Sjukdomsinformation om spolmaskinfektion

Ascaris (spolmask), ägg Foto: Marianne Lebbad, Smittskyddsinstitutet Spolmasken är en av människans vanligaste parasiter och förekommer företrädesvis i områden med sämre hygien. Smittspridningen främjas genom gödsling med latrin. Människans spolmask infekterar inga andra djur, och spolmaskar från andra djurarter kan inte heller utvecklas fullt ut hos människa. De flesta spolmaskinfektioner vi nuförtiden ser i Sverige är importfall.

Orsakande organism, smittvägar och smittspridning

Människans spolmask, Ascaris lumbricoides, kan ha storleken av en daggmask. Färgen kan skifta från ljusbrun till vit. Honan, som kan leva i något år i människans tarm, producerar dagligen ett enormt stort antal ägg som kommer ut med avföringen. Äggen mognar efter ett par veckor ute i det fria och kan sedan leva och vara infektiösa under lång tid. Man smittas genom förtäring av t.ex. förorenade grönsaker. Äggen kläcks i tarmen, och de nykläckta larverna penetrerar tarmslemhinnan och förs sedan med blodet till lungorna, där de tar sig igenom lungväggen. Via luftstrupen, struphuvudet och sedan matstrupen kommer de så småningom åter tillbaka till tarmen, där de nu kan utvecklas till fullvuxna maskar. Äggen utsöndras med avföringen. Spolmask smittar inte direkt från person till person.

Någon egentlig inkubationstid kan inte anges. Hela livscykeln för masken tar fyra till åtta veckor.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Lindrig infektion med spolmask ger i regel inga symtom. En massiv förekomst kan vara en belastning ur näringsmässig synvinkel men kan också ge upphov till ett mekaniskt tarmhinder (tarmvred, ileus). När larverna passerar lungorna kan patienten få astmaliknande besvär. Infektion med spolmask kan effektivt behandlas med läkemedel. Diagnosen ställs genom fynd av fullvuxna maskar eller ascarisägg (mikroskopi) i avföringen.

Allmänt förebyggande åtgärder

God toalett- och latrinhygien verkar förebyggande. Något vaccin finns ej.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Några särskilda smittskyddsåtgärder erfordras inte, och sjukdomen är inte anmälningspliktig. Det största problemet vid spolmaskinfektion brukar vara rädslan för smitta (trots att sjukdomen inte smittar från person till person), och informationsinsatser kan ibland behövas.

Kommentarer

Hundens och kattens spolmask (Toxocara canis respektive Toxocara catis) kan inte utvecklas fullt ut till vuxna maskar hos människa. Människan kan dock få i sig toxocaraägg och larverna kan nå blodcirkulationen och ge upphov till inflammation. Detta tillstånd, toxocariasis, kan karakteriseras av buksmärtor, feber och luftvägsbesvär samt ögoninfektioner. Dessa tillstånd är självläkande men ändå bör inte hund och katt tillåtas förorena i barnens sandlådor.