Influensarapport, vecka 51-1 (19/12 - 8/1 ), 2011-2012

Rapport om det aktuella influensaläget

Innehåll

Influensa i Sverige

Totalt har 127 influensafall verifierats under säsongen och 25 influensafall laboratorieverifierades under vecka 1 2012. Av de verifierade fallen vecka 1 var 16 säsongsinfluensa A(H3N2) och sju (H1N1)pdm 2009. Det är ungefär samma antal och fördelning som under de två föregående lovveckorna (vecka 51-52 2011). Även antalet fall av influensaliknande sjukdom inom sentinelrapporteringen har varit relativt oförändrat.

Influensaspridningen missgynnas alltid av ledigheter, och sannolikt kommer den nu därför att öka. Eftersom säsongsinfluensa A(H3N2) dominerar är risken för svår sjukdom hög, inte minst bland äldre människor, och vi påminner återigen om vikten av influensavaccination om man hör till de medicinska riskgrupperna.

Publicerad i nyhetsbrevet 2012-01-12

Influensa i världen

Influensaaktiviteten har varit låg över hela norra halvklotet de senaste veckorna, men har enligt WHO börjat öka i delar av Kanada, Spanien och Turkiet, Iran samt i Nordafrika. WHO bedömer att dessa ökningar tyder på att influensasäsongen är på ingående. Även Norge har denna vecka rapporterat en ökad aktivitet, och uppmanar riskgrupperna att vaccinera sig. Influensan i Europa brukar spridas från sydväst till nordost, och Norge brukar ligga någon till några veckor före Sverige när det gäller influensaaktivitet. Säsongsinfluensa A(H3N2) har dominerat överallt.

WHO Influenza update

Folkehelseinstituttet

Publicerad i nyhetsbrevet 2012-01-12

Djurförsök visar att fågelinfluensa troligen kan mutera till pandemivirus

Två forskargrupper (en holländsk och en kanadensisk/japansk) har genom att infektera illrar med en stam av högpatogen fågelinfluensa A(H5N1) skapat mutationer som gjort fågelinfluensa mer smittsamt för de övre luftvägarna, och därmed betydligt farligare ur smittspridningssynpunkt. Syftet med forskningen var att förstå vilka mutationer som har betydelse för smittspridning via övre luftvägarna, eftersom det är en förutsättning för en pandemi att virus kan smitta den vägen. Illrar och människor har liknande receptorer för influensavirus i luftvägarna, och det är därför denna djurmodell har använts. Försöken visar alltså att fågelinfluensan troligen kan anpassas till människans övre luftvägar, och understryker vikten av forstsatt pandemiberedskap avseende detta virus.

Forskningsetiska problem när det gäller farliga mikroorganismer

Forskargrupperna har utfört försöken i laboratorier med högsta säkerhetsnivå och med respektive lands tillstånd. De har sänt sina resultat till tidskrifterna Science respektive Nature för publikation. USA:s biosäkerhetskommitté (The National Science Advisory Board on Biosecurity) anser dock att man inte bör publicera alla detaljer av forskningen för att undvika att farlig information kommer i orätta händer. Särskilt tänker man på möjligheten att viruset produceras i terrorsyfte. Ännu har ingen av tidskrifterna fattat beslut om publicering.

Bakgrund om fågelinfluensa A(H5N1): Den högpatogena fågelinfluensa H5N1 orsakar sjukdom med hög dödlighet bland fåglar och har även smittat människor och vissa andra däggdjur. A(H5N1) har cirkulerat bland fåglar sedan 1997 och orsakat 575 svåra sjukdomsfall bland människor varav 337 (59 procent) avlidit i sjukdomen. Just nu är spridningen störst i Egypten, men fall har också rapporterats från Sydostasien och Kina. Merparten av de människor som smittats har infekterats vid hantering av smittade fåglar och smittspridning mellan människor är extremt liten.

Publicerad i nyhetsbrevet 2012-01-12

Tolv mänskliga fall av en ny svininfluensa i USA under 2011

Sedan juli 2011 till dagens datum har totalt 12 personer i olika delstater i nordöstra USA infekterats av en ny typ av svininfluensa A(H3N2). WHO har beslutat att denna influensa skall benämnas som A(H3N2)v (v för variant).

