Influensarapport, vecka 4 (24/1 - 30/1 ), 2011

Rapport om det aktuella influensaläget

Innehåll

Sammanfattning

Influensaaktiviteten i Sverige under vecka 4 har enligt de rapporter vi fått stått i stort sett kvar på samma nivå som vecka 3. Antalet anmälningar av pandemisk A(H1N1)2009 var nästan oförändrat, antalet rapporterade influensa B-diagnoser har ökat och A-diagnoserna har minskat något. I England minskar nu influensafallen, i större delen av Västeuropa ligger de på medelnivå medan de ökar i Östeuropa.

• Influensa i Sverige
• Influensa i världen
• Fördjupad statistik

Influensa i Sverige

Under vecka 4 har 137 nya fall av influensa A(H1N1) 2009 anmälts enligt Smittskyddslagen vilket är något färre än de 141 fall som anmäldes under vecka 3 (tabell 1). Sammanlagt har 736 patienter med influensa A (H1N1) 2009 anmälts från hela landet sedan starten på influensasäsongen, vecka 40/ 2010. Sjukhusvård har krävts för 243 patienter och 33 av dem har intensivvårdats. Av tabellerna 2 och 3 framgår vaccinationsstatus, riskgruppstillhörighet och vårdnivå för de rapporterade fallen. Fem patienter har rapporterats avlidna sedan i höstas i komplikationer till influensa A(H1N1) 2009 –infektion, samtliga hade en svår bakomliggande sjukdom och tillhörde därmed en riskgrupp för svår influensa. Ytterligare ett fall där en gravid avlidit och influensa kan ha varit bidragande dödsorsak utreds.
Antalet laboratorieverifierade influensadiagnoser som anmälts under inom den frivilliga laboratorierapporteringen för säsongsinfluensa har ökat jämfört med vecka 3. Det ät framförallt antalet influensa-B-positiva prover som ökat (från 84 till 116). Majoriteten (62/116) a influensa B-diagnoser rapporterades från den mikrobiologiska avdelningen i Malmö rapporterades. 30 prover var positiva för annan influensa A än A(H1N1) 2009, sannolikt säsongsinfluensa A/H3 i de flesta fall.

Även inom sentinelprovtagningen såg vi en markant ökning av influensa B-positiva prover, medan influensa A minskade. Mängden prover minskade däremot jämfört med föregående veckor. Influensa B cirkulerade i hela landet, med prover från Skåne i söder till Västerbotten i norr. Bland de influensa A positiva proverna påvisades 2 prover av subtyp H3, dessa prover var tagna i Stockholm och Småland.

Eftersom undertypning rutinmässigt endast görs för A/H1 kan subtypen av säsongsinfluensa inte avgöras med säkerhet. Av alla de influensa A-prover (som inte är A(H1N1)) som inkommit till SMI har subtypats till A/H3 (se Laboratorierapportering). Under denna säsong har man globalt sett påvisat väldigt få säsongs A/H1 som cirkulerade innan pandemin.

Inom sentinelrapporteringen har konsultationsprocenten för influensaliknande sjukdom( ILS), stigit till 1,3 %under vecka 4. Då det är ett litet antal sentinelläkare som rapporterat är detta aktivitetsmått fortfarande osäkert. Antalet personer som sökt på vårdguidens webbsida för influensa är fortfarande relativt högt för säsongen, antalet förfrågningar om febriga barn till 1177 fortsatte att öka vecka 3 och antalet Stockholmare som rapporterat influensaliknande sjukdom har också stigit något. Februari är alltid toppmånad för luftvägsinfektioner, och det är alltid svårt att vet vilka av de icke laboratorieverifierade fallen av influensaliknande luftvägsinfektion som verkligen orsakas influensa. Bl.a. ökar just infektionerna med respiratoriskt syncytiellt virus (RS-virus) och dessa infektioner kan misstolkas som influensa. Länk till senaste RS-rapporten.

