Referenslaboratorier: Behov av referensfunktioner för svensk klinisk bakteriologi
Vilka laboratorier kan få status som referenslaboratorium? Det ska en nyligen bildad arbetsgrupp ta reda på. Gruppens uppgift är också att underlätta samarbetet mellan Sveriges mikrobiologiska laboratorier.
Bakteriologiska avdelningen vid Smittskyddsinstitutet bjöd i oktober 2004 in representanter för landets mikrobiologiska laboratorier till en diskussionsdag kring temat Samverkan Bakteriologen SMI och landets mikrobiologiska laboratorier – nu och i framtiden. Drygt 30 personer samlades varav omkring 25 representerade kliniskt mikrobiologiska laboratorier runt om i landet.
Bakteriologens nuvarande verksamhet och samarbetspartners presenterades, varefter en allmän diskussion inleddes med att Ragnar Norrby beskrev SMI:s situa-tion, där problem ibland uppstår vid framför allt fåtalsdiagnostik. SMI:s koppling till rutindiagnostisk verksamhet har minskat under de senaste tio åren och i praktiken saknar avdelningen för bakteriologi i dag primärdiagnostik, det vill säga kliniska prover, vilket medför brist på träning i rutindiagnostik – ”Vi kan tala om vad det inte är, men inte vad det är”.
Samordnande funktion
Några synpunkter framfördes, flera ansåg att sådan rutindiagnostisk koppling kanske kan lösas genom att SMI via avtal får en naturlig anknytning till kliniska laboratorier som kan utföra analyserna och svara ut till klinikerna. Dessa laboratorier kan sedan sammanställa och sända in analysresultaten till SMI, som då får en mer samordnande funktion. Här framfördes också vikten av att Föreningen för medicinsk mikrobiologi, FMM, involveras i arbetet med en sådan struktur.
Olika delar i en referensfunktion diskuterades, alltså vilka funktioner kommande referenslaboratorier måste kunna uppfylla. Behovet av en ”kravspecifikation” för en sådan togs upp. Förslag på ”kravspecifikation” presenterades från Örebro och Uppsala, åsikterna gick delvis isär om vilka delar som ska ingå för att funktionen som referenslaboratorium ska anses vara uppfylld. Det är viktigt att ha kollegornas förtroende om man får status som referenslaboratorium – vilket bör kunna garanteras om FMM har sanktionerat beslutet.
Mötet kom fram till att en arbetsgrupp tillsätts efter förslag från avdelningen för bakteriologi på SMI och FMM:s styrelse. Denna grupp är nu tillsatt och ska inventera behov och förekomst av referensfunktioner för klinisk bakteriologi i Sverige.
Arbetsgruppen leds av Magnus Thore i Västerås och består av följande personer: Peter Larsson, Åsa Melhus, Eva Törnqvist, Hans Fredlund och Lars Engstrand samt referensgruppen för bakteriologi, Birgitta Henriques-Normark, Johan Rydberg, Sture Löfgren, Olle Aspevall, Christina Welinder-Olsson och Torbjörn Kjerstadius. Anna Schwan kan adjungeras till gruppen vid behov.
Gruppens uppdrag
Förslag på uppdrag till gruppen har sammanställts av Magnus Thore och omfattar följande punkter:
1 Att definiera uppdrag (åtagande) för en referensfunktion.
2 Att föreslå kravspecifikation för en referensfunktion (betänk långsiktighet/återväxt, finansiering).
3 Att inventera behovet av referensfunktioner.
4 Att identifiera vilka av dessa som finns i Sverige och vilka som kan hämtas utomlands.
5 Att undersöka i vilken utsträckning dessa kan anses uppfylla kravspecifikationen.
6 Att identifiera vilka funktioner som måste skapas (i första hand för de bakterier som omfattas av smittskydds-lagen).
7 Arbetsgruppen ska också föreslå handlingsplan för det fortsatta arbetet.
En första rapport ska vara klar till vår-mötet i Lund sista veckan i april 2005.
Arbetet med de gula böckerna diskuterades också. Alla var överens om att det bör fortsätta. Ragnar Norrby har klart deklarerat att SMI inte kommer att bekosta tryckning eller lagerhålla dessa böcker framöver. Däremot kan SMI bistå med medel för resor och sammankomster i planeringsskedet och vid sammanställning av böckerna.
Smittskyddslagens mikroorganismer
Ett förslag som bifölls av mötet var att påbörja arbetet med en ny bok där smittskyddslagens mikroorganismer ska behandlas. Referensgruppen för bakteriologi kommer att ha huvudansvaret för att arbetet drivs, referensgruppen för virologi har att utse virolog/er att ingå i redaktionsgruppen.
Dagen avslutades med att Ingvar Eliasson presenterade FMM:s webbplats mikrobiologi.net. Där finns information om hur man använder webbplatsen och aktiverar sig i medlemsförteckningen.
