Ordlista
Här förklarar vi många av de fackuttryck som finns i texterna på webbplatsen.
| Ord | Förklaring |
|---|---|
|
Agens |
Den mikroorganism som orsakar sjukdomen, "smittämnet". |
|
Allmänfarlig sjukdom |
Med allmänfarlig sjukdom avses smittsam sjukdom som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning. Samtliga är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga. |
|
Anmälningspliktig sjukdom |
Smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar indelas i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga. Anmälan sker från laboratorier och behandlande läkare till landstingets smittskyddsläkare och till Smittskyddsinstitutet. |
|
Antikroppar |
Proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen. |
|
Antivirala medel |
Mediciner som vid en virusinfektion bromsar virusets replikation. De botar inte virussjukdomar, utan bromsar dess utveckling. |
|
Bakterie |
Encellig, kärnlös mikroorganism. |
|
Bunyavirus |
En stor virusfamilj som kan infektera djur och människa. De flesta medlemmar i den här familjen kan smittas genom fästingar och myggor. |
|
Cellulära |
Höra till en cell. |
|
Cerkarie |
Larvstadium hos sugmask (trematod). |
|
ELISA |
Enzyme-Linked ImmunoSorbet Assay, serologisk test. |
|
Epidemi |
En epidemi eller farsot är ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som sprider sig mellan människor (motsvarande för djur heter epizooti). |
|
Epidemiologi |
Läran om ohälsans utbredning och orsaker i en bestämd befolkning och användandet av denna kunskap för att minska sjukdomsförekomsten. |
|
Epidemisk |
Har att göra med vad som kan orsaka epidemier. |
|
Exposition/Exponering |
Att utsättas för, komma i kontakt med (i dessa fall olika smittämnen). |
|
Feces |
Avföring, bajs. |
|
Flavivirus |
En virusfamilj bestående av RNA-virus (se nedan). |
|
Genotyp |
En typ som identifierats genom att ha likheter i sin arvsmassa med flera men inte alla av samma art. |
|
Gensegment |
Del av en gen. |
|
Genteknik |
Tekniska tillämpningar av kunnande i genetik. Genteknik är ett antal olika tekniker som används för att undersöka och överföra generna. Det är ett kraftfullt verktyg för grundforskning om celler och deras komponenter. |
|
Habitat |
En miljö som är lämplig för en viss art att leva i. |
|
Helblod |
Blod som inte befriats från någon beståndsdel. |
|
Hemorragisk |
Orsakad av blödning. Blödarfeber, viral hemorragisk feber (VHF) är allvarliga sjukdomar som finns i tropiska och subtropiska områden. Vissa av dessa sjukdomar finns även i Europa. |
|
Incidensen |
Antalet nya fall av en sjukdom i en viss population under en viss tidsperiod. |
|
Infektionssjukdom |
En infektionssjukdom är en sjukdom orsakad av ett smittämne. |
|
Inkubationstid |
Den tid som förlöper från infektionsstillfället till insjuknandet. |
|
Interferon |
En grupp ämnen som produceras i kroppen bland annat i samband med vissa infektioner |
|
Isolat |
Inom mikrobiologi och biokemi en koloni av identiska mikroorganismer, härrörande från en enskild mikroorganism som isolerats ur en blandad population. |
|
Kontaminerat |
Ett annat ord för förorenat. |
|
Korsreaktioner |
Immunförsvaret identifierar strukturer från närbesläktade agens. |
|
mRNA-processen |
Messenger-RNA, de ribonukleinsyror som överför det genetsiska budskapet från DNA i kromosomerna till ribosomerna i kroppens celler. |
|
Mutera |
Förändring i det genetiska materialet. |
|
Pandemi |
Epidemi, vanligen en infektionssjukdom, som sprids över världsdelar. |
|
Parasit |
