Sjukdomsinformation om gula febern

Gula febern är en virusorsakad leversjukdom som förekommer i Afrika, Central- och Sydamerika mellan ungefär 15° norr och 15° söder om ekvatorn. Sjukdomen sprids via myggor, och omfattande epidemier med många dödsfall har uppträtt under årens lopp. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, d.v.s. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.

En turist löper dock nuförtiden en mycket liten risk att smittas, och sjukdomen kan förebyggas bl.a. genom vaccination. Gula febern är en karantänssjukdom och vissa länder har krav på vaccination före inresa, särskilt om man kommer resande från "infekterade områden".

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Gula febern orsakas av ett virus tillhörande gruppen flavivirus. Sjukdomen överförs till människa via myggor tillhörande framför allt Aedes-släktet. Förutom människa fungerar också vissa apor som reservoar. Sjukdomen sprids ej direkt från människa till människa.

Inkubationstiden är två till sex dygn.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Många personer som smittas med virus blir endast obetydligt sjuka och flera får inga symtom över huvud taget, s.k. subklinisk infektion.

De kliniska fallen av gula febern debuterar i regel akut med feber, huvudvärk och muskelvärk. Allmäntillståndet försämras efterhand och efter några dygn blir patienten gul och får blödningar, framför allt från mag-/tarmkanalen. Dödligheten är hög, 20–50 procent.

Eftersom det inte finns något läkemedel mot orsakande virus blir terapin symtomatisk, d.v.s. behandlingen riktas mot patientens aktuella symtom.
Diagnosen ställs utifrån den typiska sjukdomsbilden. Man kan också påvisa antikroppar mot viruset från patientens blod.

Allmänt förebyggande åtgärder

Det finns ett mycket effektivt och säkert vaccin mot gula febern. Om man skall resa till tropiska områden i Afrika eller Sydamerika bör man vaccinera sig, även om landet inte formellt skulle kräva detta – de krav många länder har om vaccination före inresa tar mera fasta på att skydda landet, inte resenären som sådan.

Genom att skydda sig mot myggstick kan man minska risken för gula febern och samtidigt också för denguefeber och andra insektsöverförda smittor. Man bör, särskilt till kvällarna (den tid då myggorna främst biter), bära långärmade tröjor och långbyxor. Man bör också smörja in huden med myggmedel. Till natten kan man sova under ett impregnerat myggnät. Fläkt eller luftkonditionering håller i viss mån myggen borta.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Gula febern klassas enligt smittskyddslagen som en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI).

Gula febern är en smittspårningspliktig sjukdom. Då sjukdomen också, enl. gällande internationella hälsovårdsbestämmelser, är en karantänssjukdom, skall fall också rapporteras till Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen (WHO).

Kommentarer

Gula febern är en sjukdom som man historiskt sett kan koppla samman med byggandet av Panamakanalen. Detta gigantiska byggnadsprojekt, initierat från Frankrike, kantades av en mångfald olika typer av problem. Ett medicinskt sådant var att kanalbyggarna i en hög utsträckning drabbades av dödliga sjukdomar, såsom malaria och gula febern. När kanalen efter många decenniers vedermödor slutligen var färdigbyggd (1914) hade amerikanska forskare med Walter Reed i spetsen kunnat visa att gula febern, precis som malarian, spreds via myggor.

• Sedan slutet av 2007 har det pågått en epidemi av Gula febern bland apor i den Brasilianska delstaten Goias. Smittan har även spritt sig till människa och ett drygt tiotal dödsfall har konstaterats. Ytterligare några humanfall har rapporterats från angränsande land, Paraguay, medan det från norra Argentina rapporterats några fall bland apor.