få ett stöd i uppbyggnaden av sina strategier mot antibiotikaresistens. Sannolikt är situationen i många länder i det forna Sovjetunionen betydligt sämre än den i Tjeckien.
