Sjukdomsinformation om hästencefaliter

Andra benämningar: Eastern, Western och Venezuelan equine encephalomyelitis (EEE, WEE och VEE)

Eastern, Western och Venezuelan equine encephalomyelitis (EEE, WEE och VEE) är insektsburna virussjukdomar hos häst som förekommer över västra halvklotet (encefalit/encefalomyelit: hjärn- och ryggmärgsinflammation). Sjukdomarna är i varierande grad allvarliga vektorburna zoonoser, d.v.s. sjukdomar som kan överföras mellan djur och människa.

Klinisk sjukdom av EEE/WEE/VEE hos djur ses främst hos häst, människa, åsna och mula. Hos människa är dödligheten högst för EEE, men är också ovanligast av de tre sjukdomarna.

Samtliga virus förekommer i Nord-, Central- och Sydamerika. EEE förekommer i östra USA, östra Mexiko, Centralamerika, Karibiska övärlden och begränsade områden i Ecuador, Colombia, Venezuela, Guyana, Brasilien och Argentina. WEE är mest spritt och förekommer över hela USA, södra Kanada, Mexiko och i Sydamerika. VEE förekommer i norra Sydamerika med periodvis spridning till Central- och Nordamerika. Sjukdomarna har aldrig påvisats i Europa/Sverige. De har dock aktualiserats som möjliga biologiska stridsmedel.

Hästencefaliter hos människa

Orsakande mikroorganism, smittvägar och spridning

EEE-, WEE- och VEE-virus tillhör alla gruppen Alphavirus. Inom var och en av de tre virustyperna förekommer ett komplex av subtyper och varianter. Endast vissa av subtyperna inom VEE-komplexet orsakar sjukdom hos häst och människa.

Den naturliga infektionscykeln för EEE och WEE upprätthålls av vattenfåglar och myggor i sötvattenträsk. För båda sjukdomarna gäller dock att sporadiska fall inträffar på människa och häst, framför allt under sensommaren efter varmt och regnigt väder.

VEE-virus förekommer i regnskogar och kustträsk i norra Sydamerika. Den naturliga ekologin är till stora delar okänd, men mycket talar för att en infektionscykel upprätthålls mellan myggor och skogsgnagare. Utbrott förekommer hos häst och människa med oregelbundna intervall, men mekanismen bakom dessa utbrott är inte känd.

Infekterade myggor infekterar djur och människor. Vid EEE/WEE utvecklar människa och häst vanligen inte sådan halt av virus i blodet att myggorna infekteras och kan därför betraktas som en "återvändsgränd". Gällande VEE däremot så kan häst uppnå höga virushalter i blodet, vilket möjliggör en infektioncykel mellan hästar och mygg och även direkt mellan hästar. Aerosolsmitta på människa har förekommit vid VEE, men direkt smitta mellan människor har inte bevisats.

Inkubationstiden är normalt två till sex dygn, men kan vara så kort som ett dygn.

Symptom, komplikationer, behandling och diagnostik

Sjukdomsbilden hos människa liknar den vid fästingöverförd hjärninflammation, TBE. Efter en kort inkubationstid och ospecifika initialsymtom, ofta med visst "dubbelinsjuknande", uppstår hjärninflammation, ofta med kramper och nedsatt medvetandegrad. Förlamningar och olika resttillstånd är vanliga. Dödligheten varierar men är ofta hög. Någon specifik behandling finns inte.

Diagnosen fastställs serologiskt, d.v.s. man påvisar virusantikroppar i patientens blod.

Allmänt förebyggande åtgärder

Myggbettsförebyggande åtgärder; man bör, särskilt på kvällarna, den tid då myggorna dock främst biter, skydda sig mot myggbett, med t.ex. täckande kläder och myggmedel. Till natten kan man ligga under myggnät. Fläkt eller luftkonditionering håller i viss mån även borta myggen. Något vaccin finns ej.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Sjukdomarna är inte formellt anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, men eventuella fall bör ändå anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (SMI) som "annan allvarlig sjukdom med anmärkningsvärd utbredning". Om smitta bland djur kan misstänkas ska veterinär underrättas. Virala encefalomyeliter hos häst omfattas av epizootilagen. För ytterligare information kontakta Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).