Sjukdomsinformation om rosfeber

Andra benämningar; ros, erysipelas

Rosfeber är en vanlig, tidigare fruktad men nuförtiden i regel godartad hudsjukdom. Tillståndet ska behandlas med antibiotika, då komplikationer annars kan tillstöta.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Rosfeber är en bakteriesjukdom som vanligen orsakas av s.k. betahemolyserande streptokocker. Även stafylokocker kan ge upphov till sjukdomen. Det är sålunda ingen egentlig "egen" sjukdom, utan mer ett sjukdomstillstånd som kan ha flera orsaker. Bakterierna utgör ofta en del av patientens normalflora och har vid sjukdomen kunnat penetrera huden. I regel finns en hudskada bakom, exempelvis ett skärsår, skavsår, kroniskt bensår etc., men det är inte alltid som man kan finna ingångsporten. Vätskesvullen vävnad (ödem) gör ofta ovanliggande hud extra känslig för sjukdomen.

Bakterien utsöndrar ibland ett gift (exotoxin) som kan vara av betydelse för vissa av sjukdomens symtom. Teoretiskt sett kan sjukdomen smitta från person till person via direkt eller indirekt kontakt. Vanligtvis är det dock patientens "egna" streptokocker som genom någon defekt i huden tar sig ner "på djupet" och orsakar infektion.

Någon egentlig inkubationstid kan man inte tala om eftersom det oftast är patientens "egna" bakterier som utlöser sjukdomstillståndet. Från en yttre skada till dess eventuella symtom uppträder brukar det oftast ta något eller några dygn.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Rosfeber kan debutera med feber, illamående och kräkningar och, efter några timmar, en tilltagande rodnad någonstans i huden, ofta i anslutning till ett synligt sår. Huden kan bli intensivt röd, och rodnaden kan sprida sig tämligen snabbt. Utan behandling kan tillståndet övergå i blodförgiftning (sepsis).

Om infektionen orsakas av en toxinbildande streptokock kan patienten bli mycket allmänpåverkad, så påverkad att han/hon kollapsar. Tidigare hände det ibland att patienten i efterförloppet drabbades av en reumatisk njurinflammation. Ofta är tillståndet mindre dramatiskt, patienten behöver inte bli allmänpåverkad och feber kan t.o.m. saknas. I dessa fall orsakas sjukdomen ofta av stafylokocker.

Rosfeber behandlas med antibiotika. Diagnosen ställs vanligen lätt utifrån den kliniska bilden men kan annars ställas genom bakterieodling.

Allmänt förebyggande åtgärder

Vissa personer, framför allt de som har kroniska bensår eller kroniskt ödem, kan drabbas om och om igen. I dessa fall kan det vara lämpligt att antibiotika finns tillgängligt i hemmet att tas vid första tecken till recidiv. Vid omläggning av patienter med sårig hud bör noggrann handhygien iakttas.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och några särskilda smittskyddsåtgärder är ej motiverade.