EPI-aktuellt, vol 10, nr 29-34 (25 augusti 2011)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Ökningen av TBE-fall håller i sig

I det sista numret av EPI-aktuellt före sommaren rapporterade vi att antalet TBE-fall börjat öka för säsongen och att det var ovanligt många fall för att vara så tidigt på sommaren. Trenden håller i sig och mellan den 1 januari och 24 augusti 2011 hade 144 fall anmälts. Under 2011 har det varje enskild månad anmälts fler fall än under motsvarande månad de fyra föregående åren (se figur).

Under augusti månad har det hittills (24 augusti) redan anmälts 66 fall, vilket kan jämföras med 25 till 48 fall under samma tidsperiod 2007-2010. Toppen av TBE-anmälningar, som brukar infalla antingen i augusti eller september, har de senaste åren legat på 50-65 fall, ett antal som alltså redan passerats.

Ökningen är relativt jämnt spridd över de områden där TBE finns sedan tidigare så som till exempel Stockholms skärgård och Mälarens östra och mellersta delar. Ålders- och könsfördelningen bland fallen ser också ut som den brukar med flest fall i åldersgruppen 40-60 år och fler fall bland män än kvinnor.

Hur TBE-säsongen 2011 kommer att utvecklas under de kommande veckorna och hösten är svårt att förutsäga och kommer framför allt att bero på vädret. Men att 2011 närmar sig toppnivåer i antalet rapporterade TBE-fall är tydligt.

Läs om hur du kan skydda dig mot fästingar och TBE-smitta på Smittskyddsinstitutets webbplats här

/Marika Hjertqvist, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-08-25

Utbrott av West Nile fever i Grekland

Den 17 augusti 2011 hade enligt grekiska myndigheter 28 personer rapporterats med West Nile fever. Fallen kommer i huvudsak från de centrala och östra delarna av Grekland (se karta). Samtidigt har viruset påvisats hos hästar och kycklingar från samma områden. Två fall har också rapporterats från Rumänien, två från Albanien, fem från Israel och 21 från Ryssland.

För resenärer som vistats i områden där smittan finns är risken att infekteras liten, men om man får feber, huvudvärk och muskelvärk inom 14 dagar efter hemkomst till Sverige bör man tänka på det kan röra sig om West Nile-infektion. Sjukdomen diagnostiseras genom att man påvisar antikroppar mot West Nile i ett blodprov. Analysen utförs vid Smittskyddsinstitutet. Eftersom man kan vara smittad utan att ha symtom bör man inte ge blod inom 28 dagar efter hemkomst från drabbade områden (SOSFS 2009:28).

West Nile fever orsakas av ett myggburet virus. Sjukdomen rapporteras årligen från många delar av världen. I Europa har utbrotten varit relativt begränsade, men sedan 2008 verkar viruset har fått ökad spridning. Hösten 2010 rapporterades ett 100-tal fall från Thessalonikiområdet i Grekland (se EPI-Aktuellt 26 augusti 2010). På följande karta från European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) är de delar i Grekland där det har rapporterats West Nile fever färgade i rött.

Infekterade får oftast inga symtom

De flesta personer (ca 80 procent) som infekteras av West Nile-virus får inga symtom alls. Flertalet som blir sjuka får efter en inkubationstid på 3-14 dagar influensaliknande symtom så som feber, huvudvärk och ont i kroppen. Sjukdomen läker ut av sig själv. Mindre än 1 procent av de infekterade personerna utvecklar en hjärnhinne- och/eller hjärninflammation.

