Sjukdomsinformation om Bacillus cereus (matförgiftning)

Bacillus cereus är en i miljön allmänt förekommande bakterie som finns över hela världen. I likhet med några andra bacillusarter kan den bilda bakteriegifter, s.k. enterotoxiner, som påverkar tarmen. Bakterien är en relativt vanlig matförgiftningsbakterie som orsakar diarré och/eller kräkningar.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

B. cereus är en bakterie som kan bilda sporer. Detta är en mycket motståndskraftig överlevnadsform som bakterien utvecklar vid näringsbrist.
B. cereus förekommer inte så sällan i torra livsmedelsprodukter, t.ex. torra soppor, vaniljkräm, ris m.m. Sjukdomsutbrott beror ofta på att ett förorenat livsmedel efter tillagning förvarats för länge vid så hög temperatur att bakterierna kunnat tillväxa och bilda enterotoxin. Det finns två typer av enterotoxin, ett värmetåligt och ett värmekänsligt.

Det värmetåliga toxinet orsakar framför allt kräkningar. Det är i första hand ris och risrätter som är aktuella. Genom sin sporbildande förmåga överlever bakterien kokning. Vid för långsam nedkylning, eller om maten får stå för länge i rumstemperatur eller på för svag varmhållning, kan bakterien tillväxa och bilda toxin. Eftersom toxinet är värmetåligt förstörs det inte heller vid uppvärmning/stekning av maten.

Det värmekänsliga toxinet kan ge upphov till diarréer och orsakar ofta utbrott via t.ex. kött, grönsaksrätter och desserter. Det krävs minst 100 000 bakterier per gram mat för att tillräckligt stor toxinmängd ska kunna bildas och förorsaka sjukdom. Smittan sprids ej från person till person.

Tiden till insjuknande är för det värmetåliga kräktoxinet kort, en till sex timmar. Det värmekänsliga diarrétoxinet har en längre inkubationstid, 6 till 24 timmar.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Patienten insjuknar akut med illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré. Symtombilden beror på vilken typ av toxin som orsakar sjukdomsfallet. Den är dock oftast godartad med en varaktighet på upp till 24 timmar. Dödsfall är sällsynta.

Någon specifik behandling finns inte. Behandling i form av vätskeersättning kan ibland krävas. Diagnosen ställs i första hand genom att bakterien påvisas i mat. Då det ofta inte finns någon mat kvar för provtagning blir symtombild och epidemiologi avgörande.

Allmänt förebyggande åtgärder

Det är viktigt med god livsmedelshygien. Tillagad mat ska nedkylas snabbt. Ris får inte varmhållas för länge, eller sparas i flera dygn. Något vaccin finns ej.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, men vid misstänkt matförgiftning ska miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas.

Utredningen av ett misstänkt matförgiftningsutbrott är viktig för att eventuella felaktigheter i livsmedelshanteringen ska kunna påvisas och undanröjas.

Kommentarer

Tidigare var det ganska vanligt att B. cereus-orsakade matförgiftningar hade koppling till kinarestauranger. Genom säkrare hantering av ris är detta relativt ovanligt numera.

• Ett 40-tal värnpliktiga insjuknade efter att ha ätit hönsgryta med ris. Ett parti ris hade blivit över och var tre dygn gammalt då det serverades.
• Ett 30-tal personer insjuknade efter att ha ätit kycklinggryta. Kycklinggrytan hade tillagats dagen innan. Den transporterades efter avsvalning till en skola. Maten hade uppvärmts vid för svag värme i en alltför stor kantin.
• Drygt 100 personer insjuknade med matförgiftning efter att ha ätit blomkålssoppa. B. cereus kunde påvisas i prov från soppan. Maten hade efter tillagning kylts ned i ett svalrum för att sedan distribueras. Nedkylningen av soppan tog här sannolikt för lång tid.