Svenskt malariavaccin på gång
En fas 1-studie för ett svenskt malariavaccin ligger
i startgroparna. Det som fattas just nu är finansieringen.
– Men jag är positiv. På något sätt får vi fram pengar under våren, säger professor Mats Wahlgren vid SMI.
Efter 20 års intensivt arbete har Smittskyddsinstitutets malariagrupp, under ledning av Mats Wahlgren, börjat se resultat. Det är nu dags för en fas 1-studie för ett vaccin mot svår malaria. Man ligger också i slutfasen för att utveckla ett läkemedel som förhindrar att malariaparasiten får fäste inne i kroppen.
Gruppen, på ungefär tolv heltidsarbetande personer, har hela tiden arbetat med så kallad svår malaria och kan i dag identi-fiera skillnaden mellan svår malaria och lättare malaria. Den virulenta, svåra malarian drabbar patienten mycket hårdare och kan leda till hjärnskador, att personen faller i koma och slutligen till döden.
Molekylärt klister
När personer drabbas av den svåra malarian klistrar de röda blodkropparna ihop sig, som i sin tur gör att det bildas klumpar som fastnar och täpper till blodkärlen. Detta medför att syret och andra viktiga näringsämnen inte kan tas upp av kroppen.
– Det är ett slags klister, ett molekylärt klister, som binder till en rad receptorer i kroppen och pluggar igen blodkärlen och tar död på folk, säger Mats Wahlgren.
Genom att nu förstå parasiten har malariagruppen kunnat utveckla de första stegen i ett prototypvaccin. Det är konstaterat att vaccinet fungerar hos gnagare. Det är utvecklat tillsammans med Peter Liljeström på vaccinavdelningen vid SMI. Nästa steg är en fas 1-studie av vaccinet.
– I fas 1-studien vill vi se om det tillskapar immunsvar hos människor som inte är exponerade för malaria. Man börjar med att testa det i Sverige på friska, vuxna individer där man kan se om det ger det immunsvar man kan förvänta sig. Vi vill veta om vaccinet fungerar över huvud taget. Därefter fortsätter vi med en fas 1-studie i Afrika. Men vi måste hitta pengar för att producera vaccinet. Det är ungefär där vi ligger nu, säger Mats Wahlgren.
Ett till två år
När det gäller den andra huvudfåran handlar det om ett läkemedel mot svår malaria. Mats Wahlgren hoppas att det ska testas på patienter i Afrika om ett till två år.
Substansen gör blodkropparna mindre klistriga så att de inte får något fäste. Enligt Mats Wahlgren arbetar man med att ta fram produkten, bland annat genom ett nystartat företag.
Vid sidan om dessa två huvudspår har malariagruppen även arbetat med att utveckla diagnostiken av malaria.
– Visst känns det roligt att vi har nått så här långt efter tjugo års arbete.
Förutom interna anslag finansieras gruppens arbete genom medel från Sida, EU, WHO och Vetenskapsrådet.
För vaccinprojektets räkning ligger just nu två ansökningar hos EU.
– Besked kommer under våren och jag ser positivt på det här.
Projekt i Uganda
SMI-gruppen är även verksam i Uganda med ett malariaprojekt, med patientprover hos både barn och gravida kvinnor med svår malaria.
– Malaria är barnens och de gravida kvinnornas sjukdom i Afrika. Det är den sjukdom som tar flest liv där, omkring två miljoner människor varav flest barn. Tidigare var malaria även världens största sjukdom. Men hiv har gått om eftersom den sjukdomen ökar i icke malariaområden som Ryssland och Kina. Hiv och tbc drabbar framför allt vuxna, medan malaria drabbar barn.
Trots det går endast en tiondel av alla medel i forskarvärlden till malaria jämfört med hiv och tuberkulos. Det beror, enligt Mats Wahlgren, främst på att det är de fattigas sjukdom.
Drabbar fattiga länder
– Det är inte en sjukdom som drabbar de rika i de fattiga länderna utan de fattiga i de fattiga länderna. Och ju mer utblottad man är desto oftar har man sjukdomen. Den svåra formen av malaria har funnits i minst tiotusen år, kanske i hundratusen. Det är inte lätt för afrikanen att uppfatta den som en sjukdom. Malaria är ett sätt att leva.
– Pratar man om det här med folk i Afrika, är de införstådda med att man måste lyfta upp malaria tydligare som en sjukdom eftersom den förstör hela samhället. Malaria ökar också. Den låg på den högsta siffran någonsin år 2000.
Enligt Mats Wahlgren räcker det alltså inte med att ta fram ett vaccin som är tekniskt perfekt. Man måste också förändra attityden till sjukdomen. Därför tycker han att man också måste stärka forskningen i de länder där malaria finns, vilket också SMI gör genom sin verksamhet tillsammans med forskargrupper i Afrika.
– Den lokala forskningen har ökat men den måste stärkas ytterligare. Det är av central betydelse för att behålla inhemska intellektuella och akademiker och därmed tillskapa ett vitalt samhälle där folk vill stanna kvar och verka. Då måste det finnas utbildning, forskning och utveckling på plats.
Handlar om pengar
Det är helt klart att malaria är en sjukdom som går att få bukt med.
– Det handlar krasst om pengar. Det här är en sjukdom där det finns läkemedel, som dock inte är perfekta. Det finns möjligheter att göra någonting, man kan om man vill redan i dag göra stora insatser för sjukdomen. Problemet är dock att det finns resistens mot drogerna och nya läkemedel utvecklas långsamt. Myggorna har blivit resistenta mot tidigare verksamma preparat. Men om det finns en politisk vilja går det att komma åt sjukdomen.
Mats Wahlgren pekar på Bill och Melinda Gates-stiftelsen vars mål är att skapa en förändring i tredje världen när det gäller sjukdomar.
– Bill Gates var i Afrika förra året. Det här innebär ett politiskt tryck. Han är så inflytelserik och så intresserad, han gör något av sina egna pengar. Gates satsningar har fått effekt på hela malariafältet, det rör sig. Det här ger också hopp. Någon ser och vågar gå en annan väg, säger Mats Wahlgren.
Det låter som om du är lite hoppfull?
– Absolut, goda exempel på det är ett möte om malaria som vi ordnar i Kamerun i november. Det anordnas i Afrika för att afrikaner ska ha större möjlighet att komma. Syftet är att stimulera afrikansk malariaforskning. Förra gången mötet ordnades 2002 kom 800 personer, nu räknar vi med det dubbla. Men som sagt, det behövs pengar.
Globaliserade sjukdomar
Mats Wahlgren tycker också att västvärlden börjar inse att globaliseringen även innebär en globalisering när det gäller våra infektionssjukdomar.
– Allting är så nära och sker bara runt hörnet. Att resa till Thailand och Sydost-asien är som att resa till Mallorca när vi var små. Och nästa steg är Afrika. Redan i dag reser många många fler till Västafrika och antalet importerade malariafall är 100–200 per år.
Sjukdomarna kommer närmare oss på det här sättet. Samtidigt har vi en global uppvärmning som gör att gränserna för var malaria kan spridas kommer att öka. Den kommer att gå upp i bergen och öka både norrut och söderut, säger Mats Wahlgren.
