Sjukdomsinformation om enterohemorragisk E. coli infektion (EHEC)

Annan benämning: VTEC, STEC

EHEC som orsak till blodig diarré är känd sedan 1977, och toxinet kunde påvisas 1982. Sjukdomen är spridd över hela världen och flera stora utbrott har rapporterats. Sjukdomen är en zoonos, d.v.s. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Benämningen av sjukdomen varierar och kan förvirra begreppen, enterohemorragisk E. coli (EHEC) används ofta i Sverige. I många länder används en annan klassifikation, som t.ex. verotoxinproducerande E. coli (VTEC) eller shigatoxinproducerande E. coli (STEC). VTEC används för att benämna sjukdomen bland djur i Sverige.

I Sverige rapporteras c:a 200 fall bland människor varje år, flertalet smittade inom landet. Undersökningar har visat att drygt 1% av nötkreatur i Sverige är bärare av VTEC (E. coli O157).

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

EHEC producerar ett gift (toxin) som svarar för många av sjukdomssymtomen. Flera serotyper kan orsaka sjukdom, den vanligaste vid utbrott har varit EHEC O157. EHEC-bakterien finns i hela världen. Relativt stora utbrott har förekommit i Kanada, USA, England, Tyskland, Japan och i Sverige.

Nötboskap är reservoar för VTEC. Utbrott har beskrivits från många olika typer av förorenade livsmedel som opastöriserad mjölk, opastöriserad äppelcider, yoghurt, sallad, salami, medvurst, rostbiff, hamburgare. Människor har också insjuknat efter friluftsbad i förorenat vatten eller efter att ha druckit smittat kommunalt vatten. Även smitta från person till person har förekommit.

Inkubationstiden är vanligen 3–4 dygn (1–8 dygn).

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Sjukdomen har främst associerats till en blödande grovtarmsinflammation (hemorragisk kolit). I sjukdomsbilden kan dock ingå såväl oblodiga som blodiga diarréer, sönderfall av de röda blodkropparna och njursvikt (hemolytiskt-uremiskt syndrom – HUS), andra koagulations- och blödningsrubbningar samt neurologiska symtom. Asymptomatiska bärare av EHEC förkommer.

Ofta börjar sjukdomen med magkramper och diarré, men sällan feber. Illamående och kräkningar kan förekomma. Efter 2 till 3 dygn kan diarrén bli blodtillblandad. Sjukdomen går normalt över inom en vecka. Hos c:a 5% av patienterna (framför allt barn under fem år och gamla) utvecklas HUS, som uppträder inom 2 till 14 dygn. Njurarna skadas med njursvikt som följd. Trombocyterna, ”blodplättarna”, kan sjunka så lågt att blödningar uppträder. HUS kräver ofta intensivvårdsbehandling och dialys.

Antibiotikabehandling har ingen effekt mot HUS. Diagnosen ställs genom odling från avföringsprov och PCR-teknik.

Allmänt förebyggande åtgärder

God hand- och livsmedelshygien förebygger smitta. Väl genomstekt kött, särskilt malt nötkött, minskar likaså risken för smitta. Mjölk ska vara pastöriserad eller kokt, skölj grönsaker och frukt.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC) är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). Vid misstänkt livsmedels- eller vattenburen smitta skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen informeras, vid misstänkt djurkontakt görs anmälan även till länsveterinären. Infektion med enterohemorragisk E. coli är en smittspårningspliktig sjukdom. Smitta från person till person har förekommit, vilket understryker betydelsen av en mycket god hygien vid inträffade fall.

Kommentarer

• Vid ett utbrott i Skottland insjuknade c:a 500 personer, varav 20 avled. Smittan spreds via olika kötträtter, som samtliga distribuerades från ett enda charkuteri.
  
• Under sex veckor hösten 2002 insjuknade 27 personer i Skåne med EHEC O157-infektion. Åtta av dessa utvecklade HUS och krävde intensivvård. En fallkontroll-studie genomfördes, som visade på en ökad risk att insjukna om man ätit rökt medvurst. Under utredningens gång riktades misstankarna dessutom mot ett speciellt korvmärke, som saluförts i olika förpackningar. Vid mikrobiologiska analyser isolerades EHEC O157 från korven.
  
• Mer än 2300 personer insjuknade med mag- och tarmsymtom i Walkerton, Canada. Det handlade om en vattenburen smitta med åtminstone två olika smittämnen; EHEC O157 och Campylobacter. Vattentäkten bestod av flera olika brunnar på olika djup. Det fanns flera olika möjligheter till förorening av dricksvattnet, men den troligaste orsaken var att en dåligt skyddad brunn förorenats med kogödsel.