Läs Smittskyddsinstistutets sjukdomsinformation om West Nile fever här

/Johan Lindh, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-08-25

Flera salmonellautbrott under utredning

Salmonella Enteritidis fagtyp 29

Sedan mitten av juli utreds ett utbrott av Salmonella Enteritidis fagtyp 29. Totalt har 46 fall rapporterats från 14 län i landet. Flest fall rapporterades i mitten av juli. Det senaste fallet insjuknade under första veckan i augusti och utbrottet tros därför nu vara över. Av fallen är ca två tredjedelar kvinnor och de flesta är i åldersgruppen 20 till 39 år. Utredningen av smittkällan pågår fortfarande i samarbete mellan SMI, Livsmedelsverket och inblandade kommuner. Intervjuer med fallen ledde tidigt till misstanken att smittkällan kunde vara kycklingsallad, inköpt i olika butikskedjor i landet. Spårning och provtagning av de aktuella ingredienserna i salladerna har dock hittills inte kunnat bekräfta misstanken. Kycklingen i salladerna var importerad. En internationell förfrågan via European Center for Disease Prevention and Control (ECDC) gav inga ledtrådar till utredningen eftersom inga andra europeiska länder rapporterat en ökning av denna salmonellatyp.

Salmonella Abony

Under våren och sommaren har även ett utbrott av Salmonella Abony utretts. Sedan början på maj har 44 fall anmälts med denna annars relativt ovanliga salmonellaserotyp. Fallen är spridda i 15 län i landet. Det senaste fallet insjuknade i början på augusti och utbrottet tros nu vara över. Könsfördelningen är jämn med ungefär lika många kvinnor som män rapporterade sjuka. Det finns ingen särskild åldersgrupp som sticker ut, men det finns fler vuxna än barn bland fallen. Intervjuer som gjorts med fallen har inte lett till någon misstänkt smittkälla. En särskild studie har gjorts där man tittat på vad utbrottsfallen har ätit jämfört med vad andra salmonellafall som inte tillhör utbrottet har ätit. Resultatet kunde inte peka ut något specifikt livsmedel som skiljde de båda grupperna åt. En internationell förfrågan via ECDC gav inga ledtrådar i utredningen då inga andra europeiska länder rapporterat en ökning av denna salmonellatyp. Utredningen pågår fortfarande.

Salmonella Haifa

Ytterligare ett salmonellautbrott av en ovanlig serotyp har utretts under sommaren. Totalt har 27 fall rapporterats med Salmonella Haifa och fallen är spridda i fyra län. Flest fall insjuknade i början på juli men det finns även ett senare kluster av fall i början på augusti som hade ätit på samma pizzeria. En klar majoritet av fallen är tonåringar och personer i tjugoårsåldern och flest fall är män. Resultat från intervjuer med fallen visar att de flesta ätit ute på pizzerior, smörgåsbarer och restauranger. Utbrottsutredningen har skett i samarbete mellan SMI, Livsmedelsverket och berörda kommuner. Den gemensamma nämnaren mellan de olika matställena har spårats till att vara importerad rödlök. Provtagning av löken har dock inte kunnat bekräfta misstanken, men det är svårt att påvisa Salmonella i stora partier av livsmedel. En internationell förfrågan via ECDC ledde till ett samarbete med Island som också utredde ett mindre utbrott av denna salmonellatyp. Misstanken mot rödlök stärktes i detta internationella spår. Utredningen pågår fortfarande.

Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om salmonellainfektion hittar du här.

/Sofie Ivarsson, Epidemiolog, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-08-25

Antalet rapporterade fall av tuberkulos fortsatt högt

Under de första sex månaderna 2011 har 305 fall av tbc rapporterats i Sverige, vilket är åtta procent färre än under samma tidsperiod 2010 då 331 fall rapporterades. Eftersom det stora flertalet fall kommer från länder med hög incidens av tuberkulos beror antalet fall i Sverige på migrationsflödet från dessa länder. Andelen av fallen som är födda i Sverige fortsätter att minska och är nu mindre än tio procent.

Tbc bland svenskfödda är så ovanligt att det finns stor risk att man bortser från diagnosen. Vid hosta som varar mer än tre veckor och allmänna sjukdomssymtom så som feber och viktnedgång är det viktigt att komma ihåg tbc som differentialdiagnos, även i den svenskfödda befolkningen. Bland svenskfödda personer är det framför allt äldre som utvecklar aktiv tbc efter att ha blivit smittade tidigare i livet, men också personer vars nära anhöriga kommer från länder med hög förekomst av tbc.