SMI har totalt karaktäriserat 23 influensastammar (11 st A(H1N1), 6 st A(H3N2) och 6 st B (4 st B-Vic och 2 st B-Yam ) med avseende på vaccinlikhet och resistens (se Laboratorierapportering). Alla stammarna uppvisar stor likhet med respektive vaccinstam och inget prov är resistent mot de godkända neuraminidashämmarna.

Tabell 1. Antal rapporterade influensafall i Sverige, vecka 4 och 5, samt kumulativt sedan vecka 40/2010.

**Dessa siffror för A (H1N1)2009 är preliminära och redovisas bara här, men de kommer att ingå i nästa veckas influensarapport. Kumulativt antal är det totala antal diagnoser from. vecka 40/2010.

Tabell 2. Typ av vård och vaccinationsstatus för samtliga rapporterade fall av A(H1N1) 2009 sedan vecka 40/ 2010.

Tabell 3. Typ av vård och riskgruppstillhörighet för samtliga sjukvårdade fall av A(H1N1)2009 sedan vecka 40/2010.

Tabell 4. Landstingsfördelning av rapporterade fall

Fig. 1. Frivillig laboratorierapportering av säsongsinfluensa A och B, 2005-2011.

Influensa i världen

Tjugofyra av 28 länder som rapporterat till det Europeiska smittskyddsinstitutet ECDC hade under vecka 3/2011 influensaintensitet på medelnivå. I 17 av länderna sågs en tilltagande trend, vilket också rapporterades från USA. I länderna i västra Europa, där årets influensa kom tidigt, var läget däremot stabilt och i England och Wales sågs en minskning i influensaintensitet. England rapporterade också en fortsatt minskning i antalet influensapatienter som behövde intensivvård.
Under vecka 3/2011 var 44 % av proverna från sentinelsystemen i Europa positiva för influensa. En topp i andel positiva prover nåddes i vecka 52/2010, då man konstaterat att 55 % av proverna var positiva. Majoriteten (minst 57 %)av proverna i vecka 3/2011 var återigen av influensa A(H1N1) 2009 typ, medan 32% var influensa B. Det ser ut som att andelen B bland den cirkulerande influensan är i stigande.
Då vaccinationstäckningen varierar stort mellan Europas länder är det svårt att förutse om övriga länder kommer drabbas lika hårt som England, med ett stort antal svårt sjuka influensapatienter.
Läs mer om detta i ECDCs senaste riskanalys

Fördjupad statistik

• Antalet anmälda fall av A(H1N1)2009 per vecka,  2009-2011 (diagram)
• Frivillig rapportering, säsongsinfluensa A, antal diagnoser per vecka, 2005-2011 (diagram)
• Frivillig rapportering, säsongsinfluensa B, antal diagnoser per vecka, 2005-2011 (diagram)
• Antal anmälningar från laboratorierapporteringen och karraktärisering av stammar-(tabell)

• Anmälda fall av influensaliknande symptom(ILS), 2006-2011 (diagram)
• Analysresultat (antal A,B och negativa) för prover som analyserats inom den svenska provtagningssentinelen (diagram)
• Antal ILS/vecka (tabell)
• Antal anmälningar från sentinelrapporteringen (tabell)
• Antal anmälningar från sentinelprovtagningen (tabell)

*Inom sentinelprovtagningen utgår veckostatistiken alltid från provtagningsdatum till skillnad från den frivilliga laboratorierapporteringen ( under avsnittet Laboratorierapportering) där veckostatistiken utgår från statistikdatum i stället. Antalet A (H1N1) diagnoser under den aktuella veckan kan därför skilja sig något åt. Statistikdatum är det datum då laboratorieanmälan registrerades i SMinet.

Webbsök - Influensaläget enligt anonyma sökningar på Vårdguiden.se

Sjukrapport - Ett befolkningsbaserat övervakningssystem av influensasjuklighet i Stockholms län