EPI-aktuellt, vol 10, nr 19 (12 maj 2011)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Hivinfektion – ingen ökning under 2010

Under 2010 rapporterades 465 hivinfekterade personer i Sverige (4,9 fall per 100 000 invånare och år) vilket är ungefär lika många som rapporterades under 2009. Även om det inte varit en ökning av antalet rapporterade fall 2010 jämfört med 2009 ses en långsam uppåtgående trend för antal rapporterade hivfall sedan början av 2000-talet.

Här finns detaljerad hivstatistik för 2010

Här hittar du Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om hivinfektion

/Malin Arneborn, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-12

Hepatit B och C – fortsatt smittspridning framför allt bland intravenösa missbrukare

Under 2010 rapporterades 125 fall av akut (nyförvärvad) hepatit B-infektion vilket är ungefär på samma nivå som 2009 då 112 fall rapporterades. Mindre utbrott av hepatit B ses framför allt bland intravenösa missbrukare trots rekommendationer om vaccination. Detta tyder på att det är svårt att nå dessa med vaccination.

Här finns detaljerad hepatit B statistik för 2010

Här hittar du Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om hepatit B

Hepatit C i Sverige sprids framför allt bland intravenösa missbrukare. Hepatit C-virus orsakar en inflammation i levern som i många fall inte ger några sjukdomssymtom alls. Detta gör att man kan ha burit på viruset länge innan diagnosen ställs och det kan vara svårt att veta hur och när man blivit smittad. Under 2010 rapporterades 1944 fall av hepatit C, vilket är 12 % färre än 2009 då 2 215 fall rapporterades.

Här finns detaljerad hepatit C statistik för 2010

Här hittar du Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om hepatit C

/Frida Hansdotter, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-12

Förebyggande arbete mot hivinfektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar i Sverige

Hiv och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar drabbar många olika grupper i Sverige, som alla har specifika behov när det gäller förebyggande insatser. Därför ställs det krav på ett mer mångfacetterat förebyggande arbete på alla samhällets nivåer: nationell, regional och lokal nivå.

2006 antog riksdagen en samlad nationell strategi för samhällets insatser för att förebygga spridning och minska konsekvenserna av hivinfektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar (prop: 2005/06:60). Strategin är baserad på en FN-deklaration kallad UNGASS-deklarationen. Smittskyddsinstitutet har redovisat Sveriges förebyggande arbete i UNGASS-rapporten ”Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige”. Smittskyddsinstitutet, Enheten för hivprevention och sexuell hälsa, har det samlade nationella uppdraget att främja förebyggande insatser och följa upp arbetet.

Resultatet av den senaste UNGASS-rapporten från 2010 visar i korthet:

Landstingen bör bli bättre på att erbjuda alla nyanlända en hälsoundersökning inklusive erbjudande om hivtestning
Lågtröskelmottagningar inklusive sprutbyte för intravenösa missbrukare är ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet mot hiv och hepatiter
Den pågående spridningen av hiv och STI i gruppen män som har sex med män visar att riktade insatser fortsatt är nödvändiga
Andelen unga och unga vuxna med riskbeteende ökar. Detta avspeglar sig bland annat i den pågående klamydiaepidemin

Läs mer om UNGASS-rapporten:
http://www.smi.se/publikationer/hivprevention-och-sexuell-halsa/ungass-/

Fullängdsversion av UNGASS-rapporten på engelska:
http://www.smi.se/upload/Publikationer/hivsexprev/UNGASS/UNGASS_eng.pdf

Sammanfattning av UNGASS-rapporten på svenska:
http://www.smi.se/upload/Publikationer/hivsexprev/UNGASS/UNGASS_webb.pdf

Kontaktpersoner:

För frågor om förebyggande arbete: Monica Ideström 08-457 37 17, Enheten för Hivprevention och sexuell hälsa

För frågor om epidemiologi: Katarina Widgren 08-457 23 65, Enheten för Epidemiologi och Utvärdering

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-12

Nytt nyhetsbrev om Clostridium difficile

Från och med fredagen den 13 maj kommer en sammanställning över antalet rapporterade fall av C. difficile att publiceras på SMI:s webbplats varje vecka. Clostridium difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré och ge livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Problemet med C. difficile ökar. Flera länder har därför infört eller planerar att införa obligatorisk rapportering av C. difficile.

I Sverige finns sedan 2009 ett system för frivillig laboratorierapportering av C. difficile i vilket nu 22 av26 laboratorier medverkar. De uppgifter som laboratorierna rapporterar till Smittskyddsinstitutet (SMI) är det datum då provet först anlände till laboratoriet, patientens födelseår och kön samt vilken metod som har använts för att analysera provet. För att ett positivt fynd av C. difficile ska anses vara ett nydiagnostiserat fall, ska minst åtta veckor förflutit sedan föregående positiva prov i enlighet med den europeiska falldefinitionen för C. difficile. Därför efterfrågas även om patienten har lämnat positivt prov de senaste åtta veckorna.

Här hittar du Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om C. difficile

Klicka här för att prenumerera på nyhetsbrevet.

/Maria Lysén, Thomas Åkerlund och Johan Struwe, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-12

Seminarium om antibiotikaresistens tillgängligt på UR Play

Den 5 april 2011 anordnade Riskkollegiet tillsammans med flera myndigheter, däribland Smittskyddsinstituet, ett seminarium om antibiotikaresistens. Nu finns det ett sammandrag av dagen tillgänglig via UR Play.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-12

Lästips: Artiklar i Läkartidningen om behandling av öroninflammation

I två artiklar i senaste numret av Läkartidningen beskrivs de nya behandlingsrekommendationerna för öroninflammation (akut mediaotit) som publicerades hösten 2010.

Öroninflammation är den vanligaste bakteriella infektionen hos barn. Nästan alla barn har haft minst en episod av akut mediaotit då de börjar skolan, och en del har haft många fler. I de allra flesta fall är öroninflammation självläkande men det är viktigt att känna till när antibiotikabehandling är indikerad.

Öroninflammation – alltifrån självläkande till livshotande
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=16446

Mindre antibiotika ska ges vid öroninflammation
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=16445

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2011-05-12