Det är främst barn under tio år som har infekterats av A(H3N2)v. De flesta har haft milda symtom, men tre av tolv patienter har behövt sjukhusvård. Endast hälften av fallen har haft kontakt med grisar före insjuknandet. Man har sett mindre utbrott på förskolor och detta tyder på att virus kan spridas mellan människor. De amerikanska myndigheterna har nu utökat bevakningen, och börjat förberedelser för att kunna göra vaccin mot viruset.

Viruset består av gensegment från fågel-, svin- och humaninfluensa (1). Det ursprungliga viruset har cirkulerat bland grisar i Nordamerika sedan mitten av 1990-talet (2). Namnet ”triple reassortant” kommer av att det innehåller material från tre olika influensavirus. 2010 byttes ett gensegmenten (det som kodar för det s.k. matrixproteinet) ut mot gensegmentet från A(H1N1)2009, och det är därefter som människor har blivit smittade av A(H3N2)v. Hemagglutiningenen (H), som har störst betydelse för om vi har immunskydd mot viruset eller inte, har sitt ursprung frånsäsongsinfluensan A(H3N2). Den genetiska analysen har visat att H har störst likhet med ett virus från 1990-talet; A/Wuhan/359/1995 (2). Den genetiska förändringen H har varit liten så länge viruset cirkulerat bara bland grisar. Detta gör att personer födda före ca 1995 sannolikt har relativt god immunitet mot viruset.

Inget fall har rapporterats från Europa, men SMI har utökat bevakningen och arbetar nu med att etablera en specifik metod för att särskilja säsongsinfluensa A(H3N2) och A(H3N2)v. Under den innevarande säsongen har tolv stycken A(H3N2) stammar från Sverige sekvenserats, men ingen har varit A(H3N2)v. Ytterligare 16 prover kommer att analyseras de närmaste dagarna. A(H3N2)v är känslig för de antivirusmedel mot influensa som finns på marknaden (oseltamivir och zanamivir).

Referenser

1. http://phil.cdc.gov/phil/details.asp (bild 13469)
2. Genetic analysis and antigenic characterization of swine origin influenza viruses isolated from humans in the United States, 1990-2010. Shu B, Garten R, Emery S, Balish A, Cooper L, Sessions W, Deyde V, Smith C, Berman L, Klimov A, Lindstrom S, Xu X. Virology. 2012 Jan 5;422(1):151-60.
3. S-OtrH3N2 viruses: use of sequence data for description of the molecular characteristics of the viruses and their relatedness to previously circulating H3N2 human viruses.Lina B, Bouscambert M, Enouf V, Rousset D, Valette M, van der Werf S. Euro Surveill. 2011 Dec 15;16(50). pii: 20039.

Publicerad i nyhetsbrevet 2012-01-12

Fördjupad statistik

Tabell 1. Antal laboratorieverifierade influensafall i Sverige, veckorna 51/11-1/12 samt kumulativt sedan vecka 40/2011.

Influensatyp vecka 51/11 Vecka 52/11 Vecka 1/12 Kumulativt antal
A(H1N1)pdm09 8 1 7 21
Säsongsinfluensa A 19 30 18 96
Säsongsinfluensa B 0 1 0 10
Totalt 27 32 25 127

Figur 1 och 2. Veckovis incidens av laboratorieverifierade fall per län.

Figur 1. Veckovis incidens av alla laboratorieverifierade fall per län, A(H1N1)pdm09, säsongsinfluensa A och B.

Figur 2. A(H1N1)pdm09. Veckovis incidens av laboratorieverifierade fall per län.

Figur 3. Sentinelrapportering av kliniska influensasymptom (ILS), säsongerna 2009-2010 till 2011-2012.

Korrektur: Figur 3 visar antalet patienter med influensaliknande sjukdom (ILS) per 100 000 listade patienter.

Figur 4. Sentinelprovtagning, antal veckovis inskickade sentinelprover och antal och andel positiva 2011-12.

Tabell 2. Sentinelövervakning. Antal ILS och andel ILS av antalet listade patienter för aktuell vecka och kumulativt.

* ILS: Influensaliknande symptom

Landsting

Antal ILS

Aktuell vecka

Antal ILS

kumulativt

Blekinge 0 0
Dalarna 0 14
Gotland 0 2
Gävleborg 0 0
Halland 0 1
Jämtland 0 0
Jönköping 0 0
Kalmar 0 0
Kronoberg 0 1
Norrbotten 0 5
Skåne 2 35
Stockholm 3 37
Södermanland 0 0
Uppsala 0 11
Värmland 0 0
Västerbotten 1 1
Västernorrland 0 0
Västmanland 0 6
V. Götaland 10 97
Örebro 0 0
Östergötland 0 0
Totalt 16 210

Tabell 3. Sentinelprovtagning. Antal diagnoser för aktuell vecka och kumulativt.

