EPI-aktuellt, vol 10, nr 21 (26 maj 2011)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

EHEC-utbrott i Tyskland – svenska resenärer allvarligt sjuka

På grund av ett stort pågående EHEC-utbrott (Enterohemorragisk E.coli-infektion) i Tyskland uppmanas nu tysklandsresenärer att vara extra försiktiga. Smittskyddsinstitutet uppmanar sjukvården till ökad vaksamhet på patienter som söker vård för EHEC-symtom som diarré, blodig diarré och buksmärtor och som rest i Tyskland under maj månad. Dessa personer ska snarast erbjudas medicinsk bedömning och provtagning för EHEC. Observera att EHEC alltid måste efterfrågas på remissen till laboratoriet för att analysen säkert ska bli utförd.

Läs mer om detta här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-26

Färre fall av invasiv pneumokockinfektion bland småbarn

År 2010 anmäldes 1 457 fall av invasiv pneumokockinfektion, vilket motsvarar en incidens* på 15,5. De senaste fem åren har sjukdomsincidensen varierat mellan 14,6 till 19,5.

Vaccination mot invasiv pneumokockinfektion infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet den 1 januari 2009. I fem län påbörjades vaccination tidigare, i Stockholms län redan år 2007. Sedan den allmänna vaccinationen infördes har antalet fall bland barn under två år minskat. Sjukdomsincidensen i den åldersgruppen har gått ner från 26,1 år 2007 till 12,3 2010.

*med incidens menas antalet fall per 100 000 invånare och år

Läs detaljerad statistik för 2010 om invasiv pneumokockinfektion här

Här kan du läsa Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om pneumokockinfektion

/Tiia Lepp, Jessica Darenberg, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-26

Ny statistik för Clostridium difficile nu tillgänglig på Smittskyddsinstitutets webbplats

Clostridium difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré och livshotande pseudomembranös kolit (kraftig inflammation i tjocktarmen), framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av Clostridium difficile-infektion har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades mellan 32 till 200 fall per 100 000 i de olika länen (se epidemiologisk årsrapport 2008).

Nytt system för laboratoriebaserad rapportering

Sedan oktober 2009 finns ett system för laboratoriebaserad rapportering av nydiagnostiserade fall. Smittskyddsinstitutet har även utvecklat en mikrobiologisk övervakning med punktprevalensmätningar av de i landet förekommande typerna vid två tillfällen per år. Den har pågått sedan 2009 och innebär att laboratorier som odlar C. difficile erbjuds att skicka in isolat till SMI för vidare undersökning.

År 2010 anmäldes mer än 4 500 nya fall av C. difficile-infektion från de 20 (av 28) laboratorier som deltog i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sammanlagt typades 334 C.difficile-isolat insamlade vid två tillfällen under året.

Här hittar du senaste statistiken för Clostridium difficile

Här kan du läsa Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om Clostridium difficile-infektion

/Maria Lysén, Thomas Åkerlund, Johan Struwe, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-26

Diagnoskoder gör det lättare att mäta konsekvenserna av antibiotikaresistens

Socialstyrelsen har reviderat diagnoskoder för vissa typer av antibiotikaresistens: MRSA (Meticillnresistenta Stafylokockus aureus), ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) och VRE (vancomycinresistenta enterokocker). Nya resistenskoder är: för MRSA U82.1, för ESBL U82.2 och för VRE U83.0.

Idag saknas fungerande system för att beskriva och beräkna de konsekvenser som antibiotikaresistens orsakar patienten, sjukvården och samhället. I avvaktan på anpassade system är det viktigt att dokumentera vidtagna vårdåtgärder och att registrera diagnoser som exempelvis MRSA, ESBL och VRE. På det sättet kan diagnoserna inkluderas i den rapportering som varje år görs av den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården till Socialstyrelsen. Rapportering av diagnoser för antibiotikaresistens sker enligt det svenska systemet ICD-10-SE som är en svensk översättning av diagnoskoder från WHO.

Om väl diagnoserna för resistens är dokumenterade kommer det nationellt harmoniserade IT-baserade ”Infektionsverktyget” som är under utveckling att underlätta kartläggning av resistensproblematikens omfattning. Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för enhetlig dokumentation, lagring och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner. Här kan du läsa mer om infektionsverktyget.

Klicka här för att se de revideringar som Socialstyrelsen gjort.

/Johan Struwe, Smittskyddsinsititutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-26

Antibiotikarekommendationer för tandvården

Socialstyrelsen har nyligen publicerat nya riktlinjer för vuxentandvården som bland annat ger rekommendationer för hur sjukdomar i munnen ska förebyggas och behandlas. En viktig del handlar om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna ger också vägledning kring antibiotikabehandling. http://www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Statistik från Smittskyddsinstitutet visar att cirka sju procent av alla antibiotikarecept i öppenvården förskrivs av tandläkare. Antibiotikaförskrivningen inom tandvården har minskat med omkring sex procent per år under de senaste åren. Fortfarande finns dock stora regionala skillnader, vilket tyder på att nationella riktlinjer och rekommendationer för antibiotikaanvändning behövs. Det antibiotikum som oftast skrivs ut är penicillin som står för 75 procent av all antibiotikaförskrivning i tandvården.

Idag är kunskapen om på vilka indikationer tandläkare förskriver antibiotika begränsad. Tandvårds-Strama är en expertgrupp som tillsammans med SMI arbetar med antibiotikafrågor inom tandvården. Tandvårds-Strama har bland annat varit delaktig i arbetet med Socialstyrelsens riktlinjer. Tidigare har gruppen även uppmärksammat användningen av antibiotikaprofylax inom tandvården. Förebyggande antibiotikabehandling inför ingrepp i munhålan är vanligt, men omdiskuterat. En artikel i Tandläkartidningen där gruppen sammanfattar kunskapsläget kring antibiotikaprofylax i tandvården län du läsa här

/Ulrica Dohnhammar och Karin Wahlberg, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-26