Antalet fall av tbc i Sverige har ökat kontinuerligt sedan 2003, men trots detta hör Sverige fortfarande till ett av de länder i världen som har lägst incidens. Det är viktigt att nyanlända personer erbjuds hälsoundersökning tidigt efter ankomst till Sverige. Även i avsaknad av kliniska symtom på tbc är screening för latent tbc vid ankomsten till Sverige värdefull, dels för att ta ställning till eventuell profylaktisk behandling, dels för att ge information om symtom på aktiv tbc så att man snabbt vänder sig till läkare vid behov.

Detaljerad tuberkulosstatistik för första halvåret 2011 hittar du här

SMIs sjukdomsinformation om tuberkulos hittar du här

/Jerker Jonsson, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-08-24

Ny studie om smittrisker på jobbet: JobbochSmitta

JobbochSmitta är en frivillig forskningsstudie om smittrisker på jobbet. Studiens syfte är att kartlägga omständigheter på jobbet som påverkar risken för att bli smittad av vanliga virusinfektioner. Kunskapen kan hjälpa oss att identifiera åtgärder som kan vidtas på arbetsplatser för att förhindra smitta. Sammanlagt 14 000 yrkesverksamma personer i Eskilstuna har tillfrågats om de vill delta i studien. JobbochSmitta genomförs av forskare vid Karolinska Institutet (KI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) samt Landstinget i Sörmland. Basen i projektet är att deltagarna rapporterar när det får en luftvägsinfektion eller magsjuka och själva tar näsprover för virusdiagnostik när de blir sjuka. Deltagarna får också besvara ett antal enkäter, bland annat om förhållandena på sin arbetsplats.

Huvudansvariga för studien är professor Olof Nyrén, KI, statsepidemiolog Annika Linde, SMI och smittskyddsläkare Carl-Gustaf Sundin, Landsting Sörmland.

SMI:s roll i studien är att stödja den pågående forskningen genom expertråd. SMI har även haft en viktig del i planeringen samt i upphandling av den tekniska lösningen för webb och talsvar. Studien bygger till stor del på teknik och metoder som SMI sedan flera år byggt upp och använt för influensarapportering till ”Sjukrapport” (länk). Under studiens gång deltar flera medarbetare från SMI med planering och statistikarbeten kring enkäterna.

Läs mer om studien på www.jobbochsmitta.se.

Frågor om studien besvaras av:
Amelie Plymoth, KI, 070-733 14 57
AnnaSara D. Carnahan, SMI, 08-457 23 89

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-08-25

Infektion med MRSA kan öka dödligheten med 50 procent

I den vetenskapliga litteraturen har det funnits motstridiga resultat gällande ökad dödlighet vid infektioner med resistenta stafylokocker (MRSA) jämfört med infektioner med känsliga stafylokocker. En ny studie från bland annat Linköpings universitet visar att intensivvårdspatienter som infekterats med MRSA kan ha 50 procent högre risk att dö. Studien (EPIC 11) utfördes under en dag vid 1 265 intensivvårdsavdelningar i 75 länder i alla världsdelar och involverade sammanlagt 13 796 patienter.

Läs mer om studien i pressmeddelande från Linköpings universitet här.
http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.284008?l=sv

Studien publiceras i International Journal of Antimicrobial Agents och abstract finns tillgänglig här:
http://www.ijaaonline.com/article/S0924-8579(11)00258-5/abstract

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-08-24

Dansk rapport om antibiotikaförbrukning och resistens

Den danska rapporten DANMAP 2010 som beskriver antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens i Danmark finns nu tillgänglig online på http://www.danmap.org. Motsvarande svenska rapport SWEDRES finns tillgänglig på SMIs webbplats här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-08-25