Organism som utnyttjar resurser på en annan organisms direkta bekostnad, dock normalt utan att den senare dödas. En organism som lever av och på eller i en annan organism, en värd, genom att ta sin näring från denna. |
|
Patogen |
Sjukdomsframkallande. |
|
PCR |
Polymerase Chain Reaction, en metod som gör det möjligt att inom några timmar göra ett stort antal kopior av ett önskat DNA- eller RNA-segment. |
|
Protozo |
Urdjur, en encellig organism med en eller flera kärnor. |
|
Realtids-PCR |
Bygger på traditionell PCR men med fördelen att reaktionsförloppet kan följas kontinuerligt. |
|
Replikation |
Duplicering av en DNA-molekyl till två kopior. |
|
Reservoar |
Där smittämnet alltid finns. Kan finnas i miljön (till exempel sötvatten) eller i en population av djur (till exempel gnagare). Orsakar ingen sjukdom hos bäraren. |
|
Riskklasser |
Olika smittämnen är indelade i olika riskklasser mellan 1-4. Vid SMI finns nordens enda laboratorium för den högsta riskklassen. Mer information |
|
RNA |
Ribonukleinsyra (RNA) är en makromolekyl som finns i alla levande organismer. En del virus har sitt genom uppbyggt av RNA. Hos levande celler finns det genetiska materialet i form av den besläktade, mer stabila molekylen DNA medan RNA återfinns i mer kortlivade molekyler. |
|
Samhällsfarlig sjukdom |
Med samhällsfarliga sjukdomar avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. Samtliga är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga. |
|
Sero- och molekylärepidemiologiska läget |
Kunskapen kring förekomsten av ett visst smittämnes förekomst i en viss befolkning eller förekomsten av markörer för genomgången infektion eller vaccinationsskydd. |
|
Serologi |
Term skapad när man i bakteriologins barndom på 1870-talet observerade att serum, den klara vätska som avskiljs när blod levrar sig, kunde användas för diagnostiska ändamål. Metoderna bygger på antigen-antikroppsreaktioner. |
|
Serum |
En gulaktig transparent vätska som blir resultatet efter att man låtit blod koagulera och sedan avlägsnat blodceller. |
|
Subtyp |
En typ som har större likheter i sin arvsmassa med vissa men inte alla inom samma genotyp. |
|
Toxin |
Ett toxin är ett giftigt ämne som är bildat av levande celler, främst bakterier. |
|
Typning |
Klassificering av exempelvis olika smittämnen, mikroorganismer. |
|
Urdjur |
Ett samlingsnamn för diverse olika encelliga eukaryota organismer, som uppvisar egenskaper som normalt förknippas med djur – exempelvis rörlighet och avsaknad av fotosyntes. |
|
Vaccinationsgenombrott |
Att ett vaccin inte haft avsedd verkan, det vill säga att man blir sjuk trots vaccination. |
|
Vektor |
Inom medicin en bärare, vanligen en insekt eller annat leddjur, som överför ett smittämne till människa, djur eller växt. Man skiljer mellan mekanisk och biologisk vektor. Mekanisk vektor är till exempel en fluga som blir förorenad av ett smittämne och överför detta till livsmedel. Biologisk vektor är ett djur i vilket smittämnet genomgår en utveckling som är nödvändig för den vidare spridningen. Malariamyggan är till exempal biologisk vektor för Plasmodium, som orsakar malaria. |
|
Verotoxin |
Gift som produceras av bakterien Escherichia coli. |
|
Viremi |
Virus finns cirkulerande i blodet hos en infekterad individ. |
|
Virulens |
Graden av förmåga hos en mikroorganism att framkalla sjukdom. |
|
Virus |
Mycket små mikroorganismer som kräver levande celler för att föröka sig. |
|
Virusgenom |
Arvsmassan hos virus. |
|
Ytvatten |
Sjöar, vattendrag och hav. Motsatsen till ytvatten är grundvatten. |
|
Zoonos |
Infektionssjukdomar som kan smitta mellan djur och människa. |
Uppdaterad 2010-08-12 15:08