Sjukdomsinformation om hepatit A

Annan benämning: epidemisk gulsot

Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien. Årligen rapporteras 100-150 fall, under senare år har upptill 50% varit inhemskt smittade.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Hepatit A orsakas av ett virus som tillhör familjen picornaviridae, vilket betyder litet RNA-virus. Den kan orsaka inflammation i levern, varvid patienten kan bli gul i huden (gulsot). Hepatit A-virus överlever länge i vatten och kan anrikas i t.ex. ostron och musslor.

Hepatit A-virus utsöndras med avföringen och kan därigenom spridas via mat eller vatten som förorenats med avloppsvatten. Smittan kan spridas direkt från person till person vid mycket nära kontakt inom t.ex. samma hushåll, på daghem, men smittan kan också spridas sexuellt.

Barn under förskoleåldern blir sällan sjuka trots att de smittats. De kan ändå utsöndra virus och utgöra en betydande smittrisk för sin omgivning. Man är smittsam under senare delen av inkubationstiden (7–10 dygn före sjukdomsdebuten) samt c:a en vecka efter det att symtomen uppträtt, totalt 3–4 veckor. Sjukdomen blir aldrig kronisk.

Inkubationstiden är 2–6 veckor, i medeltal 4 veckor.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Hepatit A-virus orsakar en inflammation i levern. Sjukdomen karakteriseras av feber, illamående, eventuellt kräkningar och så småningom gulhet i huden. Mörk, portvinsfärgad urin och ljus, kittfärgad avföring kan förekomma. Det är inte alla som blir gula, men de flesta är ofta besvärade av trötthet och kan ha dålig matlust under veckor till månader.

Hepatit A läker normalt utan bestående men. Dödligheten är låg, väl under 1%. Sjukdomen ger en livslång immunitet. Någon specifik behandling finns ej. Diagnosen ställs i regel kliniskt men verifieras genom att antikroppar mot virus påvisas i patientens blod.

Allmänt förebyggande åtgärder

Betydelsen av en god dricksvattenhygien kan inte nog understrykas vid resor till områden/länder med sämre hygienisk standard. I förebyggande syfte kan man vaccinera sig eller få gammaglobulin. Vaccin rekommenderas i första hand. Efter 2 doser beräknas skyddseffekten till minst 20 år. Gammaglobulin ger en kortvarig skyddseffekt, som längst 4–5 månader.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Hepatit A klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI).

Misstänkta inhemska vatten- eller livsmedelsburna utbrott skall meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Hepatit A är en smittspårningspliktig sjukdom. När det uppträder inhemska fall gäller det att snarast finna och undanröja en eventuell smittkälla. I samtliga fall, alltså även när en person smittats utomlands, kan åtgärder behöva vidtas för att förhindra fortsatt smittspridning.

Handhygienen, inte minst vid toalettbesök samt vid all mathantering, är A och O när det gäller att komma till rätta med fortsatt smittspridning.

Kommentarer

Vid jultid 1955 insjuknade flera hundra personer i Sverige i hepatit A. Många av dessa var höga tjänstemän inom det svenska näringslivet. Den epidemiologiska utredningen visade att dessa personer förtärt ostron, vilka "sumpats" på västkusten i närheten av en kloakmynning.
1995 drabbades ett drygt hundratal intravenösa missbrukare i Malmöregionen av hepatit A. Epidemin har sedan spritt sig över Göteborg, och 1997 var Stockholm epidemicentrum med 176 fall. Nedsmittat amfetamin har misstänkts vara smittkälla i missbrukarleden, men smitta från person till person tycks också ha förekommit.
Importerade hallon och björnbär har misstänkts som smittkälla vid några utbrott.
1998 inträffade ett stort utbrott av hepatit A i Norrköping. Smittspridningen utgick från en invandrarsläkt varifrån några småbarn spred smittan vidare till tre olika dagbarnhem. Via andra barn på dagbarnhemmen spreds smittan vidare till sju föräldrar vilka insjuknade i klassisk hepatit A. Totalt blev minst 24 småbarn smittade och ungefär hälften av dessa hade lätta sjukdomssymtom. För att begränsa epidemins utbredning gavs totalt c:a 1500 doser gammaglobulin.
Under sommaren 2004 rapporterades ett stort internationellt utbrott med hepatit A med ursprung från Hurghada, Egypten. Totalt rapporterades 266 fall, varav tio personer var svenskar. En utredning angående vaccinationstäckning gjordes bland svenska Hurghada-resenärer. Av 112 intervjuade var 38 ovaccinerade. Av dessa insjuknade tio (26%). Av de vaccinerade insjuknade inte någon. Flertalet av de insjuknade var tyska turister. De tyska rekommendationerna var då, att bodde man på ett bra hotell i Egypten behövdes ingen vaccination mot hepatit A.
Ett utbrott med hepatit A i Köpenhamnsområdet har förekommit under 2004 bland män som har sex med män (MSM). Totalt rapporterades 153 fall varav 102 från Köpenhamnsområdet. Under samma tidsperiod rapporterades att 13 svenskar smittats i samma område.
I slutet på 2007 började ett hepatit A utbrott i Lettland som under 2008 omfattat ca 2 500 personer. Förekomsten var högst hos män 18-29 år stor andel var arbetslösa eller i fängelse. Ca 1/3 del bedöms vara intravenösa missbrukare. Ett antal fall rör besökare till samma restaurant i Riga. Ett liknande utbrott i Prag, Tjeckien omfattar under 2008 ca 1 400 personer. Här började spridningen bland intravenösa missbrukare med spridning till hemlösa och därefter till allmän befolkning. Sekundärfall från dessa två epidemier finns beskrivna i Estland, Litauen, Tyskland och Danmark. I Slovakien har ett utbrott samtidigt i första hand drabbat romska barn med ca 250 fall under 2008.