Sentinelprovtagning

Landsting

Inkomna

prov

aktuell vecka

(kumula-
tivt)

Antal

influensa A

(kumula-
tivt)

Antal

influensa B

(kumula-
tivt)

Antal A(H1N1)

pdm09

(kumula-
tivt)

Antal A/H1

(kumula-
tivt)

Antal A/H3

kumula-
tivt

Antal B/Vic

(kumula-
tivt)

Antal B/Yam

(kumula-
tivt)

Blekinge 0(3) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Dalarna 3(73) 0(3) 0(0) (0) (0) (2) (0) (0)
Gotland 5(41) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Gävleborg 0(0) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Halland 2(24) 0(0) 0(1) (0) (0) (0) (1) (0)
Jämtland 3(18) 0(1) 0(0) (0) (0) (1) (0) (0)
Jönköping 5(16) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Kalmar

2(5)

0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Kronoberg 0(0) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Norrbotten 0(18) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Skåne 6(121) 0(3) 0(0) (0) (0) (3) (0) (0)
Stockholm 4(129) 1(5) 0(0) (1) (0) (3) (0) (0)
Södermanland 0(0) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Uppsala 0(7) 0(1) 0(0) (0) (0) (1) (0) (0)
Värmland 0(0) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Västerbotten 4(38) 0(1) 0(1) (0) (0) (1) (1) (0)
Västernorrland 1(13) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Västmanland 0(13) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
V. Götaland 19(145) 0(1) 0(1) (0) (0) (1) (0) (1)
Örebro 0(0) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Östergötland 0(0) 0(0) 0(0) (0) (0) (0) (0) (0)
Totalt 54(664) 1(15) 0(2) (1) (0) (12) (2) (1)

Tabell 4. Frivillig laboratorierapportering.

Laboratorierapportering


Laboratorium Antal/
(Kumulativt A(H1N1)
Antal/
(Kumulativt A)
Antal/
(Kumulativ B)
Veckans antal/
(Kumulativt AH1N1), A+B)
Antal
provtagna
Typningar
säsongsinfluensa
KS Solna/ Hudd 2(9) 9(41) 0(0) 11(50) 101 4H3
S:t Göran 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 3
SMI (sentinel) 1(2) se sentinel se sentinel se sentinel 0 1H3, 1B/Yam
Uppsala 1(2) 0(5) 0(0) 1(7) 6 4H3
Eskillstuna 0(0) 0(1) 0(0) 0(1) 15
Linköping 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 5
Jönköping 0(0) 0(0) 0(2) 0(2) 6
Växjö 0(0) 0(1) 0(0) 0(1) 0 1H3
Kalmar 0(0) 1(1) 0(0) 1(1) 0
Karlskrona 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 0
Malmö 0(0) 2(11) 0(1) 2(12) 38 3H3, 1B/Yam
Kristianstad 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 0
Lund 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 0
Helsingborg 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 0
Halmstad 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 8
Göteborg 0(3) 3(21) 0(4) 3(28) 173
Trollhättan 1(1) 0(0) 0(0) 1(1) 0
Skövde 0(0) 1(2) 0(0) 1(2) 13
Borås 0(0) 0(1) 0(0) 0(1) 0
Karlstad 0(0) 1(3) 0(0) 1(3) 10 2H3
Örebro 1(1) 1(1) 0(3) 2(5) 12
Västerås 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 0
Falun 0(2) 0(1) 0(0) 0(3) 2
Gävle 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 1 1H3
Sundsvall 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 1
Östersund 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 0
Umeå 1(1) 0(7) 0(0) 1(8) 42 1H3
Luleå 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 0
Gällivare 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 0
Visby 0(0) 0(0) 0(0) 0(0) 0
Okänd 0(0) 0(0) 0
Totalt: 7(21) 18(96) 0(10) 25(127) 436 17H3, 2B/Yam

Webbsök - Influensaläget enligt anonyma sökningar på Vårdguiden.se

Sjukrapport - Ett befolkningsbaserat övervakningssystem av influensasjuklighet i Stockholms län

Utvalda kontaktorsaker för samtal till 1177 Sjukvårdsrådgivningen

Publicerad i nyhetsbrevet 2012-01-12

Uppdaterad 2012-01-12 14:00